Trångbott

Det har varit lite trångbott i vår säng på sista tiden. Precis som jag gjorde när Alexander skulle födas så har jag sovit med bebisfiltarna som vi ska ha med till BB så att han ska känna min lukt från dem och bli trygg även om vi lägger ner honom i ”plastbaljan” någon stund. Jag har också haft kaninen som han ska få i sängen. Alexander kommer också äver till oss de flesta nätter och han har med sig sin kanin, och sin delfin. Och så vill han att jag ska ha ”kusin” och Dean ska ha ”fanten”. Så vissa nätter har vi varit 3 personer, 3 kaniner 1 delfin och 1 elefant samt 4 filtar i sängen. Nu är filtarna ”insovda” och nerpackade i BB-väskan tillsammans med Pyrets kanin som vi döpt till ”Vitamin”.

Det känns bäst så här, rättvist. Allt jag gjorde för Alexander vill jag göra för Pyret. Det har inte varit möjligt fullt ut då jag inte haft varken tid eller energi till det men jag har prioriterat det viktigaste. Jag är glad att jag boade så mycket i somras så att det mesta var klart när jag började jobba igen för sedan dess har veckorna flugit iväg. Det finns inget vi saknar nu. Vi är redo och har varit i veckor.

Förutom i sängen så börjar det bli trångbott inne i mage. De senaste två veckorna har hans rörelser blivit mer glidande och mindre stötiga. Han kan inte boxas på samma sätt längre, mest åla…  Jag trodde inte att jag skulle gå så här långt, det har känts som om han varit på gång länge. Nu har jag plötsligt mindre sammandragningar än innan och det känns som om kroppen vilar. Däremot känner jag ju att han är väldigt lngt ner, ibland undrar jag om han ska ramla ut. Men inte… Om jag går full tid blir jag förvånad, och less. Jag hade inte räknat med det så det känns som om jag är på övertid nu. Dessutom blir han större för varje dag som går och ju mindre desto bättre. Jag är redo nu. Magen är rund som en fotboll och huden kliar för att den växer. Men ändå är jag mindre än med Alexander och har gått upp mindre i vikt. Det är bara mage fortfarande och lite amningsreserv på rumpan. Jag har lagt på mig mindre hull och inte samlat vatten fotknälarna syns fortfarande väl. Men i alla fall… om jag måste gå här hemma i två veckor och bara vänta blir det jobbigt för mig. Jag vill mycket hellre få det här gjort och sedan myyyysa med min bebis!