Idag har jag haft en väldigt bra och mysig dag! Vi började med husvsining av ett stomrest hus av Sävsjö Trähus i Nacka klockan 08.00, sedan åt jaglunch med Ingela och tog en eftermiddagsfika med Cicci och söta Alexandra och på vägen hem blev det julpappersshopping på min favvo Mattonbutiken (där jag också köpte papper till doptackkorten)!
Det var väldigt kul att se ett stomrest hus där man ser alla väggar och kan bilda sig en riktig uppfattning om kvaliteten. Just det här huset hade märkligt små och få fönster men det är ju ett kundval… Vi tittade också på ett färdigt hus i New England stil som stod i närheten som var helt galet snyggt… Då blev jag lite sugen på ett sådan… Men på eftermiddagen kom jag på bättre tankar igen och insåg (återigen) att ett modernt hus kommer att passa bäst på tomten. Dessutom blir ett sådant snyggare inuti och skapar möjligheter för en bättre planlösning och anpassning av husets former. Ett New England måste vara så symmetriskt och det funkar inte på vår tomt. Men i ett annat liv så ska jag bygga ett NE hus…
Efter husbesöket åt jag lunch med Ingela på Cafe Mocco på Nybrogatan. Hon har ju börjat jobba på Östermalm så det här var premiärlunchen för oss. Det var ett bra ställe för barn även om man måste lämna vagnen vid entren. De hade stora fåtöljer där Lex kunde stå och senare också sova. Nackdelen är väl att det är lite för trendigt för att barnskrik ska vara populärt så man får verkligen jobba på att hålla sitt barn tyst och lugnt. Alexander uppförde sig bra och trivdes fantastiskt bra hos Ingela. Han kunde inte sluta pussa på henne så när hon gick tillbaka till jobbet hade han ätit upp hälften av hennes smink och tagit med några tofsar av hennes hår… Stackars Ingela, men hon verkade tycka att det var helt ok. 
När Ingelas lunch var slut satt jag och Lex kvar och 20 min senare kom Cicci och Alexandra för att fika med oss. Lilla grodis hade då somnat i min famn. Vi fikade en timme och gick sedan en liten promenad. Alexander fick en fin nalle från PoP som han kunde leka med och höll sig lugn ännu en stund. På vår promenad gick vi in och köpte årets Blossaglögg med clementinsmak. Den ska bli spännande att smaka!
Cicci bor precis vid Mattonbutiken så jag passade på att gå in där och köpa papper till tackkorten för dopet. Jag har inte haft vägarna förbi på länge och det är hög tid att ta tag i tackkorten. Det hade ju dock kommit in massor med fina julpapper som jag inte kunde motstå… Jag älskar den där butiken. Den är som en drog…
Väl hemma var Alexander pigg för han hade sovit rätt länge i vagnen när jag promenerade. Han låg på golvet och ålade fram till sin låda för han har förstått nu att det finns roliga saker i den.
Så här glad blir han när han kommit fram till lådan.
Nu är han stor nog för att själv kunna välja saker i lådan. Han når bara det som ligger närmast men får han inte det han vill ha så hörs det.
Han var inte nöjd på golvet så länge så han fick ligga i mitt knä och busa. Han älskar när jag gömmer mig och frågar ”Var är mamma”. Han är så härligt glad så jag gör det hela tiden men det verkar aldrig bli för mycket. Det är hans favoritlek (och min)!
Plötslig stoppar han för första gången foten i munnen av egen vilja och han gör det om och om igen så att jag hinner fotografera.
Han kan inte få nog av fötterna och tuggar verkligen på dem. Lustigt att det kan komma så plötsligt. Han har ju lekt med fötterna i månader men utan att ha något intresse av att smaka på dem ens om jag hjälpt honom få dem till munnen. Men så plötsligt så blir det intressant… Han är lustig den lille sötisen.
Ikväll kom mormor och morfar och ska hjälpa oss att fixa färdigt i lägeheten inför fotografering och visning så nu har vi en helg med hårdkörning framför oss. Alexander hade hunnit somna när de kom så de fick inte träffa honom ikväll. Han fick välling till middag och har sovit sedan halv nio på det så även om han bara åt halva flaskan så verkar han vara tillräckligt mätt. Han ville inte alls dricka det först men jag rev ett päron och blandade ner i vällingen och då gick det mycket bättre. Snart beöver han inte mig för mat längre. 
Jag kommer att sakna det…
Nu vill jag protestera! Varför tror du att Alexander inte behöver dig för mat längre? *Egentligen* hade han klarat sig på ersättning från födseln, men åtminstone WHO rekommenderar amning till två års ålder (och helamning till sex månader). Så jag tjatar vidare: ta det lugnt med maten. Välling är en svensk mani, och behöver inte alls ersätta amningen. Läser du franska enkelt? Om du vill kan jag leta reda på vad som sägs här. Det är inte så att fransmännen har ”rätt”, men det kan vara intressant att upptäcka hur olika råden är i olika länder.
Så länge både du och Alexander trivs med amningen, finns ingen anledning att sluta!
Jag tycker att amningen är så underbar. Min son får bröstet morgon och kväll, och ibland även till ett mellanmål på helgen. Nu är amningen en parantes i hans näringsintag, men så mysig och värmande.
Men säg till om jag går ut för hårt.
Ja det kanske inte är imorgon han inte behöver mig längre men ju mer annan mat han äter desto mindre kommer jag ju att amma. Jag tycker att det är så mysigt och praktiskt och trygghetsgivande för Alexander så jag skulle gärna vilja att vi alltid hade det som vi har det nu men det går ju inte. Dock så kommer jag att låta honom kvälls- och morgonamma så länge han vill och det funkar som du också tydligen gjort.
Jag kan läsa franska även om jag säkert inte förstår vissa facktermer om vi pratar amning, men det vore kul att se var fransmännen tycker. Jag vet ju hur man ser på det i England och där är man tydligen lite halvkonstig om man vill amma sitt barn så jag är glad att vi inte bor där när barnen är små.
Jag är ledsen, men jag kommer inte orka / hinna hitta info eller skriva ner den. Just nu är det mycket med jobbet (jag doktorerar), Gabriel (hur trevlig han än är, behöver han ju mycket hjälp) och livet i allmänhet (eftersom mannen inte bor här just nu). Puh!
Kort kan jag säga att fransmännen ammar mycket lite (60% vid utskrivning efter cirka en vecka och snabbt ännu färre). Många verkar tycka att det inte är någon idé att kämpa med amningen (som inte alltid är enkel i början), för att sluta när man måste tillbaka till jobbet efter tio veckor. Det kan man förstå. Samtidigt finns det många organisationer som arbetar för amning, och det blir vanligare och vanligare. Vissa tycker till opch med att trycket är för stort!
Det som är bra i Frankrike är att såväl ersättning som bröstmjölk accepteras, och man behöver inte skämmas för vare sig det ena eller det andra.
Så. Jag fortsätter att läsa om vad ni hittar på, men skriver nog inte så ofta. Ha det!
Ingen fara, du får gärna läsa ändå.
Jag tycker att det är bra att man får välja hur man vill göra. I Sverige upplever ju många att trycket att amma är för stort och att man blir mer eller mindre anklagad för att inte vilja sitt barns bästa om man inte kan eller vill amma. Jag tror i och för sig personligen att amning är det bästa men alla ska få göra som de vill och få stöd i sitt beslut. Ingen mår bra av att skuldbeläggas och mår inte mamman bra så mår inte barnen bra. Det är vad jag tror. När vi var i England på varuhuset John Lewis avdelning för barn så hade de både amningsrum och flaskmatningsrum och det var många fler som flaskmatade vilket stämmer med min svägerskas berättelse om att de var förvåndae på BB när hon ville amma. Det tycker jag är ganska hemskt, då fler flaskmatar än ammar är det något i systemet som är fel. De allra flesta tycker ju ändå att amning är praktiskt och mysigt så det måste vara ganska stor propaganda i England att inte amma. Eller också hänger det ihop med det du säger om att många börjar att jobba snabbt efter förlossningen. Att båda accepteras i Frankrike låter ju jättebra för det är så det borde vara. Här är det som sagt lite amningshysteri…