Alexander trivs så bra på dagis och fröknarna är så fina med honom. Nu när det börjat bli lite varmare ute så är de ute jättemycket och idag när jag lämnade honom så kastade han sig rakt in i gruppen med barn som lekte i den största vattenpölen. Han verkar trivas bra med sina kompisar men framför allt med sina fröknar. Det är speciellt en fröken som tycker väldigt mycket om honom och som han tyr sig extra mycket till. När jag hämtade i eftermiddags så satt han i hennes knä och mös och om han är ledsen så när vi lämnar så är det lättast att lämna till henne. Det är hon som tröstar när han slår sig och hon berättar alltid så stolt för oss om vad han har gjort och lärt sig och hur duktig han är. Det ger mig en trygg känsla att se att någon i personalen som jag anförtror mitt barns hela vardagar tycker så mycket om honom. Då vet jag att han blir sedd och får uppmärksamhet och jag märker också på hur han mår att han är trygg på dagis.
Angående rubriken om fan så finns det en liten kille i Alexanders grupp som verkar ha Alexander som sin största idol. Han skriker hans namn av glädje när vi lämnar Alexander på morgonen och vill alltid ta i honom och vara nära. Det är inte helt besvarat, Alexander blir ganska irriterad på honom och puttar bort honom när han blir för närgången men vi försöker lära honom att säga nej istället för att puttas. Jag och Dean pratade igår om varför den här lilla killen (som är två månader äldre) tycker så mycket om just Alexander men vi kom inte fram till någon förklaring. Dean säger att det har varit så sedan första dagen på inskolningen. Han tycker helt enkelt väldigt mycket om Alexander. Alexander kan vara gullig och krama tillbaka också men oftast visar han att han vill ha sitt space och att han inte vill att någon drar i hans kläder eller försöker hålla honom i händerna. Det är intressant att se gruppdynamiken och betrakta hur så små barn har olika personkemi med olika barn.
Leave a Reply