Imorse kom de och monterade in balkongdörren. Kvart över sju ringde det på dörren och både jag och Lex var så trötta efter en natt med för lite sömn. Lillgubben sov gott i sin vagga till klockan tre men då var det mat och klocan fem var det bajsblöja och klockan sju ringde det på dörren… Vi försökte somna om men det gick sådär… Vi låg i alla fall i sängen till tio för jag kände inte för att vara ute i lägenheten medan de var här och jobbade. Sen stängde jag in oss i badrummet där Lex fick leka på golvet medan jag duschade, gjorde mig klar och klädde på mig.
Även om det är skönt att balkongen nästan är klar så önskar jag att de kunde ha monterat in balkongdörren igår… Det är såååå smutsigt hemma i köket nu och lägenheten var nystädad igår. Innebär det att jag måste städa nu? Tyvärr tror jag att de har förstört golvet. Vi har ju vitoljade trägolv och de har tejpat direkt mot dem plus att det är en fläck av isolerskum som torkat fast… Varför är ALLA Stockholmshantverkare jubelidioter??? Det slår verkligen aldrig fel… Orkade inte säga nåt om det, vi får se när de är helt klara och tar bort sin märkning. Om de inte återställer golvet till ursprungligt skick så låter jag slipa om det och drar av kostnaden på balkongfakturan som vi ska betala.
Det var ännu en härlig dag och vi åt lunch med mammagruppen på Salinos uteservering igen. Vi är verkligen stammisar där. Dock så börjar solen stå så lågt så att den faktiskt försvann bakom ett hustak i slutet av lunchen och då blev det lite kallt. Men det är ju Oktober, att man kan sitta ute och äta lunch är helt fantastiskt! Alexander har tyvärr blivit extremt skrikig och gör sina falsettljud hela tiden så de andra gästerna var nog måttligt roade..? Det börjar nästan gå så långt så att jag inte vill ta med honom på fik längre men det innebär ju att vi kommer att missa mycket roliga stunder framöver… Hoppas att det går över snart. 
Vår sista utelunch?
Jag filmade Alexander och hans ljud idag men det går inte ladda upp så stora filer på den här gratisplattformen… Jag måste verkligen ta tag i bloggflytten till vår egna domän snart.
Efter lunchen tog vi en lång promenad genom Vasastan förbi Karlbergs slott som glittrade i höstsolen och vidare genom Kungsholmen. Stockholm är helt underbart vackert. Ibland slår det mig hur fantastisk den här staden är…
Vi var hemma vid fem och jag har så ont i benen. Senorna bakom knäna mår inte bra av alla långa promenader i platta skor. Jag måste nog börja promenera i något mer fotriktigt än pumasneakers. Mina ben är vana vid lite klack och klarar nog inte att gå så mycket i platta skor som jag gjort på sista tiden. Det får bli löparskor eller ett par rejäla stövlar med 3 cm klack framöver. Att sluta gå vore ju synd, så här mycket motion var det länge sedan jag fick!
Lex körde sina falsettljud även när vi kommit hem. Det är så svårt att roa honom och han skriker ju både av irritation och av glädje så det är omöjligt att få tyst på honom. Till slut körde jag lite Spotify med barnvisor och sjöng med själv vilket var det mest effektiva sättet jag kommit på hittills. Då blir han glad och fascinerad och glömmer bort att skrika. Jag tycker synd om våra grannar…
Lilla gos ville inte alls sova i sin vagga i kväll. Eller han somnade snällt halv åtta men vaknade 40 min senare och panikgrät. Jag gick ut ett par gånget men fick gå in efter någon minut för han skrik så hjärtskärande. Det slutade med att jag matade honom lite och han fick somna i vår säng… Ska försöka lägga honom i vaggan när jag går och lägger mig. Usch, det var två steg bakåt i ”sova själv projektet”. Jag är en svag människa…!
Leave a Reply