Vi är hemma i Stockholm och njuter av högsommarvärmen som äntligen är här på riktigt. Vi badar och solar och har det allmänt bra helt enkelt!
Vi har också tillbringat lite tid på bygghandlar och badrumsbutiker (när det varit lite mindre soligt) med att titta på saker vi vill ha i huset. Det finns så mycket snyggt.. och då mycket dyrt… Svårt att välja och hitta prisvärda fina saker. Framförallt tar det tid. Jag tror att Sävsjö Trähus får en chock när de ser hur mycket vi vill byta ut och anpassa. Jag (och numera vi eftersom jag fått Dean också att bli rätt kräsen) är väldigt noga med alla detaljer.
I förrgår kom Lina och Leo hem till oss och åt middag. Det var så kul att träffas för både Lina och jag har varit borta så mycket i Juni så att vi hade inte setts sedan Leos kalas. Killarna lekte och vi satt på balkongen och pratade. I alla fall tills de brottades ut över kanten vid balkongdörren och föll huvudstupa in i lägenheten… Aj aj aj! Leo fick en rejäl bula och Alexander fick också ett märke i pannan. Men de är tåliga de små, en liten stund senare lekte de glatt igen. Skönt! Det känns som att jag kännt Lina längre än ett år, vissa människor tycker man helt enkelt om och trivs med. 
Mommen har opererats och fått en ny knäled så vi har så klart varit och hälsat på henne på sjukhuset efter operationen och i fredags skjutsade jag henne till Arlanda för att se till att hon kom iväg hem tryggt och säkert. Det är så skönt att se hur glad hon är för sitt ”nya” ben. Det är verkligen skandal hur Landstinget i Norrbotten behandlat henne men Löwnströmska sjukhuset här nere har varit så enormt proffsiga och vänliga så de har ordnat upp situationen fantastiskt bra. Tur att hon kom i kontakt med dem! Nu är hon som en ny människa i både kropp pch själ, det har varit tungt att ha så ont så länge och inte kunna gå en meter.
På fredag kväll åkte vi hem till Jenny och Micke som fått en liten ”Plutta” på midsomarafton. En helt ljuvlig liten flicka som fortfarande var så där ryckig och lite skrynklig som de bara är precis i början… Det var så fantastiskt att få hålla i henne och känna på en riktigt nyfödd bebis. Det gör man inte så många gånger i livet. Hon är en nöjd, glad och mycket söt liten tjej som myser när hon får vara uppe i famnen och verkar väldigt tillfreds med livet utanför magen. Jag kan inte riktigt släppa hur härligt det var att få hålla i henne och känna den där bebislukten. :-) Efter de orden tror ni nog att jag är väldigt sugen på ett syskon till Alexander men jag kan lova och svära på att jag inte kommer att tänka tanken förrän det här husprojektet är över. En förlamande graviditetströtthet som den jag hade i 15 veckor med Alexander är inte förenlig med att börja jobba och bygga hus. Dessutom vill jag njuta av att kunna ge honom 110% uppmärksamhet i något år till för den här tiden är helt magisk och kommer aldrig tillbaka. Men jag tycker väldigt mycket om bebisar ändå! Och vi hade en jättemysig kväll på Jenny och Mickes balkong där vi kunde njuta av den härliga sommarkvällen, varandras sällskap och det lilla underverket.
Pluttan och hennes fina mamma!
Närbild på lilltjejen.
Igår var vi ute på tomten och badade på ”vår” badplats. Vår granne var där med sin dotter som verkar vara i 25-års åldern. Det är skönt att han är verkar vara en trevlig man. Vi tillbingade eftermiddagen på stranden och där var fullt med folk. Jag har aldirg sett en enda människa där tidigare så lite förvånande var det men vi kom fram till att alla från Parksidan som inte har egen pool eller egen brygga antagligen går dit när det är så varmt som igår. Vi kunde konstatera att Alexander inte kommer att sakna lekkamrater när vi flyttat dit!
Idag har vi varit på ännu en bebisutflykt. Vi åkte ut till Nina och Fredrik på Tyresö och fick träffa lilla Vilma, tre veckor, för första gången. Vad mycket bebisar utvecklas precis i början, det hade jag nästan glömt. Vilma hade börjat fixera blicken och få styrka i nacken och ryggen och idag så förärade hon mig och Nina sitt allra första leende någonsin. Vilken ära att få vara med om det. :-) Lilla gullegumman var så fin och snäll hon också. Är alla bebisar så? Jag tycker att alla bebisar vi träffar är så lugna och nöjda och det var ju Alexander också. Generation sovbebis är här? Vi hade med oss lunch ut så vi åt lite, fikade och gick sedan på promenad längs med vattnet där de bor. Det tar ett tag att ta sig dit ut men det är en helt fantastisk miljö som är ute i skärgården trots att det är på fastlandet på Tyresöhalvön. Efter mera fika och prat så var klockan sju, Alexander hade somnat hos Dean och vi åkte hem till Bromma igen med lungorna fulla av havsluft och huden med ännu ett lager solbränna. Det får vi göra om snart!
Lilla Vilma i fokus.
Alexander i full fart på väg mot standen. Sen fick vi njuta på klipporna. En riktig sommaridyll. Idag kändes lite som en sådan dag som man ser i Astrid Lindgren filmer.
Spännande med båtar och vindsurfare tyckte Alexander.
Puss min älskade unge!
Leave a Reply