Imorse vaknade jag förvånad klockan sex av att ha fått sova hela natten och inget barn i sängen. Dels kommer Alexander oftast till oss någon gång under natten och då vaknar jag till och dels så har jag sedan jag blivit gravid sovit sämre, jag är alltid vaken någon timme mitt i natten oftast vaknar jag vid fyratiden pch är vaken en timme eller en och en halv. Strax före jag ska stiga upp så somnar jag om. Typiskt… Jag minns att det var så med Alexander också men inte förrän senare i graviditeten, när han började härja runt inne i magen på nätterna, då vaknade jag både vid mindnatt och vid fyra för då var han igång och hade disco varje natt. Nu vet jag inte varför jag vaknar men vaken är jag i alla fall. Så, jag var väldigt förvånad över att ha sovit hela natten men mycket nöjd. Jag gick upp på toaletten och då vaknade Alexander till och ropade på mig så jag hämtade över honom till vår säng och kröp ner igen. Vi hade en riktig mysmorgon tillsammans och han ville ligga nära och kramas. Han vill alltid dricka sin lälle nära mig och nu var det som att han hade lite mammamys att ta igen när han sovit i sin egen säng hela natten. Egentligen hade jag bråttom till jobbet men prioriterade en halvtimmes mys med en pratstund och kramar istället. Sedan blev det dusch för oss allihopa och Alexander ville bli invirad i handduken och krypa ner i sängen igen så det fick han medan jag och Dean gjorde oss klara.
Det lev en lång och ansträngande dag på jobbet och jag kom hem vid åtta kom han springande och ville kramas och inte släppa mig. Det var sängdags för honom så jg gick och lade mig med honom och han vill ligga nära nära. När han hade druckit sin lälle på in arm borrade han in sig i kudden och lade sin arm om min hals och drog mitt huvud mot sitt. Han behövde tanka mammamys igen. Efter en stund släppte han och lade sig tillrätta på kudden där han somnade på 30 sekunder. Han är så härlig… En riktig liten gosunge som behöver mycket närhet. Undrar om det är medfött eller om det är något han utvecklat för att vi alltid gosat så mycket med honom och låter honom sova med oss när han vill? Oavsett varför så är det underbart och jag kommer att sakna våra kvällsmys när bebisen kommer och jag inte kommer att ha lika mycket tid för Alexander. Jag har redan lite ångest för det. Jag vill inte behöva välja bort Alexander en enda minut i hans liv. Han blir ju stor så snabbt. Vi måste hitta ett sätt där jag får vara med honom också och inte bara med bebisen, så att vi kan turas om med båda. Det blir ju så lätt annars att mamma tar bebisen och pappa tar det stora barnet men jag vill att vi båda ska få tid med båda barnen. Det är viktigt både för mig och jag tror även för att Alexander inte ska känna sig undanskuffad när den lilla är här. Han ska kunna känna att han fortfarande är viktigast i världen för oss.
Leave a Reply