Alexander är ett väldigt envist och intensivt barn. Just nu är allting ”dumma” och ingenting vi säger hjälper. Det jag har upptäckt de senaste dagarna är att han säger dumma både när han är arg och när han är uppspelt och glad. Han skriker ”dumma” som stark känsloyttring, både när han blir arg och när han blir uppspelt. Jag tycker i alla fall att det är jobbigt att han är så intensiv just nu. Han skriker och slåss ganska mycket och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det utan att få honom att känna sig dålig. Han måste få veta att det är fel men samtidigt känna att han är värdefull. Det är en svår balansgång nu när han är så utåtagerande. Går det här över så småningom? Ska vi vara hårdare? Är vi för hårda? Hur vet man vad han egentligen behöver? Det är svårt att vara förälder åt ett så intensivt och viljestarkt barn.
|
|
|||
|
Idag har Mommen varit här och Alexander har fått henne att läsa saga efter saga. Han ville inte ens sova middag, han ville bara vara med henne. Till sist somnade han i alla fall av utmattning.
Igår var Alexander frisk efter två dygn med feber. Vi vaknade vid sju av att regnet öste ner och jag tänkte att det var typiskt att det vina vädret var borta när han blev frisk. Han var mycket mer positiv och tyckte att det var spännande med regnet som smattrade på stiftande och ville sitta och titta ut genom fönstret ett tag. Hans inställning var den bästa för en timme senare var regnet borta och det blev ännu en stekhet strålande dag. Varmare än så här blir det inte i Piteå.
Alexander var hemma med morfar och han var vaken när vi kom hem och väntade på sin mamma. Det hade gått bra även om han periodvis hade varit ledsen och ropat på mig. När vi var hemma vid tio gick vi och lade oss nästan direkt. Han ville läsa saga ur sin nya sagobok och somnade sedan halv elva med sin rygg mot min mage. Han sov till sju då han fick välling och somnade sedan om till halv tio då jag fick väcka honom. Idag har han mest lekt med sina bilar i skuggan på altanen för att det är så varmt. Vi har fyllt poolen så att han kan bada och jag har försökt mig på sommarens första aktiva solande. Grannen hade ihjäl en orm på förmiddagen så vi har vait där och tittat på den där kroppen låg och ålade sig i en myrstack. Mycket spännande med en ”omm” tyckte Alexander. Nu har vi ätit fil och flingor med varmkorv och han sover middag så jag får passa på att ta en timme i solstolen med min bok. Alexander lär sig fler och fler bokstäver. Han lär sig dem inte i rad utan dem som han kan relatera till något. Det är A som i Alexander, D som i Dean, M som i Mamma, T som i Tåget osv. Imorse åt han en macka i mjukt bröd och då säger han ”titta mamma ett A”. Han hade ätit mackan så att den fick formen av ett A och det såg han. Vilken kille! Alexander har varit sjuk idag också. I natt var han så dålig så att jag var riktigt orolig för honom. Han låg bredvid mig i sängen och flämtade och gnydde. Han var så varm så att jag brände mig på honom och han orkade bara buffa mig med sitt lilla huvud och gny mamma. Jag gav honom en Ipren ovanpå Alvedonen han fick innan han somnade och så låg jag och lyssnade på hans andetag till jag kände att han var svalare efter 45 minuter. Lilla stackare! Usch vad jobbigt det är att se honom så sjuk. Det konstiga är att han inte har några andra symptom, inte förkyld, ingen hosta, inga blåsor i munnen. Under dagen känns det som att han sakta blivit bättre även om han fortfarande får Alvedon. Nu ikväll har han ätit makaroner och lite köttbullar (och kassler från min tallrik) och sedan när vi kom ner på stugan har han lekt med morfar. De har spelat tennis och fotboll, gungat och busat. Hoppas att han är bra imorgon så att vi får vara ute mer i det härliga vädret, igår och idag har vi mest suttit i soffan inomhus för att det har varit för varmt ute för en febrig sjukling. När vi kom ner på stugan fick han köra mormors bil lite.
När jag bäddat ner honom i vår stuga för kvällen ropade han på morfar och ville inte alls sova. Jag fick säga att morfar, mormor och katterna sov och att han skulle få leka med dem imorgon. Han låg och funderade länge och plötsligt kom han på att han skulle säga förlåt mamma. Han slog mig tidigare idag och hur mycket vi än sa att han skulle säga förlåt så vägrade han. Han har oerhört svårt för förlåt. Men nu hade han funderat och var redo att säga det. Jag fick också två pussar och lite klappar innan han somnade. Lilla finisen… Kärlek. Nu kan Alexander nästan alla bilmärken. Det är bara några få ovanliga som han inte känner igen. Vilket intresse. Vilken passion. Han var helt uppslukad av två ambulanser som stod parkerade vid en mack på Ekerö i fredags. Han konstaterade snabbt att det var en Volkswagen och en Mercedes och att Halvans ambulans är en Mercedes vilket är helt rätt. Det är så roligt att höra honom rabbla upp Adii, Tå-ota, Mazda, Pechåå, Fokswaglen, Lollo, Schaab, Wewe, Schedes osv. Han har ett fantastiskt minne och en otrolig förmåga att se detaljer. Om det finns ett flygplan någonstans på himlen så ser han det. Och om det är mörkt ute så ser han skillnad på en stjärna och ett flygplansljus som jag får anstränga mig för att se och som jag aldrig skulle ha upptäckt om han inte sagt det. Han hör också skillnaden på olika motorljud och kan höra om det som åker förbi ute på stora vägen hemma är en buss, bil, motorcykel eller något annat. Alexander säger saker som får honom att låta som en liten farbror. ”-Vart tog katten vägen? Jag måste hämta katten.” Alexander hade feber i natt så jag steg upp tidigt i morse och skjutsade mormor till jobbet för att kunna ha bilen. Jag åkte till Apoteket på sjukhuset som öppnade klockan åtta och köpte Alvedon och Ipren och åkte sedan hem med sjuklingen och gav honom en Alvedon. Han sov sedan till klockan elva då han var mycket piggare och feberfri, men självklart inte på topp. Han hade tid hos frisören klockan tolv vilket inte var så bra men vi tog oss iväg i alla fall. Han avskyr att klippa sig så jag hade laddat upp med bok, bil och tablettask inslagna i paket. Han älskar att få paket! Det var tur att jag hade med mig det annars hade vi nog fått ge upp men nu blev han i alla fall klippt. Det försvårar helt klart att han vägrar att ha skynket på sig för det kliar ju så mycket när håren börjar falla. Hans frisör är i alla fall väldigt tålmodig och han blev korthårig och fin. Jag hade med mig ombyte så att vi blev av med allt kliande hår när han var klar. Jag börjar bli rutinerad… Det blev lunch hos Mommen igen och sedan mys på altanen här hemma. Han var pigg och glad hela dagen men vid sex blev han plötsligt jätteledsen och han fick gå och vila. Nu är han febrig igen och har sovit hela kvällen. Han vaknade nyss och ville ha välling. Trots sitt ynkliga tillstånd lyckades han med tydlig röst ge order om att han skulle ha välling. ”Vill ha lällä mamma”. Sedan var det ”Mamma ligga här” med en gest mot kudden. När jag lag mig ner pratade jag lite med honom medan han åt sin välling men då tog han ut flaskan ur munnen och sa lite irriterat ”Jag soover”. Ha ha, han är för rolig. Och så vuxen. Nu ska jag krypa ner bredvid min lilla varma sjukling och gosa med honom. Hoppas att han är nöjd med det.
Vi är i Piteå och har sötebrödsdagar. Första morgonen sov vi till klockan tio och sedan var vi ute i solen en stund där Alexander fick klappa Lowa. Han är så intresserad av katterna. Han vill gärna klappa dem och behandlar dem som kompisar. ”Kom och titta på motorcykeln katten” säger han till Lowa. Morfar har motorcykeln i garaget och det är stort!
I tisdags åkte jag och Alexander till Piteå. Planet skulle gå vid sju men vi fick skjuts av pappa Dean i god tid så att vi var på Arlanda redan vid fem. Alexander tyckte att det var ett riktigt äventyr. Han hade pratat i flera dagar om att vi skulle åka flygplanet till Mommo och när vi äntligen var på flygplatsen var han väldigt förväntansfull. Vi började med att äta middag för att hålla humöret på topp, Alexander kände igen MAX-skylten och ville ha ”hambulle”. En mycket nöjd kille fick sedan välja en bok och en glass i kiosken. Lyckan var fullkomlig när vi hittade en liten lekpark à la Junibacken där han kunde flyga flygplanet och titta på sagor.
När det började närma sig boarding fick Alexander sitta och titta på landningsbanan där planen lyfte och landade. Han sitter och pekar på alla planen, bussarna, lastbilarna och alla andra maskinerna som rör sig på en flygplats. Det är himmelriket för en sådan maskinintresserad kille som Alexander. Han skriker ut allt sin totala glädje, som att han verkligen vill att jag också ska se. När vi skulle gå ombord var han först lite ledsen och rädd och klamrade sig fast i mitt ben vid gaten men när vi kom in i gången ut mot planet tog nyfikenheten överhanden och han gick glatt med mig med ett fast tag om min hand. Han satte sig i planet men ville helst sitta i mitt knä istället för i sitt eget säte. Till sist var jag tvungen att knäppa på hans säkerhetsbälte och han snyftade lite när vi började rulla och var lite ledsen men det gick över fort. Jag höll armen om honom och lade min kind mot hans huvud så att han slappnade av. Så snart skylten med säkerhetsbältet släckts tig jag upp armstödet mellan oss och han lade sig ner med huvudet i mitt knä. Så låg han nedbäddad hela resan med min collegetröja som täcke, men utan att sova. Han var så lugn och snäll och när vi gick in för landning satt han snällt i sin stol och tittade ut genom fönstret medan de flesta andra barnen på planet skrek för full hals. Han tittade ut över havet och sa ”mycket vatten”. Han är så klok. Han gick själv av planet med K’nin i ett fast grepp och han blev så glad att se mormor. Jag trodde att han skulle somna i bilen till Piteå eftersom han inte sov på planet men han var så glad och uppspelt så han var fortfarande vaken när vi kom till Mommen. Han har inte träffat Mommen sedan i julas men han kom ihåg henne och när jag pekade på Mormor och sedan Mommen så sa han direkt rätt namn, han skiljer alltså på ”Mommo” och ”Mommen” fast det är så lika. Mommen var överlycklig. Alexander var vaken till halv tolv och somnade lycklig och utmattad efter sitt långa äventyr. Sedan sov han till klockan tio dagen efter med bara ett öga öppet vid halv åtta för att dricka lite välling. Skönt med sovmorgon! Igår när jag packade det sista inför resan till Piteå ringde Lina H. Hon hade Leo på högtalartelefon och han ville prata med ”Alessander mamma”. Han har börjat prata så mycket och jag satte också på högtalartelefonen så att killarna kunde prata med varandra. ”Hej Lejo” skrek Alexander och berättade att han skulle åka flygplanet. De var så glada att höra varandra! Tänk att de är så stora nu så att de kan ringa varandra… Vad hände med bebis-brorsorna? Men vilken connection de här två har. De har inte setts på flera veckor nu så nästa helg måste vi försöka få till det. Lejo och Alessander måste få snacka lite fejs to fejs också, även om telefonen funkar numera. Alexander och jag har haft det jättebra medan Dean varit borta men det har ändå märkts att han saknat sin pappa. Han pratar mycket om att ”pappa åker flygplanet” och ”pappa kommer torsdag”. Första natten var han också väldigt otrygg och låg och gnällde hela kvällen tills jag gick och la mig med honom. Då ville han sova ovanpå mig och han tog ut nappen flera gånger för att pussa mig. Vi låg så med honom ihopkurad på min mage i flera timmar tills han kom till ro på morgonkvisten. Sedan har det varit lugnt och vi har haft fantastiska sommarkvällar med bus och mys. Sen har jag fått jobba till sent in på nätterna men det har det varit värt. På fredag är det semester och då ska vi sooova Alexander och jag. Mysungen! Han är så underbar och älskad och ljuvlig och bäst den här pojken! Förra veckan var min jobbvecka, alltså den veckan som Dean hämtar på dagis. Jag hade ovanligt mycket att gära och kom hem vid åtta på kvällarna så jag hann bara precis säga godnatt till Alexander, en kväll sova han till och med när jag kom hem. Sedan har vi varit tillsammans hela familjen i två dagar innan jag har legat sjuk i två dagar och inte orkat upp ur sängen. Nu är Alexander pappigare än på länge. Han ropar efter pappa hela tiden och när han vaknar från sin middagsvila ropar han direkt på pappa. Det svänger verkligen fort. Det är den som har varit mest närvarande de sista dagarna som är populärast. Förutom då när jag var borta i Tyskland i sju dagar, då hade jag varit borta så länge så att han trodde att jag skulle försvinna och var extra mammig ett tag. Men till vardags så är det väldigt mycket den som har hämta-veckorna som står högst i kurs. Igår när Alexander vaknade efter sin middagsvila ropade han på pappa och när jag försökte förklara att pappa inte var hemma men skulle komma strax kastade han sig i en hög på golvet och skrek och grät otröstligt. Tack och lov hade jag piggnat till lite från min värsta yrsel så jag kunde bära ner honom till köket och muta honom med att få sitta på diskbänken och äta äpple. Nu ska Dean vara borta i tre dagar så att jag ska hämta och lämna, vi får se om han blir mer mammig igen då? Sedan är jag borta ett dygn innan jag går på semester och då ska vi vara tillsammans massor! <3 Det blev en lugn midsommarafton i år. Vi har haft så fullt upp att vi inte hunnit göra några planer så vi bestämde oss för att åka till Simon i Nacka trots att Dinah och Hugo var bortresta över helgen. Först åt vi dock midsommarlunch här hemma och gick till Ekebyhovs Slott där vi dansade runt midsommarstången och Alexander fick springa omkring och leka lite. Alexander var först lite avvaktande och hängde som en lite koala runt min hals när vi dansade men efter en stund tinade han upp och kom igång med sitt vanliga spring. Han är ofta lite avvaktande i stora folksamlingar den lilla grodan, då tar det en stund innan han släpper taget och blir sig själv.
Liten blygis gör koalan hos pappa.
Midsommarsången vid Ekebyhov. Det var LIONS som arrangerade och det var otroligt mycket folk.
Alexander är lite skeptisk när jag tar med honom ut i dansen.
Efter en stund tinar han upp lite och börjar tycka att det är lite roligt i alla fall.
Det är ganska mysigt att dansa med mamma.
Allra roligast var det ändå när dansen var slut och han kunde springa omkring på gräset.
På språng.
Go go go! Alexander kom verkligen igång och njöt i fulla drag av sin midsommarafton. Att få leka och skutta med mamma och pappa är det bästa han vet. Flocken samlad och på lekhumör!
Bus med pappa!
Hopp!
Bland det roligaste var att gå omkring och balansera på bänkarna runt dansbanan.
Extra roligt var det i skarvarna där han var tvungen att ta ”stora klivet”. Efter dansen, buset och förtäring av stora mängder jordgubbar åkte vi iväg till Nacka där vi grillade och hade det skönt på Simons altan. Alexander lekte med alla Hugos leksaker och åt så mycket hamburgare, glass, jordgubbar och annat gott att han sov dåligt hela natten, antagligen hade han ont i magen. Men han hade kul och njöt hela dagen! Så här mycket gott fick Alexander i sig på midsommarafton
Helt ofattbart så är det redag söndag. Nyss låg en fyra dagars långhelg framför mig men den försvann snabbare än vinden. Jag var ledig i torsdags och åkte iväg och köpte lite saker till huset som toapappershållare och krokar. Jag passade också på att handla inför helgen innan jag hämtade Alexander på dagis strax efter lunch. Han har det bättre där än i en bil och i affärer så det fick bli så. Regnet öste ner så vi stannade inne på eftermiddagen och lekte med hans älskade Play-dooh tills Dean som också egentligen skulle ha varit ledig kom hem vid fem. Sedan har midsommarhelgen bara försvunnit, efter att ha firat på fredagen så har jag varit sjuk både igår och idag. Igår kom jag inte ur sängen på hela dagen och idag är jag fortfarande dålig och kan inte vara uppe några längre stunder. Orättvist att jag aldrig mått så dåligt en midsommardag då var jag faktiskt var nykter ock körde… Jag vet inte vad det är jag har. Jag har ont i varenda muskel i kroppen, är så yr så att jag inte kan stå upp, har lite feber till och från, magknip och är dålig i magen. Trodde först att det var matförgiftning men nu har det hållit i sig för länge. Det känns i alla fall snopet att helgen försvann så snabbt och att vi inte fick något av allt det vi planerat gjort eftersom Dean var tvungen att jobba i torsdags och jag har varit sjuk lördag och söndag. Usch, tiden flyger förbi alldeles för fort. Dessutom har jag ju missat två mysiga dagar med Alexander då jag bara legat i sängen. |
|||
|
Copyright © 2026 Tosic - All Rights Reserved Powered by WordPress & Atahualpa |
|||
SENASTE KOMMENTARER