Alexander har börjat pussas. Han tar tag i det han kan få tag i, hår, öra, näsa eller huden på halsen och drar hårdhänt mitt huvud mot sin öpnna mun som han gnuggar hårt mot min kind. Det gör ont när han sätter naglarna i en men vad spelar det för roll när han ger så mycket kärlek? Han pussas! Sååå otroligt sött och mysigt. När han är klar så är hela kinden blöt och slemmig och han strålar mot mig som om han vill höra hur duktig och fin han är. Och det får han självklart höra!
När Dean kom hem i fredags konstaterade han direkt att Alexander börjat göra konsonanter. Jag hade inte ens tänkt på det men när Dean sa det så gjorde han ju både V och P. Hur kunde jag ha missat det? Det händer så mycket hela tiden så jag hänger inte med i alla svängar.
Vi fortsatte vårt projekt att få Lex att äta broccolipurén jag gjorde i fredags. Det gick lite bättre än första gången men helt nöjd var han inte. Dessutom valde han att visa att han minsann kan göra pruttljud med munnen just när den var full med den görna smeten. Så där satt vi i köket. Dean matade, jag filmade och kom med glada tillrop och Alexander skrek i falsett och gjorde pruttljud med munnen så att broccolin sprutade. Rena rama cirkusen! Men lite kul var det. 
Jag har börjat prenumerera på ett nyhetsbrev på babycenter där man får veta vad bebisen lär sig varje månad och vecka samt får tips på lekar som stimulerar dem. Antagligen är de skrivna för att passa även barn som är långsamma i utveckligen men jag blir ändå lite stolt över att han redan kan göra mycket av det som barn lär sig vid sex månaders ålder fastän han knappt är fem. Kanske ska tipsa Nobelkommittén om att hålla ögonen på honom om sådär en 40-50 år? Mammas lilla geni!
Leave a Reply