Jag sov i gästrummet i natt för att Alexander ska lära sig att inte äta hela nätterna. Jag hade väntat mig ett sömnlös natt med många timmars gråt men döm om min förväning när jag vaknade fem över tio i morse och det är knäpp tyst i huset. Många tankar han flyga genom huvudet. Lever de? Har Dean tagit Alexander och gått hemifrån? Vad är det som är fel? Jag mer eller mindre sprang in i sovrummet och där ligger de och myser, vakna båda två och Alexander skrattar och busar.
Han hade vaknat en enda gång mitt i natten och då hade han fått en flaska ersättning som han hade tagit utan problem och sedan somnat om till klockan nio. What? Hade jag varit där hade han skrikit tills jag gett honom bröstet för det har jag ju provat förr och då har ersättningen minsann ratats men nu när jag inte var där så var det inga problem alls. Så skönt! Vällingen som Dean ville ge honom vid nio tog han dock inte så jag ammade honom när jag kom och jag är glad att han var hungrig för brösten höll på att sprängas. Förhoppningsvis kan jag amma honom en gång på morgonen och en gång på kvällen framöver. Det är i alla fall vad jag hoppas på men jag har känt ett tag att mjölken tryter lite så vi får se hur länge det går. Det är antagligen för att han inte får så mycket i sig när han ammar på nätterna som han vaknar så ofta. Nu när han fick ersättning så sov han ju hela natten sen. Vi har haft en jättebra dag och både jag och Alexander har varit piggare än på länge. Det här var verkligen toppen!
Så skönt att få sova en hel natt, för er båda! Det är bara att hoppas på att det fortsätter lika bra.
Fast angående amningen vill jag ge en liten varning. Om du redan nu tycker att du har lite mjölk, kanske det inte är så bra att dra ner på frekvensen. För olika kvinnor tar det olika lång tid innan produktionen stabiliserats tillräckligt för att kunna sättas igång enligt efterfrågan. Ju oftare barnet diar, desto mer mjölk har mamman, eftersom brösten stimuleras. Om man tycker att man har för lite mjölk, är det sämsta man kan göra att amma mer sällan, för då kan man plötsligt stå helt utan. Å andra sidan kan det vara ett bra sätt att avvänja barnet, om du tycker att det är dags. Många avvänjer nog strax efter sex månader, och jag vet inte vad svenska rekommendationer säger. Lycka till i endera fallet!