Tosic

Det går bra på dagis

Andra dagen på dagis gick så bra att Alexander fick stanna och äta lunch. När de skulle prova att vinka så tittade Alexander bara upp och sa ”hej då pappa” som om det var det naturligaste i världen. Dean fick tigga till sig en hej-då-puss och sedan sitta ensam i personalrummet och hänga. Dean som hade hoppats på mer sällskap den här gången (förra gången var det ju bara Alexander som skolades in mitt i terminen) har nästan lika ensamt nu eftersom de andra föräldrarna måste vara kvar med sina barn och det bara var Alexander som fick stanna så länge. Det är tydligt att Alexander är väldigt social och jag hoppas att hans förmåga att finna sig i nya situationer beror på att han är trygg. Att han vet att vi kommer och hämtar honom.

Idag ska de få prova att sova på dagis också så nu är dagisväskan packad och Ruh är redo att flytta dit. Så nu håller vi tummarna för att det går lika bra idag!

Bio

I söndags var den första regniga dagen på länge och Dean hade mycket att göra i radhuset så Alexander och jag gjorde lite ärenden på förmiddagen i ösregnet. Vi köpte jord på plantagen och kom hem som två dränkta katter efter att vi överraksats av ett skyfall just när vi stod på deras uteavdelning och jag lastade jordsäckar.

Efter lunch hemma och ombyte till torra kläder tog jag med Alexander till Kungens Kurva där han fick gå på sitt livs första Bio. Det blev så klart Bilar 2 eftersom han är så förtjust i Blixten och Bärgarn och han var väldigt förväntansfull och var snäll när vi hämtade biljetter och köpte popcorn. Det var totalt kaos eftersom filmen gick i en salong med 500 platser men han höll mig i handen hela tiden när vi stod i kö, först för biljetter och sedan för popcorn. Vi köpte en Bilarmeny men sen var filmen alldeles för spännande för att Alexander skulle kunna äta något. Dessutom visades filmen i 3D så han var lite besvärad av glasögonen. Tänk att dagens barn ser sina första filmer i 3d. Och går på bio när de är två år…

Han tyckte att hela grejen med att gå på bio var väldigt spännande och kul, tills vi kom in i salongen. Det var högt ljud och en gigantisk skärm så han blev rädd bara av att komma in i salongen. Han fick sitta i mitt knä och jag tänkte att vi skulle ha sett filmen i en midre salong med lägre ljud. Han fann sig tack och lov ganska väl tillrätta och satt i mitt knä hela filmen. Bilar 2 är mycket våldsammare än 1:an och hade jag vetat det så skulle jag ha valt en annan film. Det var för mycket pang-pang och våld. Vi vill inte att han ser sådana filmer hemma och vi vill inte att han leker med vapen så det var en liten miss. Lilla gos blev rädd några gånger när ljudet blev för högt eller när det blev för mycket bråk i filmen och då ville han gå därifrån. ”Vill åka wewen” sa han och gnällde lite. Han fick vila mot mig och ta av sig glasögonen. Jag tror att han mådde lite illa också för ibland tog han av sig glasögonen jälv och tittade bort. Jag kände själv att jag blev lite illamående av 3D effekten och han är ju åksjuk så det känns rimligt.

Vi lyckades se filmen färdigt men han var lite skärrad ändå. Med facit i hand skulle vi ha sett en klassisk barnsaga istället i en mindre salong. Det var i alla falllskönt att veta att det är inga problem att gå på bio, vi ska bara välja film med bättre omsorg nästa gång. Stora duktiga killen skötte sig så bra. När vi kom hem så var han lite orolig och ville mysa med pappa. ”Jag vill inte prata med mamma” sa han och kröp ihop hos Dean. Han tyckt nog att det var mitt fel att filmen hade varit lite för läskig. Han glömde det tack och lov rätt fort och en stund senare ville han gosa med mamma igen.

Dagis var kul!

Alexander hade en rolig första dag på Trossen. Så rolig att han inte ville gå hem. De fick bara vara där i en och en halv timme idag och Alexander hade gärna stannat längre. Han hade funnit sig till rätta direkt och lekt och pratat med personalen. De sa att han var så social så att det blir en lätt inskolning. De sa också att han pratar ovanligt mycket för sin ålder och att meningarna är väldigt långa.

Alexander är i den näst minsta gruppen och alla barn är födda mellan Jan 09 till Oct 09. Många kompisar i samma ålder! Det är 16 barn och 12 av dem är killar. Det är motsatsen till Kotten där tjejerna var i klar majoritet. Jag tror att det kommer att passa Alexander bra, han leker ju hellre vilda lekar än pysslar.

Imorgon ska han dit igen och då ska de prova vinka till pappa.

Bilparkering

Alexander leker ofta med sina bilar vid sängen på morgonen. Vi halvsover vidare och han kör sina bilar på sängkanten eller på oss och parkerar dem i långa rader. Han är nöjd med att få vakna till och vara lite lugn med sina bilar och vi får lite extra vila så det är en rätt mysig morgonaktivitet för hela familjen.

Imorse gick han som vanligt upp och började ta fram sina bilar ur den röda väskan och då hör jag honom säga:
-Tjena grabbar! Läget?

Var har han hört det? Jag blev så full i skratt när den här lilla kotten låter som en tonåring. Mammas lilla cooling!

På nytt dagis

Idag börjar Alexander på sitt nya dagis ute på ön. De ska vara där mellan 9.30 och 10.30 idag. Jag har berättat för honom att han ska börja på dagis igen men att det är ett nytt ställe. Nu ska han inte gå på Kotten utan på Trossen. Vi har alltid använt avdelningsnamnet tidigare när vi pratat om dagis så jag fortsatte med det även om vi helt byter dagis för att han skulle förstå. Det verkar som om han tycker att det är ok att gå till dagis igen. ”Tlossen” säger han och nickar försiktigt. Samtidigt spänner han sina stora blåa ögon i mitt ansikte för att utläsa varje uttryck jag gör. Han vill försäkra sig om att det är något bra det här med dagis Trossen. Jag gör allt för att visa glädje och entusiasm och lugn på samma gång och han ser nöjd ut och fortsätter leka med sina bilar.

Jag hoppas verkligen att det går bra idag. Att fröknarna är lika fina här som på Kotten. Att hjärtat kommer att trivas.

Lösenordsskyddad: Att växa upp i ett bygge

Lösenordsskyddad: Tillbaka till jobbet

Morgonlektyr

Alexander: -Pappa läsa den!
Pappa: – Ska jag läsa medlemshäftet från OKQ8?
Pappa börjar läsa men efter några erbjudanden ska mamma fortsätta läsa den. Mamma skrattar så hon gråter och kan inte läsa så pappa får fortsätta berätta om alla fina priser på allt från regnponchos till inbrottslarm.

Den mysigaste

Ikväll när Alexander skulle sova läste vi om Mullvad och sedan drack han sin välling. Jag började med Katten Tom också men han var för trött för att orka höra den färdigt. Han låg och klappade mig mjukt i ansiktet och pussade och kramade mig. Sedan kröp han ihop med sin rygg mot min mage och lade sitt huvud ovanpå mitt, kind mot kind, och sen somnade han. Det är lycka för mig.

Blommor till mor

Idag fick jag blommor av Alexander för första gången. Han och Dean hade plockat blåklockor och så lämnade han över dem och sa ”Jag äskar dig”. Gullet!

Världens finaste blommor!

Favoritsagor

Alexander har blivit en stor pojke som vill att vi läser riktiga sagor. Bilderböckerna fungerar fortfarande ibland men mest vill han att vi läser ur hans sagobok. Det är ”Katten Tom” som är favoriten men han har lagt till ”Mullvad” i sin önskerepertoar när han ska sova. Först läser vi ”Mullvad” och sedan avslutar vi med ”Katten Tom” innan det är dags för hans lällä. När han druckit ur flaskan lägger han sig sedan och sover ihopkurad mot mamma eller pappa. Allra bäst är det när vi båda ligger där och myser. Vi måste köpa fler böcker så att det blir lite variation här på kvällarna. Med tanke på hur snabbt han fattade tycke för Katten Tom och Mullvad så finns det säkert hopp för att vi ska hitta fler sagor som han tycker om.

Bästa sättet att vakna

I morse vaknade Alexander tidigt och låg och lekte lite i sängen som han ofta gör. Själv försökte jag sova vidare medan Dean gav honom välling men när han lade sig på mig och sa ”Jag äskar mamma” blev jag klarvaken direkt. Vilket ljuvligt sätt att vakna på! Han säger det inte så ofta så jag smälter när han gör det. – Alessander, mamma ”äskar” dig också.

Nya utryck

Dean är förtvivlad. Han son har börjat prata norrländska. ”Varsch är bilarna?” undrar Alexander numera.

Vi sitter och leker med tågbanan och Alexander blir arg och kastar ett tåg i golvet så jag förmanar honom om att så får man inte göra. ”Vilket trams!” säger Alexander då. Han har nog varit lite väl länge i Piteå i år…

Hålla handen

Jag undrade när Alexander var liten hur man lär ett barn att de måste hålla handen i vissa situationer. Det visade sig att jag inte behövde lära honom det, det kom inifrån. Han började hålla handen helt spontant och han håller ofta och gärna handen. Inte alltid såklart, men nästan alltid när det behövs. När han är lite osäker håller han handen och om han är på ett nytt ställe eller om det finns bilar i närheten. Väldigt skönt tycker jag. Och mysigt!

Snigel i lampan

Alexander pekar ofta på våra spotlights i övre badrummet och ropar ”snigel!”. Jag har frågat honom lite om var snigeln är och han säger att den är i lampan. Han nämner det här nästan varje gång vi duschat så det verkar som att han har för sig att det bor sniglar i spotlightsen. Jag har tittat men kan inte förstå vad det är han tycker ser ut som sniglar eller varför han fått för sig att sniglarna är där. Väldigt roligt är det i alla fall. Han berättar alltid med stor inlevelse att snigeln är i lampan. Det ska bli spännande att få höra lite mer om de här lampsniglarna framöver.

Katterna <3 Alexander

När vi kom för lite mer än en vecka sedan var katterna lite avvaktande mot Alexander. Andra dagen klöste Lowa honom på armen men vi vet inte varför, ingen såg vad som hände, men vi gissar att han drog henne hårt i pälsen för han var ganska hårdhänt i början. Nu har de vant sig vid varandra, han är mycket mer försiktig med båda katterna och de är väldigt nyfikna och glada åt honom. Lowa buffar honom så att han nästan ramlar omkull och är ofta där han är. Grållan som är en mycket mer reserverad katt rullar sig framför honom och imorse blottade hon magen och ville att han skulle klappa honom. Båda kommer ofta nära honom trots att han är både högljudd och jagar dem. De tycks förstå att han är ett barn. Lowa har varit med honom nästan hela dagen och buffat och velat bli klappad. Ibland skriker han ”kom katten, leka med bilarna” och ibland jagar han henne men hon stannar kvar och låter honom klappa för det mesta. Helt otroligt… Även om han blivit mycket försiktigare så händer det ju att han stryket fel håll eller tar lite för hårt men de verkar ha accepterat det, båda katterna. Det är härligt att han får lära sig umgås med djur och att behandla dem bra. Jag lär honom att -”Den som är snäll med djuren får många vänner.

Ny favoritsaga

Alexander har fått en ny sagobok av mormor och morfar och där har han hittat en favoritsaga som heter ”Önskekatten”. Den handlar om en flicka som önskar sig en kattunge men får Tom, en rufsig och tufsig gammal katt istället. Åh vad han älskar den! Läsa ”Katten Tom” ropar han och kryper ner i sängen utan protester. I natt vaknade jag klockan fem av att han ville läsa om Tom men då fick jag muta honom med en vällingflaska för att han skulle somna om. Det har aldrig hänt förr att han vaknat på natten och velat läsa saga. Nu ikväll hade han klättrat upp i sängen och bäddat ner sig under täcket när jag kom in i sovrummet. Han var jättetrött så jag försökte få honom att dricka vällingen direkt men han lade bort flaskan och sa bestämt -”Katten Tom” fast han var så trött. Han lever sig in och säger själv vissa saker i berättelsen när jag läser. Efter sagan drack han sin ”lälle” och somnade direkt. Det är härligt att han fått en favoritsaga som inte handlar om bilar eller maskiner utan om något med en känslomässig handling. Kärleksbarnet…

Dags att åka hem

Imorgon åker vi hem till Ekerö. Det ska bli skönt att komma hem även om vi haft det bra här uppe. Jag längtar efter Dean och Alexander som inte sett sin pappa på nio dagar har till och med slutat prata om honom så han behöver få komma hem. Snart kommer vi pappan! <3

Myskille på pottan

Om igår var en jobbig dag så har idag varit en oerhört mysig dag. Det har varit lite molnigt för första dagen på semestern så vi har varit mycket inne och Alexander har varit på sitt soligaste humör. Han har inte sagt dumma mer än ett par tre gånger och han har inte haft några ilskeutbrott. På kvällen sa han att han inte ville ha blöja och sedan gick han på pottan två gånger. Stora killen! Han var så stolt och hans mamma var så glad. Han har varit en sådan gosig kille som inte har velat släppa mig ur sikte på hela dagen. Jag hoppas på många sådana här dagar i sommar!

Kvar i Piteå

Jag är kvar i Piteå. Jag skulle ha åkt hem imorse och Alexander skulle stanna två dagar ensam men han är så mammig så mormor vågade inte ha honom själv. Lösningen blev att jag stannade till på torsdag och flyger på mammas biljett med Alexander. Jag heter ju också Britt i förnamn så det fungerar ju. Det var tråkigt att det blev så för jag hade verkligen sett fram emot att få lite gjort hemma och att få vara lite ensam med min man. Det får vi ju aldrig vara och jag hade längtat.