Vintern är här

Det har plötsligt blivit väldigt kallt. Det har gått från förhöst till senhöst och vinter på bara några dagar. I förrgår när jag körde genom stan så virvlade löven som i små minitornados (sådär som de bara virvlar på film när regissören vill visa att det är höst) och det kändes så där höstigt mysigt när man satt inne i den varma bilen och tittade på det inifrån. Det var lite mindre mysigt att kliva ur bilen i den halvstorm som blåste utanför men det var det värt för att få se det vackra skådespelet löven bjöd på.

Imorse var vintern plötsligt här. Det föll snöblandat regn och himlen var mörk så det blev både täckjacka, öronmuffar och pälsvantar för första gången i år. Alexander fick ligga väl nerbäddad i fleeceoverall och åkpåse med mössan djupt neddragen i pannan. Han tycker inte att det är så kul att bli nedstoppad i vagnen med händerna i en overall eller vantar för då kan han inte ta i sina leksaker utan måste bara ligga där och titta. Ligga och titta är inte hans favoritsysselsättning. Han är mer en actionkille. Han vill att det ska hända fysiska saker hela tiden. Stå, gå, hoppa eller bli omkringburen är vad han gillar bäst. Ibland är det kul att ligga på golvet och rulla omkring en liten stund men inte så länge. Idag var det i alla fall ruskigt tråkigt att sitta påbylsad i vagnen och knappt kunna röra sig. Men vad är alternativet? Stanna inne? Nej, det är nog bara för lilleman att vänja sig. Vi behöver frisk luft och han behöver hållas varm och det kommer bara att bli kallare framöver. Men som Lina H brukar säga om Alexander, ”Han vill väldigt mycket Lex”, och det har hon helt rätt i. För att vara så liten så har han väldigt mycket egen vilja och en fantastisk förmåga att uttrycka den. Undrar vem han fått sin intensitet ifrån?

Vi fikade med Cilla & Ludde på Espressohouse på Vasagatan efter en promenad i kylan längs Kungsholmsstrand och det var mycket mysigt. Nu när jag kommit hem känner jag dock att inte ens alla kläder jag hade på mig hjälpte, jag är riktigt snorig och tung i huvudet så det blir en tidig kväll i säng för fru Tosic. Jag måste vara uppe tidigt och stoppa de slarviga byggarna som tror att de ska måla våra snickerier imorgon utan att ha reparerat skadorna i väggen de gjort. Nä nä nä, det kan de glömma!