I söndags var den första regniga dagen på länge och Dean hade mycket att göra i radhuset så Alexander och jag gjorde lite ärenden på förmiddagen i ösregnet. Vi köpte jord på plantagen och kom hem som två dränkta katter efter att vi överraksats av ett skyfall just när vi stod på deras uteavdelning och jag lastade jordsäckar.
Efter lunch hemma och ombyte till torra kläder tog jag med Alexander till Kungens Kurva där han fick gå på sitt livs första Bio. Det blev så klart Bilar 2 eftersom han är så förtjust i Blixten och Bärgarn och han var väldigt förväntansfull och var snäll när vi hämtade biljetter och köpte popcorn. Det var totalt kaos eftersom filmen gick i en salong med 500 platser men han höll mig i handen hela tiden när vi stod i kö, först för biljetter och sedan för popcorn. Vi köpte en Bilarmeny men sen var filmen alldeles för spännande för att Alexander skulle kunna äta något. Dessutom visades filmen i 3D så han var lite besvärad av glasögonen. Tänk att dagens barn ser sina första filmer i 3d. Och går på bio när de är två år…
Han tyckte att hela grejen med att gå på bio var väldigt spännande och kul, tills vi kom in i salongen. Det var högt ljud och en gigantisk skärm så han blev rädd bara av att komma in i salongen. Han fick sitta i mitt knä och jag tänkte att vi skulle ha sett filmen i en midre salong med lägre ljud. Han fann sig tack och lov ganska väl tillrätta och satt i mitt knä hela filmen. Bilar 2 är mycket våldsammare än 1:an och hade jag vetat det så skulle jag ha valt en annan film. Det var för mycket pang-pang och våld. Vi vill inte att han ser sådana filmer hemma och vi vill inte att han leker med vapen så det var en liten miss. Lilla gos blev rädd några gånger när ljudet blev för högt eller när det blev för mycket bråk i filmen och då ville han gå därifrån. ”Vill åka wewen” sa han och gnällde lite. Han fick vila mot mig och ta av sig glasögonen. Jag tror att han mådde lite illa också för ibland tog han av sig glasögonen jälv och tittade bort. Jag kände själv att jag blev lite illamående av 3D effekten och han är ju åksjuk så det känns rimligt.
Vi lyckades se filmen färdigt men han var lite skärrad ändå. Med facit i hand skulle vi ha sett en klassisk barnsaga istället i en mindre salong. Det var i alla falllskönt att veta att det är inga problem att gå på bio, vi ska bara välja film med bättre omsorg nästa gång. Stora duktiga killen skötte sig så bra. När vi kom hem så var han lite orolig och ville mysa med pappa. ”Jag vill inte prata med mamma” sa han och kröp ihop hos Dean. Han tyckt nog att det var mitt fel att filmen hade varit lite för läskig. Han glömde det tack och lov rätt fort och en stund senare ville han gosa med mamma igen.
Han var för liten och harig för den filmen. När hans mamma var 5 år gick vi på 1:a bion som var Alice i Underlandet och hon var vettskrämd länge efteråt, för i underlandet var det ju otäckt. Undrar om hon minns det själv?