Brorsamys framför TVn efter en heldag i skidbacken.
|
|
|||
|
I söndags var det skidpremiär för Edward! När man är två år så är det dags! Nej skämt åsido så är han ju väldigt liten men han satt i hallen på morgonen och ryckte i Alexanders skidor och sa ”Abba åka sidor”. Vi packade med hans skidor och efter Alexanders träning så kom Dean och Edward till backen. Då var han inte så intresserad utan ville bara åka snowracer men när han såg sin kompis Alicia som är några månader äldre än honom åka så ville han också.
Redo för första åket! Brorsan peppar.
Tjoho! Det här blir kul!
Fina skidkillar!
Tagen av den stora stunden.
Det gick hur bra som helst att åka. Han var stabil och kunde stå på skidorna och även gå framåt på dem. Sedan fick han åka mellan mina ben och det älskade han. Jag fick ju hålla upp honom men han skrek av glädje när vi gled iväg och han sa ”igen” så fort vi stannat. Dean som hade skor fick bära upp honom en bit i backen och så klättrade jag efter med skidorna så att han fick åka mellan mina ben igen. I slutet åkte vi bredvid Alicia och det tyckte de var jätteroligt. Nu ser jag fram emot vår resa till Sälen i påsk. Det är två och en halv månad kvar så då kommer han säkert att kunna åka helt själv. Där finns ju små rullband som de kan åka upp på och sedan glida på väldigt flack terräng. Perfekt för honom! Svängar av egen kraft blir det nog inte förrän nästa år. Snön som kom under julveckorna är borta men det ligger tillräckligt med konstsnö i backen och slalomträningen på söndagsförmiddagarna är igång. Vi har haft två träningar och Alexander tycker att det är roligt. Han är så duktig och han utvecklas för varje gång vi är i backen. Nu kör han parallellsväng även när det är väldigt brant och kan tvärstanna från hög fart.
Alexander och hans klubbkompisar kör stora backen med fröken Sara. Händerna på knäna och köra på led. Det är tuff konkurrens om att komma först i ledet.
Avslutning med ”Vi är Maskens bästa gäng-ramsan”. I söndags stannade vi hela dagen i backen och körde. Han ville aldrig sluta åka. Vi leker mycket i backen, hoppar och följer efter varandra och gör olika övningar som förbättrar hans position. Han får åka med händerna på knäna, hålla staven framför sig, lyfta innerskidan eller hoppa runt i svängarna. Han börjar kontrollera sin fart med svängen storlek istället för med att bromsa och han kan snurra runt 360 grader på skidorna. Alexander har sedan i somras pratat om att han har ett jobb. Han jobbar på nätterna med att tillverka saker. Han har också två kompisar som han säger är med honom när han jobbar. Ha är den som tillverkar saker, Lucas tar sedan över och målar dem och slutligen säljer Nathalie dem. De andra två verkar dock inte lika inne i det som han är. Han berättar också om att han har en chef och det är ”den gode Daidalos”. Han pratar om det nästan varje dag och är väldigt detaljerad. I somras så trodde jag att det bara var någon fix idé han fått men nu har det ju hållit på i snart ett halvår och han går fortfarande till jobbet på nätterna. Där vissa barn har låtsaskompisar så har han ett låtsasjobb. Det är väldigt roligt att höra honom berätta så inlevelsefullt om vad det är han gör på sitt jobb. Han berättar ofta, inte bara för oss utan för alla han träffar som jobbet. Vad han tillverkar just nu och vad han ska tillverka sen. På dagis när vi ska gå hem så berättar han för andra föräldrar och om ha kommer i samspråk med någon ute så kan han berätta för dem med. Han är väldigt stolt över sitt jobb. Det var kallt från julafton fram till nyår och då lyckades de lägga tillräckligt mycket snö i backen för att kunna öppna tävlingsbacken och barnbacken så vi var där och åkte en förmiddag. Alexander hade jätteroligt och jag jobbade på hans position. När det blir brant så faller na bak lite så nu kämpar vi med att hitta mitten på skidorna genom att han ska luta sig fram och hålla händerna över skidspetarna. Det går bra där det inte är så brant men så fort han får för mycket fart så tappar han positionen. Det är viktigt att inte börja åka med bakvikt redan från början för ju längre man har det desto svårare blir det att korrigera så jag vill att han verkligen lär sig stå mitt på skidan tidigt.
Redo för tävlingsbacken!
Min bästa skidåkarkompis. Vi har våra små rutiner från förra året kvar. Vi åker en och en halv timme och sedan åker vi in och äter varmkorv och mumsmums i restaurangen. Sedan kör vi på i ett par timmar till. Det är verkligen våra mysdagar tillsammans i backen. I mellandagarna kom snön och kylan. Snökanonerna gick för högtryck och backen var full med barn som åkte snowracer.
Redo för första åket.
Snowracerpremiär för Edward på sin nya julklapp!
Nu kör vi!
Vi glömde hjälmarna hemma så Alexander skulle köra försiktigt men det var ju lättare sagt än gjort. Hej vad det gick! Och han kämpade sig upp för backen gång på gång för att få åka.
Jag och Dean fick turas om att åka med Edward och dra upp kälkarna. När Edward blev trött och skulle sova middag fick Alexander och jag stanna kvar och åka med hans kompis Nathalie. Vi åkte snowracer i två timmar och det var så roligt! På väg upp till Lina och Olle i Falun där vi skulle fira nyr stannade vi i Kungsberget för att åka skidor. Årets skidpremiär!
Det gick hur bra som helst och Alexander tvekade inte. Vi åkte alla liftar och körde alla backar. Han tyckte bäst om en av de svarta så den tog vi om och om igen. Det var bra att de hade en sittlift för det blir rätt tröttsamt i ankarliften efter ett tag för mig som får ha bygeln i knävecken. Alexander har fått nya pjäxor men skidorna han fick förra året passar i år också. De var lite långa då men nu är de perfekta. Nya skidkläder och ny hjälm har det också blivit. Jag var lite tveksam till orange först men POC gör bara juniorhjälmarna i starka färger för att barnen ska synas i backen och det är ju faktiskt rätt så bra. Funktion före design fick det bli men nu tycker jag att han är riktigt fin i den. Pjäxorna har orangea spännen så nu är det marinblått, rött och orange som gäller för honom. Edward har fått ta över den gamla hjälmen men han åker bara snowracer än så länge. Han ska få prova skidor men det blir nog i påsk i Sälen när han är två och ett halvt. I mellandagarna åkte vi till Tom Tits Experiment i Södertälje. Killarna har varit där tidigare, Dean har tagit med Alexander en gång och båda killarna en annan gång men jag hade alridg varit där. alexander älskar det så vi tyckte att det ar en bra sysselsättning på jullovet. Nathalie och Felicia med familj följde också med så det var en riktigt mysig dag.
Abba är glad som vanligt!
Sötaste lilla gullebebisen (som inte på något sätt är en bebis länge förutom i mitt hjärta) på väg till Tom Tits.
”Abba” och ”Lichia” gungar.
Turturduvorna springer igenom spegellabyrinten och håller handen. De är så himla söta. Det märks på Edward att hans bästisar är tjejer för han är mycket omhändertagande. Han leker mycket med gosedjuren, bäddar ner dem, pratar med dem och pussar dem. Han är väldigt mjuk på så många sätt.
Det syns inte på bilden men det var fiskar som projicerades på golvet och barnen kunde jaga dem. Edward som älskar fiskar var helt i extas och ville inte sluta jaga dem. -Mamma titta ”ficken” ropade han och fortsatte jaga.
Alexander och Nathalie lekte också fint hela dagen och gjorde olika experiment. På slutet av dagen byggde Alexander en ”lådbil” av papp och ballong som han sedan ställde upp i lådbilsracet med. Han var så engagerad och vi byggde tillsammans.
Redo för race!
In action. Det var en väldigt mysig dag och alla barn var väldigt trötta och nöjda efter en hel dag med experiment, rulla kulor, såpbubbleshow, spegeltunnel, varmkorvslunch, vattenplask, elektronikpyssel, lådbilsrace och massor med annat roligt.
Alexander tänder stolt det sista ljuset i vår adventsstake. Nu är det inte många dagar kvar till jul. Han är så andaktsfull inför att tända ljusen. ”Julen är här, I ett barns klara ögon bor den”. I år är året då julklendern varkligen slagit igenom här hemma. Alexander följer båder TV-kalendern (Piratskattens hemlighet) och Radiokalendern (High Tower) varje dag. Han älskar att se avsnittet och vänta på vad som finns i luckan. Han ser TV kalendern varje morgon och sedan öppnar vi den kalendern. Sedan sparar vi radiokalendern till kvällen då vi lyssnar på den i mobilen innan han ska sova och sedan öppnar vi den luckan. Tidigare år han han tittat lite sporadiskt och han gillade Hedenhös förra året men han var inte såå noga med att se varje avsnitt, det var lite svårt för honom att hänga med i alla dimensioner av handlingen. I år däremot är han helt inne i det. Han äslkar sina kalendrar och öppnar sina legokalendrar och chokladkalender. Han hjälper också Edward med hans kalender och det är en hel ritual runt kalendrarna. Väldigt mysigt tycker jag. Edward håller inte reda på dagarna men han är väldigt glad över sin chokladkalender och vill gärna vara med och öppna legokalendrarna. Nästa år måste vi helt klart ha två idetiska uppsättningar kalendrar. Edward vill göra allt precis som storebror.
Made by Alexander. Han är så stolt och har kämpat så hårt. Det här är sidorna han gjort, själv fick jag göra baksidan. Det var kul att pyssla tillsammans och han tycker om att bodra till julpyntet. Granen är full med papperspyssel från dagis och han har klippt och klistrat massor med sina julpapper och glitterpennor. Julen är perfekt för den här lille kreatören, inget kan bli för glittrigt och färgglatt till jul. Alexander och Edward växer sakta ihop. Visst är det mycket tjuvnyp och bråk men det är också mer och mer ro. De har sällskap av varandra och börjar inse att den där andra typen som konkurrerar om mamma och pappa är rätt mysig och snäll, ibland.
Morgonmys framför barn-TV.
Edward har fått nytt Duplo som morfar skickat och Alexander hjälper honom att bygga ihop det.
Fina glada myspojkar. Alexander bakar pepparkakor och gör speciella till Edward i former som han ska tycka om. Hajar och delfiner mest. Han gör också två stora Hjärtan, ett till Edward och ett till honom själv, och sedan skriver han A och E i kristyr på dem.
Alexander hjälper Edward att öppna sin chokladkalender som så många morgnar i December. I November började Edward gå på toaletten på dagis. Han bad själv om det och tycker att det är jätteroligt att få gå på toaletten där. Hemma har han dock inget intresse av pottan eller toaletten. Han leker mycket med sin lilla toalettring och ett fåtal gånger har han kissat på pottan men han har inget spontant intresse av det. Han börjar kunna kontrollera när han kissar så egentligen är han mogen för ordentlig potträning men vi vill inte pressa honom. Med Alexander övade vi mycket och tjatade men det kom ändå inte förrän han själv aktivt valde att kissa pottan istället för blöjan. Det verkar vara så för barn så vi får bara hoppas att hans intressen för pottan flyttar från dagis och hela vägen hem snart. Alexander har gått på simskolan hela hösten och nu var det dags för simavslutning. Då fick de visa vad de lärt sig och ta simmärken.
Inga problem att simma bröstsim nu. Det har gått väldigt bra och han har tyckt att det har varit roligt trots att han inte kände någon i gruppen när han började.
Efter lektionen fick vi köp simmärken och för Alexander blev det Baddaren och Pingvinen Silver. I vår gör vi uppehåll med simskolan eftersom vi missar minst två gånger när vi åker till Mauritius och där kommer han att kunna träna på sin simning mer än nog. I vår blir det bara skidåkning som aktivitet för honom så får vi ta nya tag med simskola och dans till hösten. Nu kan han ju simma och det gäller bara att öva mer för att kunna simma längre och längre. Edward har varit ganska sen med talet och ja hade hunnit bli lite orolig för honom. De är så lätt att jämföra och Alexander var ju rätt så tidig med allt så när Edwards tal inte kom så snabbt som jag hade väntat mig så började jag oroa mig att något var fel fastän jag vet att alla utvecklas olika. Edward har ju varit otroligt fysisk men inte kunnat prata. Han gick är han var 9 månader och spelade boll som en kung när han var ett och ett halvt. Men talet har varit sent och när han fyllde två så pratade han fortfarande inte så mycket. Han sa några ord och satte ihop dem men ordförrådet var väldigt begränsat. Han pratade i och för sig hela tiden men vi förstod inte vad han sa. Han var som en liten humla som surrade på i ett obegripligt ljudmönster. Men så veckorna efter att han fyllt två… Då kom allt. Han började härma allt vi sa och plötsligt kunde han säga allt. PÅ bara två veckor gick han från att knappt säga något som vi förstod till flerordsmeningar med ett rikt ordförråd. Han måste han kunnat allt inne i huvudet men inte kunnat få ut det för plötsligt bara kom det. Jag minns att Alexander utvecklads stötvis men det var ändå mer stegvis, ett ord, två ord, tre ord, meningar osv. Edward väntade men så kom allt på en gång. Från att ha varit sen så är han plötsligt väldigt verbal för att bara vara drygt två. Vilken upphämtning han gjorde. Nu två och en halv månad efter hans tvåårsdag pratar han oavbrutet och med en korrekt meningsuppbyggnad. ”Jag vill gå ner”, ” Jag vill ha den”. Han viskar mycket och igår när han nästan hade somnat satte han sig upp och viskade ”Abba lite ledsen” och sedan ” Sanden inte säga Abba bajsblöja”. Alexander brukar kalla honom för bajsblöja för att retas och det tycker han inte alls om. Så nu hade han funderat och ville berätta att han var ledsen över det Alexander sa. Väldigt välformulerat och genomtänkt. Han slutar inte förvåna den här lilla killen. Han är så rak och tydlig med vad han vill och vad han tycker. Han kallar fortfarande sig själv för ”Abba” fastän vi vet att han kan säga ”Eddard”. Alexander är ”Sanden” och vi är mamma och pappa. Han försöker kalla oss för Catti och Dean ibland som vi säger till varandra men då säger vi att han måste säga mamma Catti och pappa Dean och då gör han det. Vissa saker är fortfarande inte perfekta i uttalet men man förstår vad jag menar. Han kallar sin bästis Felicia för Liicha och Alicia för Alija. Mjölk (som han älskar och dricker massor av) är ”mlönk” och Leoparden är Elleparden. Det är så sött och jag vill stanna tiden i den här härliga tiden vi är inne i nu. Han är så glad och gosig. Han vill prata och mysa, kramas och pussas. Underbara Edward, min finaste minsting. Alltid glad och med en stark integritet. Han gör oss så lyckliga och vi älskar honom ofattbart mycket. Vi har gjort årets julbak i god tid. Alexander och jag har bakat både pepparkakor och lussebullar. Alexander gick in för det med liv och lust och det här är hans plåt:
Gubbar och ormar och bokstäver och vanliga lussekatter. Jättekul att göra massa olika former tyckte han
Han gjorde både ett A och ett E och sedan ville han bjuda lillebror på hans bokstav. Fastän han är så avundsjuk på Edward och rätt ofta är taskig mot honom så är han också otroligt omtänksam mellan ilskeutbrotten. Han vill ta hand om och se till att lillebror har det bra. Tyvärr var ju lillebror sjuk just den här dagen och han som aldrig tackar nej till något sött i vanliga fall ville inte ha sin lussebulle. Då tyckte jag synd om Alexander som verkligen tänkt på sin lillebror och då vill han inte äta… Dålig timing. Men vi åt upp det och det var ett väldigt gott E enades vi om. Och det var det!
Gubbe.
För första gången så var Alexander med på hela pepparkaksbaket. Han borkade ju tröttna efter en plåt men nu är han så stor och han höll ut hela baket. Det blev bara 5 plåtar innan vi använt upp hela degen men han var verkligen engagerad hela tiden.
Många olika former blev det! Till Edward gjorde vi hajar och delfiner eftersom han älskar sina ”kitten” (fisken) och ”hajjen”. Alexander gillar stjärnor, julgranar och gubbar. Förra årens favorit bilen är inte lika populär längre. Alexanderbörjar glida ifrån sitt bilitresse och han säger till och med att han gett bort sina småbilar till Edward. Liten blir stor.
En sockerbagare… Vi lyssnade på Alexanders favoirtjulsånger och bakade. I år var det en favorit still going strong ”Vi äro musikanter” men årets bubblar på topplistan var ”Bjällerklang”. Dem har han lyssnat på massor. Men han är inte lika insnöad på bara en låt längre utan vi kan köra en spellista vilket känns skönt.
Efter förr årets sjukkaos med vad varje vecka november till mars så har vi hittills klarat oss bra den här säsongen. Alexander var hemma en dag och nu var det dags för Edward att vara febrig och få vara hemma en dag. Men det var bara en dag och det var mysigt att vara hemma med honom. Ingen kaospanik på jobbet och en rätt så nöjd men lite trött Edward.
Lillmys var lite långsammare än vanligt men lekte på med brorsans Thomas-tågbana. Lycka att få ha den för sig själv och inte bli bortkörd. Då får man passa på!
Men att leka tar på en liten sjuklings krafter så till slut somnade men inte släppte han sina dyrgripar bara för det inte. Två motorcyklar och Thomaståget skulle han ha så då fick han det. Han sover med motorcyklarna i ett fast grepp och Thomas framför magen. Hans ntresse för fordon har kommit krypande men det är inte lika intensivt som Alexanders var. Och Alexander gillade alla fordon, Edwar älskar mest motorcyklar och helikoptrar. En sak som de har gemensamt är att de har örnblick för flygplan på himlen och är mycket fascinerade av månen. Precis som Alexander i samma ålder pekar Edward ofta på flygplan uppe i himlen. Även när de är så långt bort så att de nästan bara är små prickar så ser han att det är ett flygplan. Han tycker också om månen och pekar och pratar mycket om den. Måne var ett ord som kom med väldigt tidigt i ordförrådet.
Även om det är rologt att få ha alla brorsans saker för sig själv så är det ännu roligare att ha brorsan. Alexander kom hem och hjälpte Edward att bygga ihop det nya Duplot som morfar hade skickat. Själv fick Alexander en legokalender och fastän han redan hade en så var han överlycklig över att ha två. Han ville inte byta med Edward. När jag var i London i helgen så tappade Alexander sin första tand. Han bet i en banan och tanden blev alldeles lös. Redan dagen efter, fredag den 28 november, ramlade den lilla tanen bort. Så liten och söt. Jag tycker att det är lite jobbigt att jag inte fick vara med om den här historiska händelsenl. Lite som när Dean missade Alexanders första steg. Men Det hade gått bra för honom och han säger att det inte alls gjorde ont. Han är väldigt stolt över att ha tappat tanden och känner sig SÅ stor.
Edward säger ”inte” istället för nej. Om vi frågar ”Vill du ha en macka?” så blir svaret aldrig nej utan antingen ”ja” eller ”inte”. ”Nej” verkar inte finnas i hans ordförråd vilket är lite roligt, för många barn är ju nej det mest använda ordet i vokabuläret. Edward är generellt mest en ja-sägare och om man frågar något han inte förstår så svarar han ”ja-a”. För de flesta kommer det naturligt att hellre säga ”nej” när man är osäker och inte förstår men han chansar och säger ”ja-a”. Härlig iställning tycker jag. Så oftast säger han ”ja-a” men om han verkligen inte vill så blir svaret ”inte”.
Vi håller på att förgås av regnigt novemberväder och Dean hade lite flygpoäng kvar som håller på att förfalla. Det blev en liten spontanbokning av vintersemester till Mauritius. Vi ska njuta på det här ställer, Lux Belle Mare, i två veckor och bara umgås med varandra. Här finns allt för vår familj, dykning och yoga för vuxna, tårtbakning och tennislektioner för barn. Det enda problemet är att vi håller på att längta ihjäl oss… |
|||
|
Copyright © 2024 Tosic - All Rights Reserved Powered by WordPress & Atahualpa |
|||
SENASTE KOMMENTARER