Statusrapport

Vi var på BB idag igen, femte försöket till hinnsvepning/hål på hinnorna som misslyckades. Han trivs där inne. Återigen samma fråga om när jag vill sätta igång det mekaniskt med gel. Jag fick ju löftet att inte behöva gå över tiden och jag har faktiskt fått välja själv sedan den 11:e om jag vill forcera det, men efter att ha pratat med 2 förlossningsläkare och läst på själv så har jag valt att försöka vänta in kroppen. En igångsättning ökar risken för instrumentell förlossning, min värsta mardröm, så därför avvaktar jag trots att jag är stressad. För vad är värst, att han blir större eller att öka riskerna för sugklocka med en mekanisk igångsättning? Det senare än så länge har jag känt. Men idag sa jag att jag vill ha det igångsatt på måndag om inget händer i helgen. Då är jag en vecka över det datum jag ursprungligen räknade fram innan ultraljudet flyttade fram mig 4 dagar. Så händer inget nu fredag-söndag så är det dags på måndag klockan tio. Usch, jag hoppas att han kommer av sig själv, igångsättning känns inte lockande… Men han får inte växa mer heller. Som tröst är magen under medelkurvan nu och alla som känt på magen säger att det inte kan vara ett jättestort barn där inne.

Varje kväll tänker jag att ”i natt händer det” men det gör det inte så nu ska jag sova och ställa in mig på att få träffa Pyris på måndag.