När jag körde ner i garaget på jobbet imorse fick jag en obehaglig känsla v att jag ville vända och åka därifrån. Det gick lite tyngre än vanligt att andas och luften kändes syrefattig. Ska jag åka hit varje dag nu? Men när jag väl kom in så gick allt hur bra som helst. Det finns många utmaningar under hösten men det känns roligt att vara igång igen. Och det var skoj att vara tillbaka hos tjejerna igen.
Efter jobbet åkte jag in till stan och försökte shoppa en timme på Åhlens utan framgång innan jag hämtade älsklingarna vid Flygbussen klockan sju. Sedan hem och laga pytt i panna som Alexander älskade och vräkte i sig en stor portion av innan vi avslutade dagen med att mysa och läsa i soffan. Det är så här våra vardagar kommer att se ut framöver… Jobba, laga mat, äta, mysa, sova och så börjar det om igen. Helgerna kommer att bli heliga för att göra saker med Alexander för på vardagarna hinner man inte så mycket. Vi ska försöka få honom att somna tidigare nu när vi kan införa lite rutiner igen. Åtta är rätt lagom för då sover han till sju men jag hinner ändå träffa honom på kvällen. I våras somnade han klockan åtta i sin spjälsäng varje kväll och det passade hela familjen perfekt.
Nu ska jag sova och lukta på den lilla varma killen som pappa sövt i vår säng ikväll. Han kunde inte alls sova i sitt eget rum och ärligt talat känns det rätt skönt. Jag har saknat honom hela dagen och behöver få lite mera Alexander-gos. Jag tror att han behöver mig också för han var så glad att se mig idag. Han har inte sagt mamma på hela veckan uppe i Pitep, det har bara varit pappa, men imorse när jag inte var där hade han krupit runt på min sida av sängen och ropat mamma. Och nu ikväll har han kramar mig massor och sagt mer mamma än pappa. Ibland är det bra att vara borta så att man blir lite saknad och inte tagen för given. 
Leave a Reply