|
|
Igår hade William treårskalas och Alexander var bjuden. Det var så roligt att vara där och alla brnen lekte så fint. Det märks att de har sina roller när de leker med dagiskompisarna för även om det är högljutt så är det få konflikter. Alexander ville aldrig gå hem och hade så otroligt roligt. Det är skönt att det är dags att gå till dagis imorgon, han behöver det.
William blåser ut tårtan.
Fika på Blixtentallrik.
Alexanders bästisar, William och Felix.
På promenad hem, hästarna har fått sällskap av en liten åsna (tv i bild) i hagen. Jag älskar hästhagarna, de gör det så hemtrevligt här.
Det blev några dagar ombord på Tua i slutet av semestern. Mysigt som vanligt!
Först två dagarna låg hon för ankar utanför Drottningholm och vi åkte dit med vår lilla Emelina II: Det går hur bra som helst att åka båt med Alexander nu. Så länge han får sitta med någon så tycker han att det är jätteroligt och han till och med ber om att få åka båt. Det gick fort att vänja sig.
På väg i land för att plocka svamp. Det blev en mysig utflykt för småkillarna, de trivs verkligen ute i naturen. Aldrig är de så lugna som då.
På däck igen.
Efter två dagar hade vi lite ärenden hemma så vi åte hem och fixade det för att sedan åka tillbaka till Tua på kvällen. Hon låg då på andra sidan Lovön och vi tog båten dit igen. På vägen ut överraskade vi av sommarens värsta störtregn, från sol till hällande regn på nolltid och Dean fick köra båten samtidigt som han öste ur den med jämna mellanrum. När vi kom fram var vi så blöta så att vi fick vrida ur alla vår kläader trots att vi hade regntäta jackor på oss, det rann in överallt och vi hade inga regnbyxor på oss, det var ju helt oväntat. Jag och Dean led men Alexander tyckte att det var ganska roligt och skrattade. Det var i alla fall varmt regn. 
På lördag gick Tua tillbaka till Pampas vid lunch och vi åkte hem för att gå på kalas hos Alexanders komips William. Det var tre sköna dagar ombord och även om det inte alltid var friktionsfritt emellan barnen så var det bra för Alexander att få lite sällskap och han älskar att vara med Lina, Olle och Leo.
Alexander målar på gatan och jag blev förvånad över hur fint han börjat rita. Man ser faktiskt vad det är nu.
En spindel som han visade mig när jag kom ut.
Två spindlar, Alexander och Pyret, berättade han. Han är ju för mysig…
Arbetena på tomten fortskrider. Framsidan är nu schaktad, underlaget för altan är lagt och stödmuren börjar ta form. Utanför muren kommer sedan en trappa och under sovrumsbalkongen får vi sätta spjälor eller liggande panel mot grässlänten som vi får under. Det blir fint men det var svårat att visualisera innan hur alla lutningar skulle bli så vi provar oss lite fram allt eftersom bygget framskrider.
Vi mellanlandar hemma efter två dagar ombord på Lina och Olles båt som de ankrat i närheten av Drottningholm. Vi åker tillbaka ikväll för en sista natt ombord men vi hade lite ärenden hemma. Pojkarna skulle klippa sig, jag skulle lägga en beställning på ett vitrinskåp och bilen skulle in på recond. Dessutom har vi äntligen beställt städhjälp och de är här och storstädar idag. Fantastiskt skönt… Vi lägger så enormt mycket tid på att städa och vi känner att vi hellre vill lägga den tiden på familjen och på aktiviteter till Alexander som vi inte hinner med just nu. Att jobba heltid , ha barn och hus och båt och en halvfärdig trädgård lämnar inte många minuter över till annat och den tiden kan spenderas bättre än att städa huset. Det är en stor lättnad att vi äntligen har kommit till skott med det här.
Vi åker som sagt tillbaka till båten ikväll för lite mera mys. Alexander har varit så rastlös och p dåligt humör sista veckan men när vi är med Leo och med andra personer så blir det bättre. Han är social och det är hög tid för honom att få gå på dagis igen. Vi mäsrker också att han reagerar på att bebisen snart kommer. Han är extra arg på mig och reagerar så ovaligt starkt på allt just nu, det är skönt för honom att få distraktion och leka med Leo. Skönt för oss också att umgås med våra vänner och inte bara fixa här hemma.
Går in i v31 idag, bara 10 veckor kvar till BF nu. Hoppas på 7-8 veckor tills han är hos oss. Pyre-yre…
Vi är inne i kojbyggaråldern. Alexander har haft en koja i vårt sovrum mellan två resväskor och sen i sitt rum mellan sängen och två pallar där han har velat somna på kvällarna. Han tyckte att det var så mysigt att krypa in i sin koja och få sin lälle och sedan somna. Vi lade in en liten madrass efter någon kväll eftersom det inte är så skönt att bara sova på en filt, inte ens för ett barn. Madrass, kudde och sedan täcket från sängen blev helt supermysigt att sova på tyckte Alexander.
Det har varit omöjligt att få Alexnder att åka ut med den nya båten. Dean tog med honom en gång men så snart han drog igång motorn började Alexander skrika att han ville tillbaka till bryggan. Jag satt på balkongen men jag och hela grannskapet kunde höra hur han grät och skrek. Sedan dess har han vägrat åka ut med båten. ”Inte med motorn, bara ro” säger han om man frågar om han vill följa med ut med båten. Dessutom vill han åka ut med Williams båt istället. Han vet ju att den låter mindre så han föredrar den. Vi har ju en tvåtaktsmotor på vår och de låter ju lite mer. Dessutom är ju deras bt mycket finare och djupare så det stänker inget vatten.
Igår bestämde vi oss för att försöka få ut honom i alla fall för vi vet ju att det alltid går bra bara man pushar honom lite. Vi mutade honom med att han skulle få en stor glass och sa att det inte var någon fara för han skulle få sitta i mammas knä och kramas. Först var han med på noterna men när vi närmade oss båten så vägrade han. Han grät och sprang och ville inte alls. Till sist fick vi ner honom i båten genom att muta honom med att han kunde plocka en näckros i vattnet om han satt i båten. Vi höll på under ganska lång tid och var beredda att ge upp men till slut lugnade han sig så mycket att vi kunde ta oss ut ur hamnen även om hela badstrandenvid det laget visste att vår son inte ville åka ut med båten. När vi satte på motorn skulle åka iväg så skrek han igen men jag mutade honom med att han skulle få FEM glassar om han följde med. Det gjorde susen och han slutade gråta även om han förmanade pappa att ”inte köra fort” och ”köra försiktigt”. Vi kunde successivt öka varten och han blev lugnare och lugnare även om han ville sitta hos mig och hålla i mitt finger hela tiden. När vi kom till centrum var det en glad kille som hoppade i land och åt en stor mjuklass, den första av de fem utlovade. Efter glasspausen åkte vi vidare längs Ekerö och tittade på alla fina hus som ligger längs stränderna. Alexander tyckte att det var roligt och vi kunde köra maxfart på båten utan problem. På vägen hem var han så trött att han somnade i mitt knä och det var ju ett bra tecken, han var så avslappnad så att han kunde sova. Precis som vanligt behövde han bara övervinna sin rädsla och sedan tycker han att det är jätteroligt, vi böerjar bli vana vid det nu även om vi ibland undrar vad vi håller på med när vi testar hans gränser. Än har vi aldrig fått en negativ reation i slutändan, han växer och blir stolt över sig själv när han har gjort saker som han inte ville/vågade från början. Antagligen kommer att att vara så hela hans uppväxt och det är vårt ansvar att få honom att testa sina egna gränser och se honom växa.
Vi får nog åka ut ett par gånger hela familjen så att han känner sig trygg men så småningom kommer killarna att kunna åka ut själva och fiska, det är Deans dröm, och nu ser den ut att vara realistisk.
De fem glassarna då? Jo han fick dem. Han åt de fyra återstående (en fick han ju i centrum) till middag. Har man lovat så har man lovat.
Slagen hjälte tillbaka på land. Sjön suger (musten ur en).
Min barndomskompis Vicki som bor på Mallorca har varit hemma i Sverige och vi träffades inne i stan för lunch och lite shopping. Hennes lilla Alexandra är 18 månader äldre än Alexander men de lekte fint ändå. Språket är en liten barriär eftersom Alexandra mest pratar spanska men hon försökte sig på sin bästa svenska så de förstod varandra lite i alla fall.
Lunch i Kungshallen med Ingela, Annica som var hemma från Canada och Mallorcafamiljen. Sooo international…
Alex och Alex, två riktiga sötnosar.
Häromdagen hade vi en av Alexanders bästisar från dagis, WIlliam, och hans föräldrar på middag. Grillkväll på altanen blev det var väldigt mysigt. Det är roligt att vi börjar lära känna trevliga människor på ön och få mer sällskap här hemma. Killarn var först ute på en liten båttur med deras båt och sedan kom alla hem till oss och åt. Alexander ville först inte åka båten men när de väl var ute på vattnet gick det hur bra som helst.
William har dessutom fått en lillebror för drygt en vecka sedan så det kommer nog att bli många tillfällen för oss att låta killarna leka efter dagis och skjuta våra barnvagnar runt ön. Kul!
Igår när temperaturen låg på 27 grader i skuggan gjorde vi en liten utflykt till ”Blå Lagunen” som är ett gammalt kalkbrott här på Ekerö. Vi tänkte att det skulle vara roligt att se något annat än vår strand hemma. Efter någon timme konstaterade vi dock att det är bättre att bada hemma på många sätt. Det var galet mycket folk vid ”Blå Lagunen”, vattnet var kallt eftersom det är så djupt och vi kände ingen. Hemma har ju Alexander alltid kompisar att leka med och det är mer långgrunt med fin sand här. Lite misslyckad utflykt men vi fick i alla fall äta picknicklunch och Alexander doppade fötterna.
Idag kom entreprenören som ska schakta tomten åt oss och påbörjade arbetet. Idag har de grävt ut för stödmor och trappa borta vid kortsidan och lagt makren rätt för anläggning av terass. De kommer nog att hålla på i någon vecka för vi ska också jämna till framför huset, gräva ur diket och slänta ner emot det. Sedan ska vi gräva ur för parkeringen och fylla på med massor bakom huset där marken ligger för lågt nu. Skönt i alla fall att vara igång!
Dean kunde inte motstå det här söta setet med trädgårdsredskap till Aelxander på Mios Rea.
Han använder det till att tvätta våra glasräcken på altanen, till att vattna sin solros och givetvis till att tvätta sina bilar.
Alexander älskar att titta på färjorna i Jungfusund så vi tog en liten cykelutflykt härom kvällen och köpte glass nere i färjelget och tittade medan färjorna kom och gick. Sedan tog vi en runda runt vår lilla ö och tittade på vilka stödmurar andra byggt och sökte lite inspiration för tomten. Det finns många fina hus och många olika murar att titta på. Både föräldrarna och Pluppen fick sitt lystmäte på den här utflykten. Färjor eller trädgårdar, vad är roligast?
Idag har varit en fixardag då Dean har satt kantste och jag har letat fram saker till Pyret och börjat förbereda men det var 24 grader varmt så vi ville ändå göra en liten utflykt. Vi åkte till Drottningholm och tittade lite i trädgårdarna och åt lunch. Deras Toast Skagen är helt fantastisk. Om man väger in hur mycket mat man får så är det inte ens särskilt dyrt, det är enorma mängder färska räkor i den där lunchen.
Alexander fick köttbullar och potatis och sedan en härlig stor kanelbulle!
Det var en mysig utflykt och efteråt åkte vi in och tittadepå några av de gamla mysiga villorna som ligger vid slottet och sedan borta vid Kanton mot Kina slott. Om jag blir ofattbart välbärgad någon gång så ska jag köpa ett av de gamla husen där..
Jag minns att med Alexander så kunde jag se magen röra sigordentligt på utsidan i v 24 när jag låg i en solstol i Mexico. et var precis samma sak den här gången, i v 24 började magen hoppa ordentligt och nu i v 29 är det full rulle där inne. Den här är om möjligt ännu vildare än Alexander. Sover mindre gör den också! Han är väldigt aktiv och sparkar och rycker där inne. Jag får ofta putta in kroppsdelar som den försöker spjärna ut uppåt och mot sidorna. Han har också haft en rejäl hicka en gång. Jag minns inte att lexander sparkade så här hårt så här tidigt men det är svårt att minnas exakt. Det gör i alla fall rejält ont ibland redan nu när han får in en kick. Han ligger dessutom i säte än vilket Alexander aldrig gjorde, han hade huvudet nedåt från det att jag kunde känna honom. Då Pyret ligger i sätte kan det göra rejält ont i sidorna när han sträcker på sig. Hoppas att han tänker rotera snart.
Alexander säger fortfarande ”Han heter Edward” om Pyret. Om man frågar ”Var är Philip?” skriker han arget ”Han heter inte Philip! Han heter Edward”. Jag försöker fråga varför det är så viktigt för honom men det kan han inte riktigt förklara. Om man mutar honom med glass så kan Pyret få heta Philip tills glassen är slut, då är han Edward igen. Han säger till och med ”Om jag får glass så heter han Philip”. Vi har försökt muta honom ett par gånger… Ja ja, vi har inte bestämt oss, vi får känna hur det känns när han är här.
Jag har mycket mer krämpor den här gången. Från v 27 har jag haft rejält ont i ryggen, det är olika illa olika dagar men det blir värre när jag går mycket. Cykla gick bra men långpromenader knäcker. När Alexander sover för många timmar i min säng (om han kommer över tidigt på natten) så får jag också ont, då ligger jag och spänner mig. Men jag vill så gärna ha honom nära, snart kommer det ju att ligga ett litet di-Pyre på hans plats i sängen och jag kommer att sakna honom.
Förutom ryggont så har jag mer sammandragningar den här gången, det började inte så här tidigt med lexander. Jag har också ont i underbenen om jag står mycket men stödstrumpor är ju lite varmt på sommaren, inget jag vill ha till mina sommarklänningar direkt…Jag har också lågt blodtryck vilket visserlige inte är farligt men obehagligt. Det hade jag med Alexander också, jag minns att jag brukade få ligga med benen i högläge på jobbet då. Det ommer nog att hända mer än en gång när jag börjar om efter sommaren. Idag hade jag 90/60 men det dippar ännu djupare om jag reser mig fort eller har stått stilla ett tag. Migränen som jag hade i börja av graviditeten har inte visat sig på ett tag nu. Lite oftar ont i huvudet än vanligt har jag men inte migrän, det är jag glad för. Sammantaget så är det här en jobbigare graviditet än den förra och nu har jag ändå ganska länge kvar tills han ska ut. Det blir inte lättare…
Två och en halv månad kvar och nu börjar jag känna mig lite stressad att ha allt i ordning. Man vet ju aldrig när han tänker titta ut. Helst skulle jag vilja tapetsera och fixa i pojkarnas rum också men jag inser att jag inte kommer att hnna det så jag fokuserar på att ställa i ordning alla saker och köpa det vi behöver. Tack och lov så har vi det mesta sedan Alexander.
Babyskydd lånade vi till Alexander så jag köpte ett häromdagen på säkerhetsbutiken på Fridhemsplan. Begagnat men helt i nyskick och kollat så att det är oskadat. Halva priset mot ett nytt och jättefina färger! En Maxi Cosi Pebble som även passar på Bugaboon.
Jag hade vit klädsel på Bugaboon till Alexander och den är inte så praktisk även om den blev som ny när jag tvättaade den. Jag hade faktiskt inte väntat mig att den skulle bli ren. Vi har i alla fall köpt en ny röd klädsel, jag hade tänkt mig blå men ändrade mig i butiken. Jag tänkte att jag inte skulle vara så stereotyp med Blå till pojke och dessutom tycker både jag och Alexander att rött är fint, Pyret lär ju inte bry sig och Dean hade ingen åsikt om färgen.
Idag har jag skurat chassit till Buggan också. Vilken skillnad det blev! Nu ska vi bara hitta tyget till liggdelen så ska den monteras. Hoppas på imorgon men Dean måste upp på vinden igen. Vi har fått ser det mesta men Bugabootillbehören och benen till vaggan fattas. Jag ska sortera upp Alexanders bebiskläder till Pyret också, det finns enorma mängder så det känns lite onödigt att köpa nytt. Helt kommer jag inte att kunna hålla mig, jag har redan tjuvstartat lite…
Loppisfynd till Pyret i söndags. Jag har också köpt en liten pyjamas och små sockor till honom. Det jag saknar mest nu är ett klädskåp där jag kan sortera in alla små söta saker…
Igår var jag hos barnmorskan för en vanlig rutinkontroll och hon mätte magen som var på medlekurvan den här gången också. Båda pyrets mätningar har varit det. Jag mindes att Alexander legat över medel så vi tittade på hans kurva och han var över på första, precis på medel på andra och sedan upp igen på +1 kurvan fram till de två sista då han började dala ner mot medel igen. Ska bli spännande att se hur Pyrets kurva utvecklar sig. Jag var mer disciplinerad med kosten med Alexander, det är svårt att hålla sig från godsakerna och läsken på sommaren då man grillar och är på utflykt hela tiden. Då kommer man aldrig ifrån sockersuget heller…
Jag tycker att barnmorskan jag har nu är ok men hon är mer en ”läkar-barnmorska” medan Jane som jag hade förra gången var mer av en ”häxa-barnmorska” som jag förklarade för Dean. Karin som jag har nu är väldigt saklig och medisinsk medan Jane var väldigt naturlig och öppen för alternativa saker. Det är svårt att förklara exakt hur men jag gillar det där ”häxa-barnmorska” beteendet. Det gör mig tryggare än en massa saklig fakta. Jag tror att det är mer känsla och trygghet i min kropp som kommer att ge mig en bättre förlossning än förra gången, inte mer fakta. Jag saknar Jane, men det är inte hållbart att åka till Gamla Stan varje gång. På torsdag ska jag till BB Stockholm och prata om min kommande förlossning med en förlossningsläkare eftersom det var så jbbigt förra gången. Om jag trodde att jag ar rädd för att föda då så är det inget emot hur jag känner nu, när jag vet vilken skärseld jag måste igenom och hur mycket som kan gå fel.
 
Fint blir det. När det är klart ska vi fylla med vit tumlad marmor och måla fasaden svart eller grafitgrå. Den är ju bara grundmålad än.
Dean har börjat gräva för att sätta kantsten på framsidan. Han ville ha ett eget lite projekt och nästa vecka kommer en marketreprenör och börjar gräva ur tomten för att lägga alla nivåer rätt. Vi vet inte exakt hur det ska vara på baksidan och ner mot spetsen på tomten då vi tyvärr behöver bygglov för en del saker vi vill göra men vi ska schakta ut efter hur vi tänker oss att det ska bli och sedan lämna in bygglovshandlingarna innan vi sätter murar och bygger garage och uthus.
|
|
SENASTE KOMMENTARER