Slut på amningen

Sista dagarna i Thailand fick jag hög feber och blev dålig i magen, mest troligt en matförgiftning. Eftersom vi dock inte kunde utesluta att det var en sjukdom fick vi rådet av sjukvården hemma att inte amma förrän jag blev frisk för att inte riskera att föra över sjukdomen till Alexander. Jag ammade ju redan rätt lite, det blev bara morgon och kväll så jag förstod att det inte skulle gå att avstå i så många dagar innan det sinade och det hade jag rätt i. Efter fyra dagars amningsuppehåll fanns det inte mer och Alexander var inte längre intresserad av att amma. Han roade sig med att bita mig i bröstvårtorna istället och det gjorde såklart väääldigt ont. Det är ju ingen katastrof, jag ammade ju honom i nästan 11 månader, och han äter ju så bra nu så han får i sig alla näringsämnen i maten men jag tycker att amningen har varit mysig och den har framförallt varit väldigt praktisk. Maten är alltid med och det har varit lätt att söva honom genom att låta honom amma på kvällen. Framförallt har jag fått många extra timmars sömn på morgonen genom att han fått amma när han vaknat och då somnat om någon timme till. Innan Alexander föddes tänkte jag att jag skulle amma max ett halvår, amning var bara något som skulle uthärdas, men så har det verkligen inte varit. Jag hade gärna ammat ett tag till eftersom det är både mysigt och praktiskt och dessutom ger Alexander ett nyttigt kosttillskott. Men nu är det slut på amningen för min lilla älskling och vi får hitta andra sätt att mysa tillsammans och hitta lugnet.