Utvecklingen går så snabbt med små bebisar. Pyret är bara drygt två veckor gammal men det är redan stor skillnad på rörelsemönstret från de första dagarna. Han rör sig mindre ryckigt och han tittar koncentrerat på oss i sina vakna stunder. Om jag räcker ut tungan så ser man hur han försöker göra detsamma, han öppnar munnen och trycker tungan framåt i munnen.
Idag är det första dagen som han har haft långa vakenperioder. Efter att ha gjort min första dagislämning vid nio kom vi hem och han var vaken till elvatiden då vi båda sov lunch i två timmar. Sedan sov han knappt på hela eftermiddagen förrän det var dags för middag. Nu på kvällen har ha haft matmaraton och slumrat lite mellan matningstillfällena men först vid niotiden somnade han på Deans axel där han sover än. Det är mysigt när han är vaken. Jag kan ligga och titta på hoonom och prata med honom och se hur han betraktar mig och lyssnar. Vi hade en liten musikstund också, så att han ska vänja sig vid att tycka om sång.
Samtidigat som det är mysigt att se honom bli mer och mer medveten om omvärlden vill jag bara stoppa tiden och njuta av min lilla bebis. De är bebisar så oerhört kort tid.
Leave a Reply