Efter 36 hektiska timmar hemma så är vi äntligen i Piteå. Resan gick bra om man ignorerar idioten till taxichaufför som inte ens hjälpte mig med väskan varken i början eller i s lutet av färden trots att jag var helt nedlastad, började köra innan jag hunnit spänna fast bilstolen och dessutom ville stanna och köpa snus. Glöm det! Alexander sov större delen av flygturen vilket var skönt för oss båda. På Arlanda var han dock pigg som vanligt och charmade människorna runt omkring. Det blev ett obligatoriskt besök på MAX i terminal 4 innan avgång. Jag hade Alexander i babyskyddet och jag såg att han låg och försökte ta sig ur men jag tänkte att han inte skulle klara det. För säkerhets skull ställde jag ner stolen med honom i på golvet och en minut senare ser jag honom åla ur den… Det är tur att man ligger steget före!
I Piteå började vi med fika hos Mommen och sedan åkte vi hem till Munksund där morfar och Mjau Mjau väntade. Alexander har varit på ett strålande humör hela kvällen, ätit en hel portion gröt utan bananinblandning och krupit omkring som en liten cirkusartist på golvet. Alexander vääärldens underbaraste lilla barn!
Idag känns som högvinsten jämfört med igår när jag städade skåp och klädkammare medan Alexander gnällde och kinkade. Stressad mamma=missnöjt barn. Nu är dock mina skåp i perfekt skick och Dean borde hinna med att göra det lilla som återstår. Jag sov fyra timmar i natt men så fick det bli, det är ju viktigt att lägenheten gör ett bra intryck på visningen och folk snokar ju överallt! Jag försökte julpynta lite också men min utflykt till källaren resulterade bara i en sönderriven julkartong som dessutom inte var den kartongen jag behövde. Dean kommer inte att jubla över förödelsen men det var inte så lätt med Alexander på magen och kartongen halvvägs in i ett mörkt och överfullt förråd. Hoppas att all min städning kompenserar…
Leave a Reply