|
|
Det blev vår första nyår i huset och vi var sex vuxna och sex barn. Mia, Mackan, Sixten och Felix kom och det gjorde också Lina, Olle, Leo och Elli. Barnen fick börja med att äta pannkakor och sedan lekte de fint medan vi vuxna lagade nyårsmiddagen. Det blev Per Morbergs Skagen, Helstekt Oxfilé med hemgjord bearnaise och crème brulé. Underbart gott!
Kvällens lärdom är att man inte ska ställ crème brulén i vattenbad om man har varmluftsugn. Men det löste sig och det blev väldigt gott även om den kom på bordet en bra bit efter midnatt.
Killarna tittar på när Mackan smäller av några raketer tidigt på kvällen så att även de små skulle få se ett par stycken. Det var spännande! Och Alexander var så glad över att ha kompisar hemma. Ha hade pratat om att Leo och Sixten skulle komma i flera dagar.
Edward har samma kläder som Alexander hade på sin första nyår minus flugan.
Sängdags för de små. Edward i sin pyjamas delar med sig av sina leksaker till Elli. Lilla gos sprang omkring hela kvällen och var glad åt alla. Höll upp sina små händer mot alla som och ville bli buren och kramas. Han är så glad och tillfreds med allt och alla vår minsting. Han var vaken till nio och smakade på nyårsmaten som det lilla matvrak han är. Underbarare bebis-mys är Edward går inte att få.
Bästa utsiktsplatsen för fyrverkeri. Alla tre fyraåringarna var i extas.
Det sparades inte på krutet på Ekerö i år! Alexander kläckte några härliga citat som vanligt. Bland annat när grannen sköt upp en stor raket. ”Den var GIGANTISK” ropar Alexander och alla skrattade.
Skål! För småkillarna blev det pärondryck med bubblor som Sixten hade med sig.
Det blev en mysig kväll och natt och vi kom inte isäng föörän vid tre. Alla sov över och vi hade en lyxig frukost ihop också. Mia och Mackan åkte hem mitt på dagen men Lina och Olle stannade hela dagen och vi gick ut en stund med barnen och spelade lite sällskapsspel innan de åkte in till stan på kvällen medan Leo stannade kvar. De kom tillbaka på morgonen efter och vi hann umgås några timmar till innan de åkte tillbaka mot Falun och jag och Alexander begav oss till ishallen. Riktigt sköna dagar med lugn och ro och mycket mys.
Edward har så roliga ljud för sig. Han romar ”Mmmm” när han får syn på något som är gott, oavsett om det är godis eller mat. Om han får syn på pastagrytan när han är hungrig är det ”Mmmm” och samma sak om han sitter bredvid någon som äter en glass eller godis. Då är det ”Mmmm” för hela slanten.
En annan sak han säger när han vill ha något gott är ”Mea!” När han fått smak på något som han gillar så är han inte sen att berätta att han vill ah mera. När han vill ha mer popcorn på fredagsmyset så ropar han ”Dä! Mea!” (Där! Mera!) och pekar på skålen. Han är bestämd den här killen och han gillar mat och godis. Han är en mycket större gottefris än sin bror och vi kommer att få vara mer restriktiva med honom än vi behövt vara med Alexander. Eftersom Alexander alltid ätit lite och inte varit särskilt intresserad av godis så har vi alltid bara kunnat ställa fram hela skålar med popcorn, chips och godis. Festis och läsk kan vi också bara ställa fram för han äter och dricker så lite från det. Han bjuder bort det mesta av sitt lördagsgodis och han tömmer aldrig en Festis. Så kommer det inte att vara med Edward. Han älskar mat och han älskar allt som är sött. Vi kommer att få höra mycket ”Mea!” från vår lille glupsko.
Alexander kallar Edward för Eduardo nästan hela tiden. Jag förstår inte riktigt var han fått det ifrån och varför det har fastnat så hårt. Vi har så klart sagt Eduardo och Alessandro någon gång men inte regelbundet. Det är mest Eddielur och Eddie-bus och Eddie-bajs faktiskt. Han är ju en sådan liten lur-unge som busar och äter mest hela tiden. Men alltid när Alexander leker med sin lillebror så ropar han ”Eduardo”.
Lilla E, han har så många smeknamn precis som sin bror. Det är ju svårt att inte hitta på massor med mysnamn till de här fina killarna och nu har han fått ett smeknamn av sin bror också. Lite syskonkärlek skymtar ibland.
Edward var inte så intresserad av att öppna paket men han fick 15 stycken med väldigt fina saker.
Brio tågset med flygplats, tallrikar med muggar och bestick, trätraktor med släp och badbollar. Alexander undrar varför Edward fick BRIO-setet som han önskade sig och jag sa att Edward önskade sig det för att han aldirg får vara med och leka med Alexanders tåg. Egentligen var det för att Alexander hade så mycket mer paket än Edward så jag bestämde att vi skulle ge tågsetet till Edward istället och det var väldigt bra. Dels fick Alexander s mycket ändå och dels är han nu väldigt intresserad av att leka med Edwards tågset och pratar mycket om hur han ska vara snäll med Edward och leka tillsammans så att de kan bygga ihop sina banor. Väigt bra tycker jag!
Barbapappatåg och två bollar. Den röda bollen lekte han med redan när den låg i paketetet för den kunde studsa med pappret runt. Bollarna är nog de presenter han har gillat bäst.
Bokstöd (2st), gosfilt med barbapappafigur och en bok där man kan känna på djur.
Kläder. Tröja från Villervalla, skjorta från Kappahl Newbie och två par byxor från H&M.
Brandbil som blinkar och låter, servis och en Finn McMissile bil. Jag tänkte att han nog snart kommer in i ”servera mat-åldern” och srvisen Alexander hade är så trasig så vi behöver en ny.
Alexander fick så mycket paket! Jag tappade räkningen någonstans vid 25 stycken och han undrade efteråt hur tomten hade kunde veta exakt vad han ville ha. Vi pratade om önskelistan och han konstaterade att ”Jag fick nästan allt jag önskade mig”. En liten överdrift med tanke på hur lång önskelistan var men han fick det han önskade sig mest och det var det viktigaste.
En klassisk bilbana som var den allra populäraste klappen. Vi byggde ihop den på julaftonskvällen och körde och körde. Dessutom fick han en cool motorcykel.
En Lamborghini till att ha i samlingen och Lego City med brandbil och ambulans. Dessutom en ny bro till hans tågbana.
Ficklampa och pannlampa var väldigt populärt. Han lyser med dem var je dag. Den fina lilla väskan med Jake och Piraterna är perfekt att ha pysselsaker. Han fick också superfina Lovikkavantar och en ny träningströja.
Film med Trolltyg i tomteskogen, Alfapet för barn som var jätteroligt och lätt att förstå, en mapp att samla sina teckningar i och Thomastågetkalsonger.
Pimpelspö med drag och en bok med klistertatueringar.
Pysselbok med Jake och piraterna, hans favoit just nu. Dessutom ett radiostyrt piratskepp från Playmobil och ett ihopbyggbart papperskepp med Jake som vi har byggt ihop här hemma. Det var väldigt roligt! Jake hade också skickat ett nät med gulddubloner till Alexander.
Nu är det slut på problem att borsta tänderna. Sedan han fick den nya tandborsten har han borstat utan problem och han säger själv till att han vill borsta. Han fick också pyssel- och målarbok med Flygplan och en instruktionsbok i hur man bygger pappersflygplan. Det gör han ju ofta med vår granne och nu har de fått lite ny inspiration att jobba med. En liten chokladkak smög sig också ner i ett paket.
Slalomskidor och de efterlängtade stavarna. Pjäxor fick han också fast de inte syns på bild. Som den pysselkille han är så fick han linjaler och saxar. En egen sax stod ju högt på hans lista och han blev så glad när han fcik den. Han var så stolt hela julaftonskvällen och ville bara använda sin egen sax när han öppnade fler paket.
Den mycket omtalade Mack som lutar inuti låg förstås också i ett paket. Dessutom fem bilar som passade helt perfekt att parkera inne i Mack.
Det var en mycket nöjd kille efter allt det här och det kan man ju förstå!
Vi kom hem från Skåne i natt och eftersom Edward har en böld på benet sedan två dagar tillbaka så ringde jag vårdcentralen för att få veta vad det var. Vi trodde första att det var ett bett men kunde inte komma på vad det skulle kunna vara som bits på vintern och sedan tänkte vi att det är en finne eller hudinfektion men det gick inte att klämma ut något ur den så vi blev lite oroliga. Samtidigt verkade den klia mycket för han klöser och klöser på den så snart vi tar av honom byxorna.
Vi fick i alla fall tid inom ett par timmar och det tog doktorn två minuter att ställa diagnos. Svinkoppor. Jag blev så förvånad för jag hade inte ens tänkt tanken att han var sjuk. Ungen är ju pigg som en lärka för första gången på flera veckor efter magsjuka, influensa, förkylningar och ögoninfektioner mår han ju äntligen bra sedan ett par dagar tillbaka. Men tydligen har han en halsinfektion i kroppen ändå och på små barn kan det ge svinkoppor. Så nu äter han penicillin och ska göra det i tio dagar.
Jag trodde att det skulle bli en kamp att få i honom medicinen men det var inga problem. Jag gav honom små droppar i munnen med en doseringsspruta och han bara gapade. När det var slut ville han ha mer min lilla godisgris, det var uppenbart att det var gott. Nu hoppas jag att han blir bättre och att den här kuren tar bort alla rester av infektioner som han kan tänkas ha kvar i kroppen. Själv orkar jag inte heller vara sjuk mer och jag vill inte att han smittar mig med ytterligare något elände.
Alexander har tagit nästa steg i sin utveckling på läsfronten. Vi har börjat läsa kapitelböcker och plöjer Lasse-Majas detektivbyrå på löpande band. Tur att man kan låna många på biblioteket. Han tycker att det är så roligt att läsa, det har han alltid gjort sedan han var bebis, och det har inte avtagit med åldern. Tvärt om, han skulle kunna lyssna i timmar om vi bara orkade läsa. Han somnar aldrig medans vi läser heller han är alldeles för inne i historien för det, det är vi som nickar till ibland vid läggdags. Nu läser vi kapitel för kapitel i barnböcker och varje kväll innan vi fortsätter så berättar han för oss vad som hände igår och vill fortsätta vidare i berättelsen. Oftast blir det 2-4 kapitel per kväll och han ber hela tiden om mer. Den lille bokälskaren.
I år har Alexander dekorerat pepparkakshuset helt själv och är så glad och stolt över det att han ville ha det i sitt sovrum så att han får sova med det.
Så här fint blev det. Han har ställt dit några av pepparkakorna han bakade med pappa också.
Sötungen som älskar att leka tittut. Om man frågar ”Var är Edward” så slår han händerna för ögonen och tar sen bort dem och vill att man ska ropa ”tittut”. Han är en sådan glad liten kille. Frisk eller sjuk, trött eller pigg, han har alltid s nära till skratt och är en sådan nöjd kille. När vi inte setts på en stund så vill han pussas, då gapar han jättestort som är hans sätt att pussas. Han är verkligen grundglad, det har han varit sedan han var bebis. Han har temperament och är en bestämd kille men glädjen finns alltid där. Påtagligt.
December har försvunnit i någon form av sjukdomsdimma och julstämningen vill inte direkt infinna sig. Det är varmt ute och den lilla snö som kom försvann på ett par dagar. Magsjukan härjar vilt på dagis och Edward som skulle ha börjat dagis den 3:e december var istället magsjuk hela den veckan. Han kräktes kvällen innan han skulle börja dagis och sedan var hans lilla mage helt förstörd resten av veckan. I samma veva åkte jag på en dunderförkylning och var helt sänkt i över en vecka. Veckan därpå började inskolningen av Edward trots att han var ganska hängig och hade lite feber på nätterna. En timme om dagen ensam inne på avdelningen klarade han. Själv började jag hämta mig och i helgen som gick så kände jag äntligen att jag var frisk nog att börja träna. Efter att ha kommit iväg till gymet söndag och måndag så kommer bacillerna in i huset igen. Alexander blir febrig, megasnorig och har ont i öronen och det tog exakt ett dygn för min kropp att reagera med halsont och ont i öronen. Herre gud! Finns det ingen hejd på detta? Jag orkar inte vara sjuk mer och ta hand om sjuka barn. För när de är sjuka så duger ju bara jag och de ska helst sova ovanpå mig, båda två, samtidigt. Febriga och eländiga. Att jag själv är sjuk och inte orkar går inte direkt att förklara för dem så jag ligger där och blir mer och mer sliten av min icke existerande sömn och bacillerna fäster bättre för varje natt som passerar. Som grädde på moset har nu Edward ögoninflammation på båda ögonen och nu får han faktiskt sova med pappa oavsett vad han själv vill för jag orkar inte med ögoninflammation också. Jag orkar inte mer nu faktiskt. Får jag en bacill till så tar jag in på hotell tills barnen är friska och slutar ge mig allt elände de kan gräva upp på dagis. Edward har i alla fall hunnit med ett par dagars inskolning och vi har en vecka på oss i januari också så det ska nog gå bra. Om vi inte är sjuka. Alexander är ju som Dean och är nästan aldrig sjuk men nu har till och med han åkt dit samtidigt som Edward går igenom första öppna förskolan och dagiseländet och dessutom överför det på mig. Om vi jobbat båda två så hade vi vabbat 4 dagar förrförra veckan, tre dagar förra veckan och fyra dagar den här veckan. Det är mer än under hela Alexanders levnadstid sammanlagt. Hemska tanke, då hade vi fått kalla in nanny.nu eller nåt. Nu vill jag bli frisk och få lite julstämning. Ikväll har jag slagit in alla paketen som ska till Piteå och skrivit julkort och imorgon packar vi för Skåne. Förhoppningvis frisknar vi till så att vi kan åka på fredag. Jag längtar verkligen efter att komma ner och få lite julstämning och mysa med stora tjocka släkten.
Vi klädde granen i helgen och det tyckte Alexander var väldigt roligt. I år tar jag inte fram mitt finaste pynt med tanke på risken att Edward välter granen eller på annat sätt förstör något så Alexander fick vara med och hänga allt. Jag älskar ju julgranen och samlar på fina kulor men nu stannar allt som är i glas eller på annat sätt ömtåligt i kartongen på vinden, det får bli så i år. Men granen blev fin ändå och det var så mysigt att klä den. Edward hade nog roligast av alla eftersom stegen var framme. Så snart han får chansen klättrar han högst upp och han är snabb som en liten apa. Jag tappade räkningen på hur många gånger jag fick plocka ner honom. Han ställer sig högst upp och skakar hela stegen samtidigt som han tjuter av skratt. En liten klätterkatt är han.
Det är inte bara på stegar han klättrar. Han står på alla pallar vi har och ibland hittar vi honom på köksbordet. Att hoppa från soffbordet på övervåningen är vardagsmat och trappstegspallen är husets bästa möbel, med den kan man ta sig upp var som helst. Killen är inte höjdrädd. Han är förresten inte rädd av sig alls. Tuff och glad, det är våran Edward det!
Edward vet precis vad man gör med en telefon. ”Ej” eller ”äjä” brukar det låta när han tar upp den och lägger den till örat. Han är väldigt fascinerad när man visar honom saker i den och han har kommit förbi stadiet där han måste suga på den hela tiden. Det händer fortfarande att den åker in i munnen men oftast är den vid örat eller också försöker han peta på den. Smart kille, han lär sig av storebror.
Förra helgen var det dags för årets tomtefoto till julkorten… Tomtefotot är oftast en psykisk påfrestning med kliande tomteluvor och en ovillig Alexander som vi mutar med choklad eller godis. I år var inget undantag och det var mer kaos än någonsin. Alexander ville bara göra fula miner, Edward ville klättra på stegen som vi hade inne för att hänga upp julstjärnor och han hade absolut ingen lust att sitta stilla på fårskinnet. Inte tänkte han sitta i Alexanders knä heller.
Så här såg det ut mest hela tiden. Undrar om någon bild är bra nog för ett julkort i år?
Idag var det luciafirande på dagis. Alexander hade själv valt att han skulle vara pepparkaka i år. Det var han och en kille till resten var tomtar så det var ju lite roligt. Han var så söt i sin peppis-dress och han sjöng för full hals i år. Han verkar ha kommit över lite av sin scenskräck. Tidigare år han han ju sjungit mycket hemma men när han väl stått framför alla föräldrarna så har han varit lit blyg och liksom glömt bort att sjunga. Så det var kul att se honom så glad och avslappnad i år. Sötungen. Han var så glad och ville hålla mig i handen hela vägen in i klassrummet sen. Jag håller hårt och njuter av att han vill hålla mamma i handen.
I år har Alexander för första gången på ett strukturerat sätt önskat sig saker. Funderat och berättat. Klippt och klistrat från leksakskatalogerna vi fått i brevlådan. Det är tydligt att två saker står högst på önskelistan, en egen sax och en Mack som lutar inuti. Saxen har mormor redan fixat och jag förstod först ingenting om den där Mack-bilen han pratade om men i helgen var vi på leksaksaffären och då pekade han ut den. Så den har jag köpt för julefridens skull.
När vi var på leksaksaffärn fick han peka på allt han ville ha och så fotograferade jag och tog bilder. Dessutom har jag antecknat lite andra saker som han nämnt vid andra tillfällen att han vill ha:
Egen sax (mormor har köpt)
Egen iPad (han är för liten)
Eltandborste
Nytt spel – vanligt spel
Bilbana (som William har)
Gå på Tom Tits Experiment i två dagar
Skidor, stavar (vi har köpt från mormor och morfar)
Skridskor
Ny bok
Jultavla med tomten på och släden med alla julklappar
Jordglob
BRIO flygplansset (har vi köpt)
BRIO station och elektriska tåg
Playmobil Pirates (vi har köpt)
Jake och piraterna skepp
Jake och piraterna skull Island playset
Play Doh ritset.
Pyssel och pennor, han är en riktig pysselkille.
Play Doh
Migoga marble rum spinning
Dinosaurier
Flygplansbok
Pirate fishing game (Jake och piraterna)
Pussel – 100 bitar är lämpligt
Bamse och tjuvstaden spel
Tobbe trollkarls trollerilåda
Lego City (med tågräls och en tågstation)
Saker från flygplan
MACK som lutar (vi har köpt)
Lasersvärd (tycker vi inte att han ska ha trots att många av hans kompisar har)
Den försvunna diamanten
Leksaker från ”flygplan”
Lego från ”Lego City”. Han gillar framförallt tåg och flygplan men även polis och brandkår är intressant.
Brio Builder
Igår började den här lilla busen dagis. Han skulle ha börjat förra veckan men då var han magsjuk. Kvällen innan han skulle börja så kräktes han och sedan var han dålig i magen resten av veckan. Den här veckan är han lite febrig till och från men igår fick han vara där en timme och bara bekanta sig med miljön. När de andra barnen är ute så är han inne med pappa och en fröken. Det är nog bra, vi har ju gott om tid på oss att skola in. Han var där idag igen och vi hoppas att han ska kunna gå imorgon men han har inte varit i form på eftermiddagen så vi får se. Väldigt ledsen lite kille om än inte febrig. Han vill inte äta och bara vara nära. Ingen bra start på dagislivet. Hoppas att han kryar på sig i helgen så att vi kan göra lite riktig inskolning nästa vecka och prova lämna honom någon stund. Sedan får vi ta den riktiga heldagsinskolningen i Januari. Det blir bra. Hoppas att han kommer att gilla dagis. Han är ju väldigt social men samtidigt mycket mammigare och pappigare än vad Alexander var.
Årets julbord på Jungrusunds marina var väldigt bra som vanligt. I år lev det en middagssittning med Therese och Niclas och alla barnen. Det gick över förväntat med matron för killarna lekte med varandra och restaurangen är väldigt barnvänlig med kritor och papper och bra personal. Dessutom var Alexander och Williams kompis Felix där samtidigt och de tre fastnade i soffan med iPads och telefoner framåt slutet av kvällen. Väldigt lyckat och väldigt gott.
Alexander och William passar på att retas med Edward och Edward tycker att det är kul med all uppmärksamhet. Men lite på sn vakt är han allt, han vet att det kan göra ont.
Tre kompisar som hänger tillsammans.
Det är så mysigt på restaurangen som ligger så fint vid vattnet och har en så familjär stämning.
Ibland är det frid i huset. Det händer att de leker med varandra eller sitter och tittar på TV ihop. Då njuter jag. Vilken lycka att se dem så här.
Dean gjorde egen pepparkaksdeg och bakade 300 pepparkakor med killarna vid första advent. Jag var djupt imponerad över att han åstadkommit det här med båda killarna hemma. Alexander hjälpte till, en stund, men Edward var nog mest i vägen. Väldigt gott med hemgjorda pepparkakor i fina burkar (årets fynd på IKEA).
Sedan jag börjat jobba så är det stor konkurrens om min uppmärksamhet när jag kommer hem. När jag kommer innanför dörren så kommer Alexander springande för att hinna före sin lillebror. Edward vrålar om jag inte kommer direkt till honom och det är minst sagt hög volym den första stunden när jag kommer hem. Ofta står de ovanför grinden och tjuter tills jag kommit uppför trappan och den som inte får första kramen eller blir upplyft blir högljutt ledsen. Jag försöker fördela rättvist men det kan aldrig bli helt rätt. Klart att båda vill bli valda först varje gång.
Konkurrensen är påtaglig på många sätt. Alexander härmar Edwards ljud och blir ”bebis” titt som tätt och Edward sopar till mig om jag gosar för mycket med Alexander. Båda försöker krypa upp i mitt knä om jag sitter på en stol och båda vill sova närmast mig. Nu sover jag oftast med Alexander sedan jag börjat jobba eftersom Edward sliter mig i håret på nätterna så att jag inte kan sova men om vi ligger alla i stora sängen så är det en kamp om vem om ska få sova hos mig och de använder fötter och huvuden för att få bort den andra. Jag försöker tänka på att om ett par år kommer jag att önsketänka om att de skulle vilja sova med mamma.
|
|
SENASTE KOMMENTARER