Idag har varit den bästa dagen på länge. Lång och innehållsrik! Den började redan klockan åtta när Dean gick hemifrån och Alexander var sitt allra gladaste och piggaste jag. Han for omkring här på golvet som om han gick på speed. Jag fick sätta honom i barnstolen när jag skulle äta frukost, annars hann han riva ut halva lägenheten. Det var lmycket jobb men samtidigt var han så glad och mysig så att det var mest roligt att springa efter honom. Att vi har en gigantisk kaktus i vardagsrummet i en golvkruka är ju inte helt praktiskt nu. Den måste låsas in i nya lägenheten i ett rum där han inte får vara. Han älskar ju såklart den där kaktusen. Han ville också hänga mig i håret men det fick han inte. Han fick lugga sin kompis lejonet istället!
Han brukar sova ganska länge på förmiddagen men idag hade han ingen ro till det. Han sov i knappt en halvtimme och sedan var det fullt ös igen. Vid halv tolv gick jag ut med honom i vagnen för att han skulle få sova men det hjälpte inte alls. Han bara satt och tittade piggt på allt runt omkring. En timme senare var vi hemma hos Anna i mammagruppen där han skulle vara medan jag klippte mig. Anna & Livia och Cilla & Ludde höll ordning på honom hela eftermiddagen och de hade så roligt.
Det var så skönt att gå iväg två timmar och få håret klippt och bara ägna sig åt sig själv. Jag har dessutom världens bästa frisör! Han är verkligen duktig på att se vad man passar i och har mycket egna ideer. När jag var höggravid och ville klippa lugg så sa han att vi skulle vänta tills de första mammamånaderna gått för i början vill man inte behöva fixa med håret. Han är så klok! Sen skadar det ju inte att salongen känns så lyxig. Det är till och med ryggmassage i stolen man sitter i när man tvättar håret! Sen bjuder de på vin om man vill och jag kände mig lite sugen idag men det fick bli en kopp thé. 
Och sen fick det bli luggen jag ville ha för snart ett år sedan. Bildbevis kommer snart, jag måste försöka fotografera mig själv…
Det bästa var att när jag kom tillbaka till Anna så blev Alexander så glad att se mig. Och när jag tog honom i min famn så sa han mamma! Sen kröp han ihop i min famn och somnade på bara ett par minuter. han hade lekt och haft så roligt men det var inte förrän jag kom som han kunde slappna av och somna. Det är härligt att vara så älskad och efterlängtad! Nu är jag så glad och stolt så att jag nästan smält ihop till en liten pöl… Jag har verkligen längtat efter att han ska säga mamma. I morse lät det som om han försökte säga mamma när han fick banan (som han inte gillar längre). Han satt och gnällde och sa meme och memä och jag funderade lite på om han försökte säga mamma, men det kan man ju aldrig veta. Sen när vi var i trapphuset hos Anna sa han just ”anna” och det lät också lite åt mammahållet men ändå inte riktigt. Men så kom det till slut! Min son! Han sa ett klockrent ”mamma” när han fick komma till mig. Sååå sött…
Vi blev kvar hela eftermiddagen hos Anna och barnen fick leka och vi fikade. Man såg hur kul de tyckte att det var. Sen när vi gick hem somnade Alexander som bara sovit 30 min + 30 min på hela dagen i vagnen. Tyvärr så vaknar han ju när man bör upp honom till lägenheten men han orkade bara leka en liten stund innan det var dags för pyjamas och gröt och sängen. Konstigt nog så var han fortfarande på sitt gladaste humör trots att han var så trött. Det är sällan han somnar före åtta men nu däckade han 19.45 i samma stund som huvudet träffade kudden. Han hade också haft en toppendag!
Leave a Reply