Edward är sin mor upp i dagen på många sätt. Nu är han precis som jag när jag var liten, han klättrar på allt. Igår hittade jag honom på soffbordet…
Jag hade ställt fram en byggstege för att fixa med gardinerna och då klättrade han upp på den. Sen blev han ledsen när han insåg att han inte visste hur han skulle klättra ner igen men det hindrade honom inte från att klättra upp igen när jag lyft ner honom. Trappan är också jätteintressant, idag kollade jag var han skulle stanna om jag inte tog fast honom men när han var uppe på sjätte trappsteget blev jag rädd och lyfte ner honom. Han är helt vild, verkar inte vara rädd för någonting alls.
Sådan mor sådan son! Trösten är att man vänjer sig att ha en liten ”klätterapa” och att balansen tränas upp rekordsnabbt! Ingen rädder här inte!!!