Edward har så mycket roliga ljud för sig. Nu säger han mamma och pappa, iblad mamamama och papapapa när han hänger han oss i byxbenen och ibland ett mer distinkt mama och papa. Han är så söt och han verkar skilja på vem som är vem också. Jag läste att barn i hans ålder börjar säga mamma och pappa men utan att kunna skilja på vem som är vem men det gör han faktiskt. Han säger bara mama till mig och papa till Dean. Generellt kommer det mycket konsonanter nu. Han tittar allvarligt på mig och säger saker som da ba ga. Väldigt vikitga saker! Han har liksom börjat föra små babbelkonversationer med mig. Jag brukar svara honom genom att härma hans ljud.
Mest av allt är han ju en väs-och-fräs kille. Han har så mycket ljud för sig hela tiden. Han fnyser och fräser och morrar och väser. När han skrattar så öppnar han munnen så stort han kan och liksom fnysandas. Och han pruttar mycket med munnen och gör ljud genom att blåsa eller låta mot min axel eller mitt ben. Han gör gurglande ljud och han liksom morrar. Jag har aldrig hört någon bebis som har så mycket egna ljud för sig. Det låter väldigt roligt och han verkar glad över alla ljud han kan utstöta så vi skrattar med honom. Den lille gladisen.
Äter sand på stranden.
Nyvaken sötunge
Leave a Reply