Ikväll är de utanför vårt sovrumsfönster och betar och leker. Först var det bara en och Alexander tyckte synd om honom för ”han har inga kompisar”. Sen kom två till och då blev han så glad. ”Jag älskar rådjuren mamma”. ”De är snälla”. Gullegubben, han är en liten djurvän.
Jag såg också att änderna börjat komma tillbaka nu när isen släppte i helgen. Mysigt. Jag har saknat deras vaggande uppför vägen sedan de försvann när isen kom.
Snart kommer nog hästarna på sommarbete också. Jag längtar… Jag älskar att bo bland djuren.
Vilken djurvän den lille verkar vara, men kanske inte så konstigt med den mamman. Deviset ”är man snäll med djuren har man många vänner” gäller alltid, inte minst generation för generation.
Nu är ju snart Mommol och Moffa på G, vi längtar så mycket!