Idag var vi hos frisören med Alexander. Det är inte bara benen och armarna som växer utan även håret och han började se för tufsig ut. Det tyckte han själv också. Kolla förskräckelsen i hans min! Men efteråt var han supernöjd. Han fick sitta i en Audibil när hon klippte och sedan fick han rosa och lila spray i håret.
Själv plockade jag jämställdehetspoäng hos de andra mammorna på stället när jag frågade om han inte kunde få ha det rosa skynket istället när frisörskan tog fram det blå. Han älskar ju rosa och jag tänkte att han nog ville ha det. Varenda blick i salongen vändes mot mig och alla med positiva uttryck. Är det en så stor grej att jag låter min son få välja rosa? Har vi inte kommit längre i samhället än att det ska vara något positivt att barn får tycka om vilken färg de vill? Skrämmande att det ska bli en så positiv reaktion på det, om ingen hade reagerat hade det varit ett större sundhetestecken.
Han blev nöjd och fin i alla fall och han kommer att få välja vilken färg han vill hela livet. Hoppas att han vågar gilla rosa länge.
Så fin den stora underbaringen blev. Han passar ju i kort hår med rosa on the top!