Nya skridskor, både snygga och sköna med mjukt foder. Riktiga ”Catti-skridskor”!

Edward vandrar mellan mig och Dean för ligga själv är inte aktuellt. Men om lördag var en inproduktiv dag så var söndag desto effektivare. Julpynt, pepparaksbak, barnfoto och hand/fotavtryck av Edward hanns med. Plus lite matlagning. Det är en veca tidigt för julpynt men advent är så sent i år och jag vill gärna njuta före jul. Jag tar alltid ner julpyntet tidigt också, orkar inte se det fram till 20:a knut. Det brukar åka ner i lådan strax efter nyår. Så om jag tjuvar en vecka före jul så ger jag tillbaka den efter jul. Nu är allt julpynt utom julgranen framme. Det saknas doc ljukällor till några fönster så det får bli shopping i veckan. Dessutom behöver vi utomhusslingor.

En liten bild av kvällens pepparkaksbak. Alexander hjälpte till i början. Första utkavlingen var han engagerad, andra utkavlingen var han fortfarande med men lite stöig och tredje utkavlingen sprang han mest runt och gjorde annat. Sedan försvann han och jag fick avsluta själv. Men så är det väl när man är tre. Goda och fina blev de i alla fall!

Jag behöver köpa en ny kavel. Min är snygg men inte så praktisk… Design före funktion är i det här fallet inte värt det. Jag har en hel del baktillbehör om man tänker på hur sällan jag bakar. Många av pepparkaksformarna blev invigda ikväll.

Efter baket och när Alexander gått och lagt sig gjorde vi hand. och fotavtryck av Edward. Här är formen vi gjorde och sedan hällde gips i. Jag gjorde avtryck i gips av Alexander också när han var fem veckor. Så nu när jag har avtryck från båda så kanske jag kan sätta upp dem någonstans?

Julpynt i TV-rummet. Jag har en likadan stjärna i SPAet så att det ser likadant ut i båda glaspartierna på nedervåningen. Kuddanra ser lite ledsna ut när jag fått slänga ut alla innerkuddar i dun och byta till syntet så jag måste försökka hitta några fylligare någon dag.

Alexander är överlycklig över sin lilla blinkande gran som han har i sitt fönster i lekrummet. Han fick själv klä den med mini-kulor. Lycka! Sedan satte vi tomtedekaler på fönstren i sovrummen nere.

Köksbordet med ny ljusstake som ska få mossa i och en ny bordsdekoration med hjärtan och noter. Nu är det jul hos oss! Det ska bli mysigt att fira jul hemma i år, mamma och pappa och mommen kommer hit så nu är vi ”all in for christmas”. Förra gången jag kunde pynta så här å riktigt var när Alexander var bebis 2009 för 2010 hade vi inflyttnings- och byggkaos i radhuset och 2011 var vi nyinflyttade här. Jag älskar julpynt och i år passar jag på att frossa i julen.

Nu är det i alla fall dags att fira att underverket fyller ett år och i dagarna dyker det ner en inbjudan hos några av hans kompisar. Vi ska ha ett litet kalas här hemma för några barn med fika och tårta och lite lättare lunch.

Så här ser inbjudan som jag gjort ut:

Jag bestämde mig för att göra den själv trots tidsbrist och sömnbrist så den blev ganska enkel men jag är nöjd med att ha åstadkommit en fin inbjudan med en liten tidsinsats.

Hoppas att alla kan komma!

Jag har försökt hinna med så mycket julshopping som möjligt men jag är långt ifrån klar och det är inte så lätt med en liten som ska äta hela tiden och varje matning tar minst en halvtimme. Det blir inte så långa stunder man kan vara effektiv. Dessutom tycker att Alexander att det är lite halvtrist att bara sitta i vagnen. I förrgår sov han två timmar medan jag julshoppade.

Att ligga i vagnen på stan är inte så kul längre. Jag är ju en stor kille nu som vill göra roliga saker där jag får aktivera mig!

Igår var vi på besök hos Sixten i Kallhäll och hade en riktig mysdag. Det hade snöat rejält så vi höll oss inne i värmen och fikade och lekte med killarna. De har blivit så stora och tar sig runt på golvet och börjar ha glädje av varandra. Vi var där hela dagen från elva till fem efter att ha haft möte med Trivselhus på morgonen. Alexander var på ett strålade humör och ät bra och bara skrattade. Han hade inte ens ro att sova på hela dagen fastän han var jättetrött. Han sov 20 min i mitt knä medan Sixten tog en två timmars tupplur. Jag försökte lägga ner honom i Leandervaggan för att han skulle somna och trodde nästan att han gjort det för att det lev tyst men fem minuter senare ser vi honom i vaggan och då har han ställt sig upp och står och håller sig i kanten! Hjälp! Han är snabb som en vessla nu! Han var så uppspelt när vi kom hem och det var svårt att f honom att gå ner i varv. Han drack till och med 150 ml välling för att han var så på så gott humör och det har ju aldrig hänt förr. Till slut somnade han med ett leende på läpparna. Han hade haft en superbra dag och var extra lycklig.

Idag har vi julbakat igen med mammagruppen. Vi var inte alls lika effektiva som förra gången men det var mysigt ändå. Först kom vi igång sent för att alla kom sent. Det är snökaos i stan och ingenting fungerar. Som norrlänning har man ju svårt att förstå att infrastrukturen kollapsar totalt för att det kommer några decimeter snö men det gör den varje gång det snöar ymnigt. Bussarna går inte alls eller bara sporadiskt, tunnelbanan strular, trafiken är i totalt kaos och snöröjningen funkar inte alls. Idag har jag plogat mig fram med vagnen… Ska det vara så svårt att planera för snö som man dessutom känner till flera dagar i förväg???

Bild på snön imorse. Alexander låg länge på golvet och tittade fascinerad på vad som hände utanför fönstret. Sen började han jaga sina fötter och det såg så roligt ut! Precis som en kattunge som jagar sin svans for han runt runt… Precis när jag fått fram videokameran hade han tyvärr gett upp.

Till slut blev det dock lite chokladkola, Rocky Road och brända mandlar och papporna kom och smakade efteråt. Lite sushi fick det också bli eftersom vi bara hade bakat godis den här gången. Vi hade också planerat att pyssla lite. Jag hade mig mig massor av material till juletiketter men det hann vi inte med. Barnen har blivit så stora och ligger inte still längre så allt tar mycket längre tid.

Fyra av de fem barnen som var med idag. Leo, Alexander, Johanna och Hannes. Om Alexander var på ett strålande humör igår så var han lite grinigare idag. Mat ville han inte ha och han ville mest bli buren. Vi började morgonen med matkrig innan vi gick.

Gruppfoto där vi även ser Ludvig! Alexander och Johanna har likadana strumpor och båda har tappat en. Det ser lite roligt ut, som om de delar på ett sockpar.

Johanna är den som är absolut tidigast i barngruppen. Hon kryper redan obehindrat och ställer sig upp mot olika möbler. Hon kan till och med ställa sig själv mot gåvagnen och börja gå. Vi är alla så imponerade av henne. Hon är så liten och nätt men ändå så tuff och duktig. En cool liten tjej!

Dean och jag träffade Unika Hus arkitekt och fick ett mycket spännande förslag som vi ska fundera på över helgerna.  Det var en häftig form och estetiskt snyggt men planlösningen var inte optimal. Det finns dock etor potential i idén och vi ska absolut jobba vidare med den. Swn gick vi tillbaka till A-K och åt middag och umgicks med de andra föräldrarna tills klockan var nästan tio. Supertrevligt med en liten ”julavslutning” med både mammor, pappor och barn!

Mot slutet var Alexander rejält trött och han fick sitt kvällsmål innan vi gick hem. Han hade dock ingen lust att äta alls och munnen som brukar stå på vid gavel för fröt ville inte öppnas. Ett bra sätt att se hur sugen han är på att äta är att se hur mycket han spiller. Är det något han vill ha så är ansiktet och haklappen ren och är det något han inte vill ha så är det mat överallt. Här är det till och med gröt i ögonbrynet och då är han inte helt med på noterna…

Han somnade i vagnen på vägen hem och vaknade inte ens när vi bar upp honom. Här sover han på pärmar och mappar i hallen den lilla trötta gosungen…

Det var väldigt kul att se ett stomrest hus där man ser alla väggar och kan bilda sig en riktig uppfattning om kvaliteten. Just det här huset hade märkligt små och få fönster men det är ju ett kundval… Vi tittade också på ett färdigt hus i New England stil som stod i närheten som var helt galet snyggt… Då blev jag lite sugen på ett sådan… Men på eftermiddagen kom jag på bättre tankar igen och insåg (återigen) att ett modernt hus kommer att passa bäst på tomten. Dessutom blir ett sådant snyggare inuti och skapar möjligheter för en bättre planlösning och anpassning av husets former. Ett New England måste vara så symmetriskt och det funkar inte på vår tomt. Men i ett annat liv så ska jag bygga ett NE hus…

Efter husbesöket åt jag lunch med Ingela på Cafe Mocco på Nybrogatan. Hon har ju börjat jobba på Östermalm så det här var premiärlunchen för oss. Det var ett bra ställe för barn även om man måste lämna vagnen vid entren. De hade stora fåtöljer där Lex kunde stå och senare också sova. Nackdelen är väl att det är lite för trendigt för att barnskrik ska vara populärt så man får verkligen jobba på att hålla sitt barn tyst och lugnt. Alexander uppförde sig bra och trivdes fantastiskt bra hos Ingela. Han kunde inte sluta pussa på henne så när hon gick tillbaka till jobbet hade han ätit upp hälften av hennes smink och tagit med några tofsar av hennes hår… Stackars Ingela, men hon verkade tycka att det var helt ok.

När Ingelas lunch var slut satt jag och Lex kvar och 20 min senare kom Cicci och Alexandra för att fika med oss. Lilla grodis hade då somnat i min famn. Vi fikade en timme och gick sedan en liten promenad. Alexander fick en fin nalle från PoP som han kunde leka med och höll sig lugn ännu en stund. På vår promenad gick vi in och köpte årets Blossaglögg med clementinsmak. Den ska bli spännande att smaka!

Cicci bor precis vid Mattonbutiken så jag passade på att gå in där och köpa papper till tackkorten för dopet. Jag har inte haft vägarna förbi på länge och det är hög tid att ta tag i tackkorten. Det hade ju dock kommit in massor med fina julpapper som jag inte kunde motstå… Jag älskar den där butiken. Den är som en drog…

Väl hemma var Alexander pigg för han hade sovit rätt länge i vagnen när jag promenerade. Han låg på golvet och ålade fram till sin låda för han har förstått nu att det finns roliga saker i den.

Så här glad blir han när han kommit fram till lådan.

Nu är han stor nog för att själv kunna välja saker i lådan. Han når bara det som ligger närmast men får han inte det han vill ha så hörs det.

Han var inte nöjd på golvet så länge så han fick ligga i mitt knä och busa. Han älskar när jag gömmer mig och frågar ”Var är mamma”. Han är så härligt glad så jag gör det hela tiden men det verkar aldrig bli för mycket. Det är hans favoritlek (och min)!

Plötslig stoppar han för första gången foten i munnen av egen vilja och han gör det om och om igen så att jag hinner fotografera.

Han kan inte få nog av fötterna och tuggar verkligen på dem. Lustigt att det kan komma så plötsligt. Han har ju lekt med fötterna i månader men utan att ha något intresse av att smaka på dem ens om jag hjälpt honom få dem till munnen. Men så plötsligt så blir det intressant… Han är lustig den lille sötisen.

Ikväll kom mormor och morfar och ska hjälpa oss att fixa färdigt i lägeheten inför fotografering och visning så nu har vi en helg med hårdkörning framför oss. Alexander hade hunnit somna när de kom så de fick inte träffa honom ikväll. Han fick välling till middag och har sovit sedan halv nio på det så även om han bara åt halva flaskan så verkar han vara tillräckligt mätt. Han ville inte alls dricka det först men jag rev ett päron och blandade ner i vällingen och då gick det mycket bättre.  Snart beöver han inte mig för mat längre. Jag kommer att sakna det…

Det blev ett stopp i Vingåker på outleten där jag fyndade en snygg kavaj, en långkofta, 2 polotröjor, två bälten och ett par skor från Tiger. En plånbok blev det också. Det jag behövde mest, höga stövlar blev det tyvärr inte. Dean fick en snygg ny morgonrock och en club blazer och Alexander fick 3 par PoP byxor, en moonkidsbody och en moonkids pyjamas, ett par tmockasiner och ett par lära-gå-skor från Vincent. Det var verkligen bra den här gången, hur mycket de har varierar mycket mellan de fyra gånger vi varit där. Jag hade kunnat köpa mycket mer men nån måtta får det vara. Valde bort ungefär hälften vi hade i korgen innan vi kom till kassan. Man kan inte köppa ALLT. Tyvärr. Det kanske kan bli lite bilder på allt när jag kommit till Stockholm igen.

Sen var det dags för ett stopp i Norrköping där vi tittade på ett visningshus från A-hus. Själva huset var inte riktigt vad vi var ute efter men vi hade en lång och bra diskussion om byggtekniker, förutsättningar för golvvärme i två plan och lite annat som är bra att veta så det var bra att vi tog oss tid för mötet. Att man kan göra suterränghus av enplansvillor genom att lägga på en halv källare hade vi inte tänkt på. Murad källare med gjutet tak måste det bli för att kunna lägga golvvärme även i ovanvåningen i så fall… Man lär sig verkligenhela tiden i det här projektet. Vi kommer att vara husingengörer innan det här huset står på plats!

Sen var det full fart ner mot Skåne. Alexander var vaken och inte helt nöjd med att sitta fastspänd så jag fick hålla honom nöjd genom att sjunga. När vi var framme halv tio var min röst slut och både jag och Dean hade hål i huvudet av att ha hört Imse Vimse, En kulen natt, Sjörövar Fabbe och När kråkorna klappar takten om och om igen i flera timmar.

Det blev en tidig kväll efter lite mat och prat vid middagsbordet. Natten blev dock orolig igen eftersom Alexander fortfarande hade dåligt i magen. Allt bara rann igenom honom och allt var grönt. Stackars liten låg mest och bökade och gnällde så Dean bar omkring honom och sövde om honom i två omångar. Själv matade jag honom varannan timme för han var så hungrig hela tiden.

På lördagen gjorde vi inte så mycket. Ett snabbt besök på ScrapRoom som har ett helt fantastisk sortiment av papper och köpte lite inför julens pysseltillfällen. Sedan hängde vi ett par timmar hos Ekströms och gick igenom 2 kartonger med kläder som de hade kvar efter Jakob innan det var dags för middag hemma hos Severino och Mona med Deans farbror med fru som jag aldrig hade träffat. De hade med sig en jättefin halkedja med guldkors i doppresent till Alexander. De är 80 år så det åkte hem ganska tidigt eftersom de skulle köra till Malmö i mörkret men vi och Ekströms satt kvar hela kvällen och pratade och hade mysigt.

Severinos storebror med fru.

Med sin gudmor

Alexander var lite gnällig vilket snart fick sin förklaring. Förutom att all mat bara rann rakt igeonom honom så hade han 38,1 i feber när vi skulle lägga honom. Att ta febern och få i honom magnecyl var ett litet äventyr eftersom Dean inte kunde med att stoppa in något i rumpan på honom. När han tog febern fick han fram normal kroppstemp men jag gjorde om det på rätt sätt och då hade han ju mycket riktigt feber vilket också kändes och syntes på honom. Att sen få i en Alvedon var lättare sagt än gjort på någon som är dålig i magen. De små supparna kom ut hela tiden men till slut hade jag fått in en ordentligt och vi fick hålla ihop benen på honom ordentligt tills tabletten smält… Trots cirkusen som pågick så var han ganska oberörd av sina halvhysteriska föräldrar som gjorde allt för att få i honom de där Alvedonen… Utan att gå in på detaljer så hände det spännande saker när han nös och när han pruttade…

Inte ens hos min stora favorit farbror Lars är jag nöjd när jag har feber. Och inte kan man muta mig med en kaksmula heller!

Lördagsnatten blev också orolig och vid tretiden var vi uppe och bytte och tog tempen på honom igen. Eftersom han hade 38,6 i temp då så blev det ännu en omgång magnecyl men sedan blev han bättre och bättre. Vid åtta var han feberfri så vi bestämde oss för att åka till Väla och träffa Lina, Patric och Alma vid tio som planerat och det gick jättebra. Efter två timmars fika blev det bomässan i Helsingborg där vi fick upp ögonen för stenhus. Det är en gedigen och energieffektiv byggmetod som tilltalar oss. Vi kommer att titta lite närmare på det för även i det kan man få vilken design man vill och det är ett rätt rimligt pris för arkitektritat energieffektivt.

Efter husmässan skulle vi hämta spjälsängen hos Ekströms men den hade försvunnit! De måste ha lånat ut den till någon men kommer inte ihåg till vem. Det var synd men vi får köpa en istället. Jag ska kolla på blocket i veckan men hittar jag inget blir det en vit från BRIO som vi sett tidigare med tillhörande ovanpåliggande skötbord.

På filten i Skåne

Pappagos och lite lek

På måndag morgon satte vi oss i bilen tillbaka till Stockholm. Vi funderade på att svänga förbi Ullared men hade lite för lite tid så vi stannade till i Vingåker igen istället eftersom vi fick sådan tidsbrist på vägen ner. Vi hittade dock ingenting alls den här gången. Det hade ju varit helg och mycket hade sålts så det var tur att vi var där på fredagen. Sen blev det ett snabbt stopp hemma på ca en halvtimme innan vi åkte ut till Arlanda. Jag och Pluppi blev avsläppta på terminal fyra av en pappa som inte alls ville åka till Rwanda utan mycket hellre hade velat stanna hemma med oss. Det här med resandet är lite jobbigt just nu när han missar så mycket. Tur att Alexander älskar sin pappa ändå.

Helgens lärdom är att vi inte har någon rutin på det här med familjutflykter. På vägen ner till Skåne hade vi med oss pastasallad men inga bestick att äta den med. Vi hade ingen ersättning till Alexander utan fick stanna och amma varje gång och vi hade ingen skiva med barnvisor utan jag fick sjunga hela tiden. Vi kanske kan lära oss i framtiden? Vi blir faktiskt husligare och husligare… Bara att ha med oss pastasallad vad ett enormt framsteg för oss som aldrig planerar utan alltid köper längs vägen. Vi börjar få vuxenpoäng!

De här fina kläderna som han fått av Lina, Patric & Alma hade han på sig igår.

På kvällen satt jag och klippte och klistrade tackkort och dopinbjudningar så då fick han sitta bredvid och leka en stund eftersom han var så glad. Han gillar verkligen sin nya mobil!

Snart kanske både han och jag kan lära oss djuren på kroatiska med hjälp av pekboken som han också fick av familjen Wichmann!

Jag vill verkligen att Dean ska prata kroatiska med Alexander så att vi båda kan lära oss. Jag tycker att det är en del av hans arv som vi borde vårda. Problemet är väl att Dean inte tycker att det känns naturligt att prata kroatiska med honom eftersom han själv inte pratar det aktivt längre och hans kroatiska är lite gammaldags med en tydlig svensk brytning. Så vi får väl se… Djuren ska han få lära sig i alla fall, på ett eller annat språk.

Jag skulle gärna visa papprena jag köpte men då bli ju inte inbjudan någon överraskning så jag visar den färdiga inbjudan sen när den skickats ut istället! Kan avslöja att grundfärgen är grön i alla fall.