I år har vi verkligen gjort allt traditionellt julstök. Lussebullar, pepparkakor, julgodis, fullt med julpynt och julblommor i huset har kommit till dag för dag och helgen före jul bakade vi pepparkakshus och klädde julgranen. Pepparkakshusbaket var lite för tålamodskrävande för Alexander så hans hus blev bara halvfärdigt första dagen och dessutom la han sig på det så att jag har fick laga taket men han gjorde det klart innan jul i alla fall.
Att klä granen var esbland det roligaste julstöket tyckte Alexander. Jag satte dit de ömtåligaste kulorna och figurerna högt upp på granen medan han var på simlekis på treje advent och sedan klädde vi resten tillsammans när han kom hem. Supermysigt! Han älskade det verkligen och gjorde så fint. Vår tremetersgran är nu helt överållad med pynt ”American Style” men det gillar jag och uppenbarligen han också. Han är både stolt och nöjd. Det är svårt att få en tre och ett halvtårings engagemang någon längre stund, både pepparkaksbak och pepparkakshusdekoration har blivit lite ensamt för mig efter en stund men julgranen hade hur mycket tålamod som helst för. Det är roligt när vi kan göra saker tillsammans. Han hade vissa favoritgrenar som fick flera pynt på sig så där har jag flyttat några men han var riktigt duktig på att välja pynt och att hänga på olika ställen runt granen. Han hade verkligen intresse för julgranspyntning.
Vi har firat lucia på dagis och i är sjöng han så fint och kunde alla sångerna. Men det är klart, vi har sjungit och lyssnat på julsånger i veckor nu och han älskar verkligen när vi sjunger tillsammans. Det är roligt att kunna göra det med honom. Vi delar ju inte dirkekt intresset för att köra bilar och tåg men musiken har vi gemensamt och det är jag så väldigt glad för. Tidigare år har vi också sjungit hemma men när det har varit en stor folksamling som lyssnar har han blivit för blyg och inte sjungit utan bara klamrat sig på fröken. I år behövde han inte stöd av någon fröken och han sjung med i alla sångerna med stort engagemang. Mitt hjärta sprack lite av stolthet… Både för att han var så duktig på att sjunga och för att han vågade.
Hela december har bara varit en lång förberedelse för jul, nästan ett heltidsjobb faktiskt. Jag undrar hur man hinner med allt om man jobbar. Å andra sidan var det ingen sista minuten stress alls i år och det mesta har faktiskt bara varit roligt. För att jag har haft tid att ägna mig åt det utan stress och press.. Julklapparna var inhandlade för mer än en vecka sedan och fyra dagar före julafton var all mat och dryck i huset. Jag har inte behövt trängas i julruschen alls. Men allt har gått så fort och plötsligt är det dags. Vi har pyntat huset, öppnat 23 luckor, sett 23 avsnitt julkalender, sett 6 avsnitt Pettson & Findus tomtemaskin om och om igen, bakat, lussat och köpt julklappar i en hel månad och det återstår bara att lägga huvudet på kudden så kommer jag att vakna upp på julafton. Alexanders julafton. Vart tog december vägen? Det var ju alldeles nyss november och julpyntet kom ner från vinden och imorgon är dagen allt handlar om. Sedan är det bara en vecka till glada julen bäres ut ut ut…
Edward höll mig sällskap under första delen av julgranspyntningen medan jag hängde upp allt ömtåligt.
Min lille dekoratör.
Granen i full juleskrud.
Charmtrollet Edward har växt massor sin andra månad i livet.
Jag har utvecklat mina hemmafrutalanger ordentligt och den här månaden har jag bakat mer än gjort i hela mitt samlade liv tidigare. Här är det ischoklad och Rocky Road.
Mommen och Edward dan före dan.
Jul i vårt hus. Första och kanske enda (?) julen vi firar här hemma. Jag hoppas att vi gör det igen. Det är så mysigt!
Leave a Reply