Alexanders dagis

Det är en ganska vanlig förskola med några olika grupper. Alexander går i ”Kotten” som har 15 barn upp till tre år och tre fröknar. Egentligen bara 2,5 heltider vilket jag tyckte kändes så enormt lite på så många barn innan han började. Nu när vi komit in i rutinerna så inser jag att alla barn aldrig är där samtidigt. Dels går inte alla heltid och dels är några alltid sjuka eller lediga. Jag tror aldrig att jag sett mer än 10 barn på Kotten samtidigt. När jag hämtar är det oftast bara 4-6 barn där.

Jag var lite skeptisk till dagiset i början men nu trivs vi riktigt bra för det är så fina fröknar och de har verkligen fått Alexander att trivas. Det är ju faktiskt det allra viktigaste med ett småbarns dagis. Sedan märks det lite att kommunen har dålig ekonomi för barnen kan inte få frukost där om man inte skickar med den och de tillhandahåller inte blöjor utan det måsta man ta med. Blöjorna är egentligen positivt för då vet vi att han får de blöjor vi köper som vi vet passar honom och än så länge äter han välling på morgonen men det kan bli lite jobbigt med frukost när han slutar med välling. När han börjar äta riktig frukost så skulle man önska att han kunde äta den på dagis. Han har redan börjat be om ”Marta” (macka) på morgonen så ibland får han en lite smörgås innan vi går trots att han ätit vällingen.

Vi försöker göra dagarna så korta som möjligt genom att turas om att hämta och lämna varannan vecka. Den som lämnar får jobba det den behöver på kvällen och den som hämtar får vara på jobbet väldigt tidigt. På så sätt undviker vi de värsta rusningstiderna i trafiken och Alexander får vara på dagis mellan ungefär åtta och fyra. Det blir oftast ännu kortare eftersom jag har en tendens att vara sen på morgonen så att vi är på dagis kvart över och sedan stannar jag en stund med honom och går vid halv nio. Om jag hämtar så går jag så att jag absolut inte ska komma för sent vilket innebär att jag oftast hämtar mellan halv och kvart i fyra.

Det är också ett stort plus att ha gångavstånd till dagis. Vi får motion och frisk luft och Alexander tycker om att åka i sin vagn på morgonen. Vi klarar oss på en bil eftersom den som lämnar tar bussen då det går väldigt mycket snabbare i bussfilen på morgonen. Vi står i kö för att byta dagis till det ute på ön där vi ska bo men då kommer man till dilemmat om man vill riva upp honom från ett dagis han och vi trivs med. Det är ju det där med att det är skönt att ha gångavstånd som vi skulle få från huset till det andra dagiset. Men vi vet ju inte ens om vi behöver välja, det är ett privat dagis med jättelång kö så vi får se om vi ens får ett platserbjudande.