Koll på dygnsrytmen igen?

Igår kväll så var Dean Jr på sitt allra piggaste och gladaste humör och höll sig vaken från sju till midnatt vilket resulterade i att han sov gott hela natten. Mat 23.30, 04.30 och 07.30. Precis som vi hade vant oss vid före fredagens sömnmaraton. Sen har han varit glad och pigg hela förmiddagen också men ligger nu och sover i sitt babygym. Hoppas att vi är tillbaka i gamla goda hjulspår och att detta håller i sig nu. Jag lovar att han inte ska få sova 5 timmar i sträck i eftermiddag…

Jag är vanligtvis den tröttaste i familjen men nu har jag ju lite amningshormoner som hjälper till att hålla sömnbristen på en hanterbar nivå även de jobbigaste nätterna. Tyvärr får ju inte papporna dessa hormoner så Dean har haft en ganska jobbig helg. Ännu jobbigare var det dock den första natten hemma från BB då Pluppi grät helt otröstligt och vi knappt fick en blund. Framåt småtimmarna utbrister Dean halvt i sömnen ”Kan man sätta frimärken i pannan och posta honom till Storken… utan avsändare”. Bortsett från hormonerna så tror jag att man som mamma känner lite tydligare hur barnet mår och då blir mindre stressad. Jag sover bättre än Dean för att jag hör bättre skillnad på hans olika ljud. Dean vaknar av alla ljud medan jag kan sova igenom småjoller och vaknar till först när han blir ledsen eller gör ljud som tyder på ett behov som mat eller blöja. Stackars D ville knappast posta honom till Storken men sömnbrist är en förlamande kraft. Så här i efterhand skrattar vi gott åt citatet som faktiskt är riktigt fyndigt!