Igår tog vi fram några kartonger med saker från när jag var liten för vi tänkte skicka lite mjukdjur till barnen i Lettland och Rumänien. Tyvärr hittade vi inte så många mjukdjur eller dockor men det var skönt att sortera upp en massa gammalt skräp. Jag förstår inte vad det är vi sparat… Allt från glasburkar och pippetter från något kemiexperiment jag verkar ha hållit på med till uttorkade monchichis… Det mesta slängde vi och behöll bara lite spel, pussel, My little pony (om vi någon gång får en flicka så får hon dem för de var så fina) och gamla skrivböcker där jag skrivit berättelser. Det finns lite kartonger med Barbie, Lego och böcker också som vi inte hann med men vi kommer inte att behöva köpa särskilt mycket böcker, jag verkar ha ett helt bibliotek av barnböcker. Jag minns att jag läste mycket som barn men det är ändå fascinerande hur mycket som finns.
Efter att ha läst mina gamla skrivböcker så verkar jag ha varit helt besatt av döden och spöken för det var allt jag skrev om. Inte konstigt att jag var mörkrädd, med en sådan fantasi så blir man ju det! Mörkrädslan har tyvärr hängt i med åren och helt fri från den blir jag nog aldrig.
Mina gamla dockor var inte mycket att spara. Halvskalliga eller med plasthår som för länge sedan tappat formen så de fick åka till soptippen. Lite intressant var att jag hade en svart docka. En riktigt mörbrun med krulligt kort hår. Det måste ha varit lite exotiskt i slutet av 70-talet.
Det var i alla fall skönt att få rensa bort lite och dessutom frigjorde vi en hel del plats i förrådet.
Nu när jag tänker på det så inser jag att vi måste ha missat en kartong någonstans. Jag vet att det finns fler mjukdjur. Ivan, Rosus och Rektangel måste finnas i någon kartong med andra av deras plysch-kompisar! I know they’re out there…
Leave a Reply