Tosic

Bröllopsyra

Så var det andra bröllopet också avklarat. En underbar helg med tredagarsbröllop var det och de lyckliga fick varandra. Tyvärr så har jag inga bilder att bjuda på här i bloggen då alla bilder har tagits av professionella fotografer och dem kommer vi att få senare. Fredag var det i alla fall mysigt mingel på Marriott hotell och sedan på lördag bröllop med middag på Karlbergs slott med klädkod smoking och savslutningsvis brunch i Pampas marina på söndag.

Alexander har varit med mormor hela helgen och det har gått så bra. Vi har visserligen varit i stan hela helgen men han har inte sett mycket av oss då vi kommit hem mitt i nätterna och sedan gått igen. I fredags var det sängdags vid två och i lördags vid fyra, ganska imponerande av en gravidis som jag. om jag får säga det själv :-) Men det har varit så kul så jag ångrar inte en minut även om jag känner att jag nu behöver sova i ett år. Sömnbristen och alla känslor tar ganska hårt. Mycket skratt och mycket tårar har det varit, bröllop när det är som bäst.

Alexander var i alla fall glad över att ha oss hemma på söndag kväll och han kom inte till ro förrän han fick ligga med armarna om min hals och stryka på mig. Det var som att han ville känna att jag verkligen var där. Sniffa lite mamma och bli gosad. Han hade nog saknat oss även om han sett oss korta stunder. Det är mysigt att känna sig så älskad och behövd som jag gjorde då. Han vill alltid gosa lite när han ska sova men i söndags kunde jag verkligen känna hur han BEHÖVDE vara nära och känna på mig för att komma till ro. Undrar hur han kommer att könna efter fem dagar ensam i Piteå i sommar? Kryper han in under skinnet på mig då? Eller kommer han att sura och straffa mig? Jag har redan lite abstinens över att lämna bort honom så länge. Men han kommer att ha det bra och det är dags att börja pröva vingarna lite.

Bröllopshelg

I helgen var vi hemma i norr för att gå på bröllop. Min allra äldsta kompis gifte sig äntligen med sin Nina. Jag och Ivan har varit kompisar sedan vi var 2,5 år, han delade med sig av sin hink och spade i lekparken när vi var nyinflyttade på Kolgårds och jag inte hade något med mig. Ingen annan ville dela men det gjorde han och sedan växte vi upp tillsammans. En period var jag till och med dagbarn hos hans mamma och jag kallade hans farfar för min farfar. Jag känner mig lite som en del av familjen. Även om vi inte ses ofta så har vi hållit kontakten genom åren och jag träffar även hans mamma och storasyster när jag är hemma nu för tiden.

I alla fall så var det stort att gå på hans bröllop och det var både glädjetårar att få se dem i kyrkan och en dos nostalgi att lyssna på talen om hans barndom som är så tätt länkad med min.

I väntan på vigseln.

Både vigseln och festen hölls i Munkviken söder om Skellefteå. En liten idyll vid vattnet som var perfekt för ett intimt bröllop som detta.

Lilla familjen W vid altaret.

Tar du denna…?

Såpbubblor och gratulationer.

Herr och fru W. Han säger att han fick ta på ”stortofflorna” och ta hennes namn.

Lilla prinsessan L som var så duktig och stod helt stilla i kyrkan under hela vigseln. Hon är bara 3 veckor äldre än Alexander så vi har fortfarande mycket gemensamt.

Puss på frugan!

Mycket vacker brölloptårta.

Brudvalsen.

Det var en alldeles underbar helg för oss. Mycket känslor under det mysiga bröllopet och sedan fick vi lyxen att bo på hotell och ha barnvakt. Alexander var med mormor och morfar och det gick hur ra som helst. Han hade frågat efter oss en gång men nöjt sig med svaret om att vi var på bröllop och skulle komma dagen efter. Han sov mellan mormor och morfar och var inte ledsen en enda gång. Han var glad att se oss när vi kom men han hade kunnat stanna längre med dem, det gick absolut ingen nöd på honom. Skönt! Han älskar mommol och moffa.

Det är konstigt och härligt hur man kan leva sitt liv utan att ha kontakt med vissa människor från sitt förflutna men när man ses så är det som att ingen tid förflutit. Så är det alltid när jag träffar Ivan och så var det i helgen att träffa Peter och Pär. Fast man lever så olika liv och inte delar några upplevelser i nutid så känner man varandra så väl och när man pratar så är det som att prata med sina närmsta vänner. Man tar liksom vid där man var för många år sedan och det är som att åren emellan suddas ut. Samtidigt kommer många barndomsminnen tillbaka och det finns så mycket glädje i det. En liten smak av att vara 5, 11 eller 16 år igen. Det var en riktigt rolig bröllopskväll!

Skräpmat

Innan Alexander föddes sa vi att vi skulle undvika skräpmat med honom. Vi skulle inte bli sådana föräldrar som lär barnen att snabbmat är festlig mat eller som ger dem dåliga matvanor. Sen kom verkligheten, det är ganska praktiskt att ens barn äter hamburgare. Speciellt när han helt ratar Pizza. När man reser eller är ute på heldags shoppingrundor och hungern slår till då är det bra att han äter hamburgare. Och om sanningen ska fram så är jag ju sugen på hamburgare ibland. Ganska ofta. Oftare än jag borde. Men det fina i den här kråksången är att ett besök på Max nästan är en hälsomåltid för Alexander. Han äter nämligen bara hamburgaren, ratar brödet och all dressing. Han vill bara ha köttbiten, rakt upp och ner. Sedan ratar han pommesen och väljer morötterna och läsk dricker han ju inte så det blir mjölk. Kött, mjölk och morötter är inte så himla illa ändå.

Jag försökte byta till mig en morot mot en pommmes men det var inte en intressant deal för min son.

Tröttisar

Underbar helg. Underbart trött. Jag Ska också göra så här nu.

Godnatt.

Vi är på väg till Piteå

Imorgon ska jag och Dean på härligt bröllop och sedan ska vi bo på hotell. Chockerande nog så är det första gången sedan Alexander föddes som han inte ska sova med någon av oss. Jag har nog inte insett förrän igår att det är så det är. Hoppas att det ska gå bra, vi tänkte ju lämna honom en hel vecka hos mormor och morfar i sommar. Det ska i alla fall bli en härlig helg. Here we come!

A och S

Imorse kom Alexander med blocket och visade vad han skrivit. A och S berättade han. Sedan har det varit mycket ritande och bokstavsskrivande hela dagen. Han kämpar på fast han tycker att det är svårt med pennan. Han vet hur det ska se ut men kämpar för att få till det. Jag är imponerad, han brukar inte ha tålamod så länge. Kul att det börjar lossna lite för honom, han är stolt och glad.

Första alstret han gjort på egen hand utan förlaga eller hjälp från oss.

Hjärtljud 150

Förra veckan var vi hos barnmorskan för första gången sedan vecka 12. Magen växer i normal takt med taket på livmodern strax ovanför naveln och vi fick lyssna på hjärtljud och pulsation i navelsträngen som låg på 150. Högre än Alexander, han var oftast runt 140 eller strax under. Det var mysigt att höra honom där inne och nu börjar han också röra sig kraftigare i magen. Jag känner små sparkar och att han vrider på sig. Bara fyra månader så är han här. Vi längtar alla tre.

Hektiska Juni

Jag börar inse att Juni inte är månaden då jag kommer att få sova ut. Schemat är fullspäckat varje helg fram till midsommar. Helgen som gick med Linas möhippa var fantastiskt roligt men nu är det tisdag och jag är fortfarande starkt på minuskontot när det kommer till sömn.

På fredagen handlade jag all mat tillsammans med två andra kompisar till Lina och sedan lagade vi potatisgratänger och ställde iordning här hemma för lördagkvällens middag och sleep-over så jag kom isäng efter midnatt. Upp vid sju för att kidnappa henne vid nio i Pampas och sedan full fart hela dagen till tre på natten. En superhärlig dag och kväll/natt men jag har inte varit vaken till midnatt sedan jag blev gravid och nu en hård partyhelg. Söndagen var det kalas för Leo på eftermiddagen och sedan städning hemma på kvällen och trots att jag somnat tidigt både söndag och måndag är overkligt trött.

Dean och Alexander sov på båten i Pampas när vi hade möhippa hemma hos oss. Det var mysigt tyckte alla killarna och på söndag eftermiddag kom jag och Lina hem lagomt till Leos treårskalas. Killarn fick leka lita på däck och få frisk luft.

Leos fina tårta!

Förväntansfulla barn ser fram emot fika och tårta.

Leo och Alexander kan fortfarande dela på en Stokkestol och de är generösa med varandra och låter alltid den andra sitta.

Det var den första av de hektiska helgerna i Juni och nu följer tre helger med bröllop. Nästa helg gifter sig min barndomskompis Ivan i Skellefteå, helgen efter det är det Lina och Olle i Karlberg och sedan avslutar vi bröllopsyran på midsommardagen då en av mina anställda gifter sig en bit söder om Stockholm. Sova får jag nog göra när det blir semester för här finns ingen tid för avkoppling. Tur att bröllop är så roligt! Och nästa helg när vi är på bröllop i Skellefteå har vi beställt rum på hotell för att få lite tid för varandra och sovmorgon när vi för en gångs skull har barnvakt. Det ska bli mysigt.

Han vet hur han ska få tyst på oss

När man frågar Alexander saker som han inte vill svara på, antingen för att han inte vill, inte kan eller för att han bara tycker att man är irriterande när han han hellre vill att man ska vara tyst så har han hittat ett sätt för att tysta oss. ”Vi pratar inte om det nu”, säger han. Smart kille, det är svårt att argumentera emot. Man blir själv som ett barn som undrar ”varför då” tre gånger i rad. Vi undrar var han snappat upp det för ingen av oss kan minnas att vi använt det uttrycket.

Blå blommor av blåbärsögat

Alexander plockade blommor till mig idag och sen hjälptes vi åt att hitta en liten vas till dem. Snapsglas blev perfekt. Nu har vi sött på bordet.

Pyret ja…

… honom hinner jag inte tänka så mycket på. Han hänger med och verkar må bra. Det är lite akrobatik på gång där inne. Dean tycker att det är tråkigt at moderkakan ligger i framkant för det känns ju inte så mycket utanpå. Det händer att han gör någon volt så att hela magen hoppar till men då är ju aldrig Dean där för att känna det. Annars ligger han och sprattlar på och jag känner honom hela tiden men bara ”inuti”, så att säga. Alexander pratar mycket om honom både här och på dagis. Idag sa han ”Jag får ont i öronen när Pyret skriker. Men han skriker inte än, han är inne i magen”. Undrar vem som pratat om att bebisar skriker så att man får ont i öronen, måste vara någon på dagis.

Full rulle

Alexander har börjat vara uppe lite väl länge på kvällarna. Nu ikväll lade han inte igen sina ljusblå förrän vid tiotiden och vi var helt slut, både jag och Dean sov i varsin omgång under nattningen innan han somnade. Han måste börja sova mindre på dagarna helt enkelt för vi får inget gjort här hemma. Jag sover nog snart mer än han gör på nätterna…

Det är fullt upp här. Vi ska på bröllop 3 helgen på rad i juni och det är planering och resor och kläder och presenter som ska fixas. Kul men också mycket jobb. Någonstans ska vi också hinna med att planera vår trädgård och försöka köpa solskydd till våra stora fönster men det känns ohanterbart just nu. I juli? Då får vi ingen altan på hela sommaren och vi steks till döds inne i vardagsrummet. Sy gardiner också, just det. Blir nog också i juli nästa par kommer upp. Herregud, man borde sluta jobba för att hinna leva.

Idag känns allt bara jobbigt. Jag ska nog sova nu så blir morgondagen förhoppningsvis positivare.

En smak av sommar

Den senaste veckan har bjudit på sommarvärme och vi njuter verkligen av att bo här, granne med badstranden och med en härlig utsikt. Det är så rogivande att se solen gå upp och ner och spegla sig i vattnet. Det är vackert när det är spegelblankt och det är vackert när det går stora vågor. Jag upplever ljusets alla skiftningar och naturens alla färger varje dag. Sånt har jag sällan tänkt på förr men här blir det så påtagligt.

I helgen har vi hängt nere vid badstranden en hel del och det är så lyxigt att inget är ett projekt. Vi packar vår picknick i strandväskan och går ner men det kräver ingen planering för det tar 30 sekunder att gå och hämta det man eventuellt glömt. Alexander träffar kompisar och vi börjar bekanta oss med grannarna på ön. Det är härligt. Småstad. Idyll. Det är precis så här jag vill att mina barn ska växa upp. Skyddat och familjärt, med djur och natur omkring sig. Samtidigt har vi tillgång till allt vad storstan erbjuder och jag behöver en dos med jämna mellanrum. Den dosen var min morsdagspresent igår. Jag fick ett halsband på morgonen när jag vaknade men jag fick också en heldag att göra vad jag vill. En dag som är bara min och då jag får göra precis vad jag vill. Det är lyx. Jag tog inte ut den igår, det var alldeles för fint väder för att lämna ön, så det får bli en annan dag. Vi hade en riktig familjedag istället där vi hängde nere på stranden större delen av dagen med avbrott för grillunch och grillmiddag och en liten kajaktur för Dean. Det är härligt att bara vara ibland. Alexander var sprudlande glad och jag var lugn. Han är så glad för det lilla. Jag försöker påminna mig om det, att det inte krävs så mycket. En liten picknickkorg, en platstlastbil och vår uppmärksamhet gör dagen fulländad för honom. Jag hoppas på en sommar där han får en stor dos sådana dagar.

Knöla kanin

Kaninen hänger med och hanteringen av den består. Han känner på öronen och har den vid halsen. Och så knälar han den med fötterna. Ofta hittar man den en bit under täcket när han tappat bort den, eller också ligger den inflätad i hans söta fötter. Gull!

Konfirmation i Skåne

Helgen före Alexanders födelsedag var vi på Linas konfirmation i Skåne. Vi kom ner på fredag kväll och åkte hem på söndag kväll så det blev en fullspäckad helg. Som vanligt mysigt och Alexander älskar att vara med sina kusiner.

Alexander laddar för konfirmationsgundstjänst med klassisk freestyle med barnvisor på kasettband. Det var good stuff tyckte han.

Intåg i kyrkan.

Alexander sov fram till sista psalmen då kantorn (som förresten var han som spelade på Alexanders dop) tog i med ett par hårda inledningsackord. Det var första riktiga upplevelsen av en kyrka och han blev lite rädd. Lilla gubben. Men han fick mysa med mamma och pappa så det gick bra och han vande sig.

Lina redovisar.

Sång.

Den stolta familjen.

Fina Lina på väg ut ur kyrkan.

Gruppfoto inne i kyrkan. Då det regnade och blåste halv storm ut så fick fotografering och uppställning efteråt ske inomhus.

Nykonfirmerad.

Ute i vinden. Det blev fina foton där ändå.

Skånes vädergudar var inte med oss den dagen men det slutade i alla fall att regna.

Kul på kalas!

Vid fikabordet.

För vem kan motstå det här goda fikat?

De här killarna kunde. De var fullt upptagna med att busa och hade många frivilliga lekledare.

Dags för lite stillsammare lek. Rita och pyssla.

Det är mina papper. Vem vill rita med mig?

Gudmor Anna ställde upp.

När han var ensam kvar av de små barnen blev det lek med bilar istället. Han hade så kul så att han höll sig uppe hela kvällen och gick och lade sig först när vi kom hem vid halv tolv på natten. Sedan fick vi sovmorgon till nio. Skönt för alla i huset!

Fina presenter till Lina.

På söndagen grillade vi hemma hos farfar och Mona och sedan hade vi ett litet kalas för Alexander i förskott.

Ekisarna hade koll på vad han ville ha. Att fiska med pappa på bryggan är paradiset och nu har han kitet för att få mycket fisk också.

Och när han fått napp kan han ta upp fisken. I våras tappade de en gädda för att Dean inte hade någon håv med sig men nu kan Alexander erbjuda pappa att låna hans.

Finfin tårta.

Finfin pojke.

Mammas ögonsten.

Fotosession April 2012

För några veckor sedan ställde Dean upp fotoutrustningen i stora badrummet och vi tog lite bilder på Alexander.

Först en bild på den fina Tussilagobuketten han hade plockat åt sin mamma. Nu när Tussilagona har blommat ut och maskrosorna är här så ser han inte skillnaden. Gula flikiga blommor är Tussilagos!

Busungen!

Solros

För någon vecka sedan fick Alexander ta hem en liten solrosplanta som han planerat på dagis. Då vi inte har någon trädgård så har jag nu planterat den i en kruka på balkongen. Undrar hur stor den blir? Just nu är den liten och söt i mitten av en stor kruka. Jag måste nog plantera lite vit hänglobelia runt om så att den inte ser så ensam ut.

Halvvägs!

Halva tiden kvar och snart är lillebror här. Tiden springer iväg och det är som alla säger, andra gången hinner man inte tänka så mycket på det. Förutom när man ska klä på sig då, inget passar och man liknar mest en flodhäst i vad man än tar på sig. Skönt att vädret börjar tillåta sommarkjolar, det hjälper… Tyvärr har Topshop i stan slutat sälja mammakläder, synd för de var de enda som hade något fint förra gången.jag får hålla tillgodo med deras webshop, måste lägga en beställning snart.

Pyret flaxar på inne i magen och det är skönt att känna det lilla livet. Det är ju lite mer dämpat med moderkakan fram men jag känner hela tiden hur den killas där inne. Full fart verkar det vara den här gången också. Får vi två vildingar?

Jag mår fortfarande bra och det enda jobbiga är att jag är tröttare än vanligt. Jag känner att ryggen inte gillar tunga lyft eller allt för höga klackar men jag har inte ont någonstans. Dean tycker att jag sjunger mindre för Pyret än jag gjorde för Alexander och det är väl sant, jag hinner inte stå och sjunga i timmar som jag gjorde då. Pyret får mest höra barnvisor när jag sjunger med Alexander.

Vi får hålla tummarna för att resten av graviditeten går lika bra och att jag inte svettas ihjäl i sommar. Att vara gravid när det är varmt är ingen dans på rosor.

Sådan far, sådan son

Alexander har lagt till två nya ord som använder flitigt i sitt språkutövande just nu. ”Eller? och Okej!” Det är Dean som ofta slutar sina meningar på ”eller” och bekräftar med okej. Det här har hans son helt klart kopierat men lägger ännu mera tryck på dem.

”Ska vi göra så, ELLER”?
”OKEJ, då gör vi de”.

Det låter så sött och man hör hur stor han känner sig när han slänger sig med samma ord som pappa. Han är ju en ”cool kille” som han brukar säga…

Sommarfest på dagis

Idag var det sommaravslutning på dagis och det var stor uppslutning i härlig högsommarvärme.

Förväntansfulla föräldrar. Det kändes som att hela ön var där.

Barnen sjäng så fint även om det mest var de stora avdelningarna som sjöng. De två små avdelningarna satt mest och såg söta ut och gjorde lite rörelser ibland. När vi kom hem så sjöng Alexander däremot alla sångerna för full hals. Han tycker att det är lite läskigt när det är så mycket människor.

Alexander på andra raden, trea från vänster. Alla barnen hade söta papperkransar på huvudet.

Glad kille när han fick komma till pappa.

Vad gör kompisarna? Fullt ös med bus blev det. Han älskar när vi är på dagis samtidigt som han får fortsätta leka med kompisarna. Hans dröm är nog att vi skulle sitta och titta på honom och kompisarna hela dagarna.

Sommarpojke.

Det är kul med sommarfest!

Mommens goda bullar och kakor so hon bokat till kalaset kom väl till pass igen. Någon middag blev det inte idag. Först fika på dagis, när vi kom hem kom glassbilen och vi åt var sin eftersom det var så varmt och sedan avslutade han kvällen med två glas O’boy. Så får det vara när det är sommaravslutning.

Mera pappagos innan han gav sig iväg i sandlådan med kompisarna.

Alexander och William var sist kvar av alla och ville inte gå hem. Till sist kom vi i alla fall hem och vi fortsatte att njuta av det härliga vädret med en liten cykeltur till badplatsen där han fick leka med några kompisar tills dat var dags för middagen (som han inte åt). Sedan blev det bus här hemma hela kvällen tills vi avslutade med dusch och lite sängbus. En härlig härlig dag.