Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Jag tog några bilder på balkongen också men jag har inte så mycket vidvinkel så ni får föreställa er hur helheten ser ut.

Två positionsstolar och golvkruka från Mio. Bord från Jysk.

Hängampel och grön matta från Plantagen.

Hillerstorp Baden-Baden inköpt på en sommaraffär som hyr in sig i Bromma golfhall under sommarhalvåret. Blomlådan hör till lägenheten så vi köpte bara plastlådan inuti.

Det ser lite kalt ut med bara den gröna mattan och de svarta möblerna men nu ska det komma lite färgklickar i form av blommor, kryddor och lite kuddar till stolarna.

Efter lunch åkte vi till ”Blomsterlandet” och köpte lite lecakulor och blommor att sätta i blomlådan och krukorna. Jag har en 90 cm blomlåda en stor golvkruka och en hängande ampel som ska fyllas. Jag blev helt chockad över hur dyrt det är med blomplantor, jag har ju ändå bara en liten balkong. Det här kalaset (som bara fyller blomlådan och en kruka) gick på fem hundra kronor… Blombranchen måste vara lukrativ! Nästa år när vi har hus så planterar jag frön.

Tre rosa nejlikor och fyra vita hänglobelia ska det bli i blomlådan och i antingen golvkrukan eller ampeln ska jag plantera lite örter. Citronmeliss, Oregano, Gräslök och Citrontimjan blev det. Det återstår alltså några växter till krukan eller ampeln men Blomsterlandet skulle få in mer nästa vecka så jag börjar med detta.

När vi kom hem sov Alexander middag i sin spjälsäng och jag i min Baden-Baden stol. Jag vet inte vad det är för fel men jag är så obeskrivligt trött. Jag behöver sova i flera veckor. Alexander sover hyfsat bra nu, han somnar vid åtta-niotiden och vaknar vid midnatt och vid fyra och sen är det dags att gå upp strax före sju. Jag försöker komma isäng vid elva för att få åtta timmars sömn men det blir ju aldrig åtta för jag ger honom mat minst de två gångerna jag nämnde och sedan gnyr han lite emellanåt också. Det är en förlamande trötthet. Igår somnade jag till när jag satt och tittade på när han lekte och vaknade till en stund senare när han tömt en låda på dess innehåll… Jag har aldrig varit så här trött i hela mitt liv.

Det är så obeskrivligt jobbigt att flytta och att flytta med ett litet barn är nästan oöverstigligt så jag hoppas att vi inte ska flytta under semestern i alla fall. Vi som har målat två rum och precis kommit lite iordning. Nu är det risk att vi snart ska packa ner allt igen. Jag blir så trött på oärliga människor… Att göra så här mot en barnfamilj som förklarat att de vill bo kvar hela kontraktstiden. Fy så nedrigt! Att rycka upp Alexander en gång till på så kort tid känns inte så lockande. Nej, vi kommer att göra allt för att försvara våra rättigheter. Det är sällan jag ser Dean arg men idag har han varit rasande på hur oärligt de betett sig. Lejonpappan försvarar sin lilla familj.

Dean vill verkligan måla om i två av sovrummen så nu har vi bestämt att vi ska göra det. Ett är ljusgrått med mycket hål i väggarna så där spacklar vi igen hålen och målar ett varv i samma färg som det är idag. Det borde gå ganska fort. Det andra rummet är Alexanders och det är ljusgrönt och riktigt ofräscht. Det ska vi måla vitt. Pluppi kan inte ha det så där… Vårt eget rum är i orange men det orkar vi inte göra något åt för då måste vi flytta garderobsväggen och det är för mycket jobb. De andra rummen är tomma och kommer att kunna målas rätt lätt. I vardagsrummet hänger vi tavlor över de största hålen. Vi som knappt har något alls på väggarna nu kommer nog att tycka att det känns rörigt men det är ändå bättre än att det är fula hål och märken.  Det blir ”lite” assymetriskt på väggarna men så får det vara.

Imorgon ska vi åka dit med spackel och några lådor till samt torka de sita väggarna. Den blir det till att hyra en liten lastbil nästa helg och flytta lådor. Till möbler och tunga lådor tar vi en flyttfirma men det som är lätt och det som vi är mest rädda om flyttar vi själva.

Arbetet blir inte så effektivt när vi samtidigt ska roa Alexander. Han har varit snäll och glad men till slut tyckte han inte att det var så kul. Sova ville han inte heller för allt var för nytt och spännande så till slut blev han övertrött. På det stora hela gick det ändå bra, vi turades om att hålla ett öga på honom och att bära honom när han var uttråkad. En liten stund somnade han också på min dunjacka så då kunde vi jobba lite extra. Nästa gång ska vi ha med oss mer leksaker och lite mer mysiga filtar och kuddar för honom att sova på. Vi får börja med att göra i ordning hans rum så att han känner sig hemma.

Lite bus blev det som vanligt!

Lycka är att befinna sig pappershimlen! Allt papper som mamma kastar när glasen åker in i vitrinskåpet ska jag äta upp!

Lägenheten var i alla fall ungefär som jag kom ihåg den och utsikten är underbar. Det här kommer att bli bra. Vi ska ju inte bo där i evighet och jag kommer att kunna leva med ett mintgrönt sovrum och skador i kaklet i badrummet. ”Jag kan flyga, jag är inte rädd. Jag kan flyga, jag är inte rädd” Seriously… guuuud vad jag kommer att sakna min vackra lägenhet!!!

Hiss! Utsikt! Två takterasser! Om jag upprepar det tillräckligt länge så kanske jag kan uppbåda lite kraft att ta itu med flytten. Eller också drar jag på mig blåstället och börjar spackla och måla? Nja. Nej. Det orkar jag faktiskt inte. Det kommer bli good enough när möblerna är på plats.

Så alldeles strax, nu när kvällens underhållningsprogram är slut och jag har ätit upp de sista popcornen ska jag städa. Hur kul är det en fredagskväll? Inte… Men vi kom hem sent, Lex ville inte sova och jag var tvungen att laga mat så städningen fick vänta. Jag orkar verkligen inte se detta när jag vaknar i morgon för då kan jag nog inte uppbåda kraft att stiga upp. Jag orkar helt enkelt inte med att INTE städa ikväll. Det måste vara någon konstig mamma-sida av mig som börjar utvecklas…

För varje vecka har det kommit mera och mera is på slingan som råkar vara precis under en läckande hängränna. Om det inte börjar smälta innan sista februari får vi lämna slingan till de nya ägarna. Men de vill knappast ha den. Eller ska jag sätta skarvsladd på hårfönen och smälta fram den???

Slingan är väl omsluten av en vacker formation och dosan som styr blinkfunktionen ligger djupt under snö och is.

Nu ska vi dessutom lära oss leva med att inte ha allt runt knuten. Här har vi 2 tunnelbanelinjer och 6 bussar precis utanför som tar oss vart som helst i stan. Åhléns, Apoteket och ICA är tvärs över gatan och Västermalmsgallerian och en uppsjö med andra affärer och fik finns inom 500 m. Allt är inom räckhåll och man behöver inte planera så mycket, om man glömt något så springer man ner och köper det nästan oavsett vad det rör sig om. Vill man fika så går man ner och gör det. Inget till middag? Det finns en uppsjö av restauranger att välja på.

Det är slut med det. Vi ska på avvänjning. I Bromma finns det mataffär och några restauranger inom gångavstånd och vi kan ta tunnelbanan in till stan men that’s it. Det kräver lite mer planering att träffa någon i stan men det går. Med lite framförhållning. Ska man storhandla måste man ta bilen och lite strosande i affärer för att fördriva en halvtimme är ett minne blott. Det är ett första steg innan vi verkligen hamnar på landet nästa år… Vi är halvvägs.

Det är dags att börja packa nu. Vi har köpt flyttkartonger och Dean har fått lite lådor på jobbet. Alexander som inte förstår något om flytt eller förändring tycker bara att lådorna är kul. Man kan gömma sig i dem och leka tittut! Han förstår inte att han snart aldrig kommer ”hem” igen. Usch vilken sorglig tanke…

Anledningen till att det trots allt är lite blandade känslor är att jag verkligen ser fram emot att ha hiss. Fyra trappor utan denna modernitet börjar kännas i ryggen och tålamodet börjar tryta. Att gå två gånger när man handlat något är inte heller så lätt nu när det är sådan fart på Pluppisen. Om man måste så får man först gå upp med honom, klä av honom, sätta honom i spjälsängen och sedan höra honom skrika medan man springer ner och hämtar kassarna. Det känns inte kul och man får ett rejält påslag stresshormon. Så det är ju tur att vårt nya boende har den uppsidan för annars skulle nog ”lämna-stan-ångesten” vara ännu mera påtaglig…

Kök och vardagsrum i öppen planlösning

Tre ganska små sovrum varav ett med tillhörande klädkammare. Dessutom finns det en gästtoalett utöver badrummet.

Den var lite dyrare än vi tänkt oss men väldigt prisvärd. Vi slipper hyra förråd eftersom den är så stor att vi får in alla våra saker och dessutom får vi ett källarförråd som hör till lägenheten. Vi hade ett erbjudande på en liten trea här på Kungsholmen också men den var möblerad så då skulle vi ha fått magasinera alla våra saker vilket skulle ha kostat 3-4,5 tusen per månad… Så valet var lätt och det känns toppen!