Idag var vi på babysim för första gången sedan den förra kursen slutade vilket är nästan två månader sedan. Instruktören sa innan att många barn är lite reserverade första gången och att vi bara skulle leka och använda saker de använt tidigare idag. Jag tänkte att Alexander som alltid älskat babysimmet och badar och duschar med mig flera gånger i veckan skulle bli överlycklig när vi kom ner i vattnet. Men inte! Han var både reserverad och verkade lite rädd. Han klängde tight på mig och varken skrattade eller sprattlade. Vi gjorde inte så mycket förutom att simma omkring och prova hans favoritsaker och kramas men han blev ledsen varje gång han fick vatten över ansiktet. Lilla gosen… Vad har hänt? Hoppas att det är övergående för han älskade ju sitt babysim och var alltid så glad och jag vill att han ska få fortsätta njuta av något så mycket.
När vi kom hem var han däremot på ett strålande humör och lekte glatt hela kvällen. VI hade det så mysigt tills han ramlade och slog sig och blev ledsen och trött i en handvändning. Han gick från superglad och energisk till gnällig och fäktande tröttis på 30 sekunder. Att jag fick i honom kvällsgröten till sist borde vara värt bragdguldet om jag får säga det själv. Gråt och spott blandades med försök att somna i stolen. Till slut hade han dock ätit tillräckligt för att sova på och han somnade i samma stund jag la ner honom på kudden och nu sover han som en liten sten.
Jag träffade en av mammorna från babysången på babysimmet och det verkar inte som att vi som gick i höstas får gå nu i vår. Vi måste försöka hitta ett nytt ställe att gå på babysång på för i vår församling är det slut. Jag trodde att det var en fortsättning för jag vet att det finns äldre grupper men tydligen får man bara gå en gång och har man då gått när de är små kan man inte gå när de är äldre. Babysång no more. 
Det kan vara ljudet han reagerar på, han är med uppmärksam på vad som händer runt omkring sig och då det blir mycket ljud i ett badhus.