Förra helgen åkte vi till Skåne för att fira att Deans systerdotter Anna tog studenten. Vi tog tåget på tosdagsmorgonen eftersom det var mycket smidigare än flyget med en liten bebis, barnvagn, bilbarnstol och annan packning. Resan gick jättebra och lille Pluppi var tyst och snäll hela vägen. På resan ner fick vi hans första medvetna leende! Han har lett reflexmässigt ända sedan han var någon dag gammal men nu syntes det att han såg sin pappa i ögonen och log med hela ansiktet. Så sött!!! Pluppi passade också på att kräkas ner Dean rejält när han höll upp honom som "flygplanet"… Kanske därför han skrattade?
På torsdagen stannade vi hemma hos Severino & Mona och faster Bibi och kusinerna Lina, Jakob och Anna kom förbi för att titta på den nya medlemmen i klanen Tosic och lämna en fin present.
På fredag morgon vaknar vi av att det blåser hårt ute och strax efter åtta ringde Bibi och behövde hjälp med partytältet som höll på att blåsa bort i de kraftiga vindarna och regnet. Dean och Severino fick kasta sig iväg och hjälpa till att ta ner tältet så att det inte skulle krossa rutorna till glasaltanen. Festen fick flytta in i huset istället och det blev otroligt lyckat med massor av glada människor som ville uppvakta den gada studentskan som trots vädret sken som en sol!

Anna på skolgården dit jag och Pluppi inte kunde följa med eftersom det blåste så hårt och vi var rädda att han inte skulle kunna andas. Hon fick en fin skylt och massor med blommor och små champagneflaskor runt halsen!

Delar av familjen Ekström/Tosic i början av festen.

Den fina studenttårtan (det gick åt ett antal stycken)

Pluppi hade fått nya kläder för dagen. Man kan ju inte gå på fest i myskläder, inte ens om man är knappt fyra veckor!

Jag såg knappt till min lille son på hela dagen och kvällen förutom när han skulle amma för det fanns så många som gärna ville hålla honom en liten stund. Här en bild med sin äldsta kusin. Tänk att det är 20 år emellan. Det kommer att vara mindre skillnad på hennes barn och honom än mellan dem.

En slagen hjälte i slutet av kvällen. Vid halv tolv kastade vi in handduken. Det var nästan dags för studentskan att dra sig ner på stan med sina vänner och vi var trötta. Speciellt den yngste av oss…

Jag sover gott nu mamma…
Leave a Reply