Hamburgare

Alexander trivs så otroligt bra på dagis nu och det märks på allt ifrån humör till aptit och till hans språkutveckling. Han är plötsligt oerhört lätt att umgås med och han är glad hela tiden. Han kramas och gosar och leker och pratar konstant. De säger också på dagis att han äter det som serveras nästan varje dag och vi märker också att han har bättre aptit och ber om att få mat när han är hungrig. Det har aldrig hänt förr. Igår åt han massor med ris och kyckling när Dean och jag åt hamburgare. Efter att först ha ätit två portioner av sin mat så fortsatte han att peka på bordet så vi gav honom lite av våra hamburgare med förväntningen att han skulle spotta ut det så snart han kände smaken som han alltid gör. Vi blev oerhört förvånade när han gladeligen åt upp sin bit som han fick och ville ha mer. Det slutade med att han ätit en halv hamburgare utöver sin stora portion kyckling med ris. Det händer inte så ofta men han har i alla fall börjat vidga sina vyer vad gäller maten och det går alltså ner lite kött någon gång då och då vilket vi tycker är jättebra.

Det är spännande att se hur dagispersonalen stimulerar honom på alla möjliga sätt. Han pratar mycket om ”Babblarna” (Blabla som han kallar dem) som är det de läser på sina läsestunder och knackar just nu på saker eftersom man i babblarnas ena bok knackar på dörren för att hitta Dadda. Vem är där frågar jag? DADDA! säger han glatt. Jag hade lite dåligt samvete när vi skolade in på dagis över att han skulle vara där hela dagarna och att vi inte kunde ha honom hemma längre men nu känner jag att dagis är så bra för honom och att han trivs så bra så allt dåligt samvete är borta. I morse gick han rakt in på kotten själv och grät ingenting när jag gick. När Dean hämtade honom sprang han runt runt i extas och fröknarna berättade att han och Albin hade hållit låda precis hela dagen. Han hade massor att berätta för mig när Dean lämnade över honom och när vi åt middag så ville han ha äpple. Jag visste inte att han kunde säga äpple… Han lär sig så mycket av att vara med fröknarna och andra barn och trivs som fisken i vattnet. Om jag tänkte att dagis i stor utsträckning är förvaring så hade jag helt fel och det känns skönt.