När Alexander själv får välja

Alexander har tydliga preferenser. Han vet vad han tycker om. Och det enda VI vet säkert är att han inte tycker om det vi tycker och tror att han borde tycka om. Leksaker är sällan kul och om något faller den lille killen i smaken så är det ingen av de leksaker man förväntat sig. De enda leksaker han använder just nu är klossarna från Fischer price och bitringarna man lägger i frysen. Alla andra leksaker är bara roliga just i ögonblicket han tar dem ur lådan och slänger iväg dem. Tömma lådan är kul!

Alexanders favoriter just nu är solklara:
- Sladden till min MAC (och alla andra sladdar som man pluggar in i just den)
- (tätt följd av) Min MAC
- Min telefon
- Spritskåpet
- Klädkammaren
- Skor
- Tavlorna i sovrummet

Jag måste erkänna att killen har stil. När jag hittade honom i klädkammaren igår så hade han ju inte tagit vilket gammalt par skor som helst utan mina Leopardfärgade Guess by Marciano. Ska man tugga så ska man tugga på nåt dyrt!

MAC-sladden och skorna i klädkammaren. Han har snabbt lärt sig hur man öppnar dörren till klädkammaren genom att pilla in sina små fingrar mellan dörren och dörrposten.

Sen är ju spritskåpet kul! Det låter nog roligt när flaskorna ramlar för han välter dem med ett stort leende. Och dessutom har jag målat skåpet en gång så att låset inte fungerar vilket gör att han kan komma åt det när han vill. När jag ställer stora blomkrukor framför så hänger han sig mot dem mot dem tills de välter. Kaktusen i vardagsrummet har fått flytta upp i fönstret för han grävde ur all jord ur den.

Telefoner och fjärrkontroller är alltid intressanta men inget lockar som min Iphone. Den du… Vilken lycka att få lägga tassarna på den. Även laddaren till Deans telefon gillar han. Den lyser i grönt och den får han heller aldrig röra.

Det är helt uppenbart att han vet vad ”nej” betyder men han tittar bara lite på mig och så gör han det han vill i alla fall. ”Nej” gör bara saker mer spännande. Att han älskar MACen och Iphonen har nog att göra med att jag använder dem ofta vilket ökar hans intresse. Tavlorna ovanför vår säng kan han precis hänga sig i om han ställer sig mot huvudänden. Varje morgon säger vi nej och drar ner honom därifrån, och varje morgon försöker han igen. Det är det första han gör när han vaknar. Det blir inte direkt något  långsamt uppvaknande där man ligger och drar sig och njuter av lugnet. Han sover i sin egen säng men efter morgonamningen vid fem-tiden så brukar vi somna båda två och då blir han kvar hos oss och kan gå direkt på tavlorna.

Ser hon om jag drar ut sladdarna? Ja, skit också det gör hon den här gången också… Om jag ser oskyldig ut och sen gör ett utfall då? Kommer jag åt datorn då? Jaaa!