Andra dagen på dagis gick så bra att Alexander fick stanna och äta lunch. När de skulle prova att vinka så tittade Alexander bara upp och sa ”hej då pappa” som om det var det naturligaste i världen. Dean fick tigga till sig en hej-då-puss och sedan sitta ensam i personalrummet och hänga. Dean som hade hoppats på mer sällskap den här gången (förra gången var det ju bara Alexander som skolades in mitt i terminen) har nästan lika ensamt nu eftersom de andra föräldrarna måste vara kvar med sina barn och det bara var Alexander som fick stanna så länge. Det är tydligt att Alexander är väldigt social och jag hoppas att hans förmåga att finna sig i nya situationer beror på att han är trygg. Att han vet att vi kommer och hämtar honom.
Idag ska de få prova att sova på dagis också så nu är dagisväskan packad och Ruh är redo att flytta dit. Så nu håller vi tummarna för att det går lika bra idag!
Kommer att gå perfekt för den lille. Mormor och morfar och Mommen håller tummarna allt vi bara kan.