Tosic

Ovanliga matpreferenser

Alexander är väldigt kinkig med maten och äter knappt alls på dagis. Häromdagen när Dean hade hämtat honom så var han hungrig som en liten varg och åt en stor portion pasta carbonara, en yoghurt och lite bröd när han kom hem. När Dean sen åt sin middag så ville Alexander smaka det han åt och det var saltgurka. Efter en liten grimach vid första tuggan så tuggade han gladeligen i sig tre saltgurkor. Dean säger att det är för att han är pappas pojke men med tanke på hans svaghet för pommes frites och ships så är han nog mest mammas pojke när det kommer till maten. Sin kräsenhet har han nog också tyvärr ärvt efter mig…

I pulka till dagis

Imorse tog vi pulkan till dagis. Alexander tycker inte om att gå på snön så igår fick jag bära honom hela vägen och det var inte helt lätt, han väger ju ändå nästan 12 kilo den lilla gosungen. Han var mycket nöjd med att åka Pulka och tog ett fast grepp om Ruh som dagen till ära var på dagispremiär.

Alexander har varit lite orolig när han ska vila på dagis så de ville att vi skulle ta med ett gosedjur till honom som han kunde ligga och mysa med. K’nin står fortfarande högst i rang hos oss och är värd sin vikt i guld men Ruh är en god tvåa och har nu fått flytta till dagis så att Pluppi ska ha någon att krama där också.

Lösenordsskyddad: Hallå!

Lösenordsskyddad: Ekerö

Alexander tycker inte om snö

Idag har vi varit i radhuset och jobbat hela dagen. Dean har börjat riva på övervåningen och jag har packat upp lite i köket, städat kyl och frys (som var läbbiga) och tagit hand om Alexander. Jag tänkte att han säkert ville gå till lekparken men idag var han inte sugen på att gå alls. Det hade snöat ca 5 cm blötsnö i natt och Alexander var inte alls glad åt det. Det var första gången han såg snö (om man inte räknar förra året när van var bebis och inte minns). Han såg mycket skeptisk ut och ville inte gå själv. Det verkade som att han inte gillade att det blev tyngre att gå eller att det knarrade under skorna. Jag fick bära honom till lekparken där han också vägrade gå så det fanns inga andra alternativ än att bära honom hem igen. Stackars lilla gos. Han får en tuff vinter om han inte tänker gå i snö.

Lösenordsskyddad: Husleverans

”Mamma?”

Igår var jag på middag med jobbet och kom inte hem förrän långt efter att Alexander somnat. Han sov väldigt oroligt på natten och Dean fick vara uppe med honom och även ligga och sova en stund med honom i soffan. Efter någon timme gav Dean upp och tog in honom till oss och då kröp han upp och la sitt huvud på mig och somnade. Jag sov platt på rygg med hans lilla huvud på min hals och kunde/ville inte röra mig. När han vaknade på morgonen så kom det för första gången på evigheter ett ”Mamma?” som första ord. Lilla hjärtat hade saknat sin mamma och var otrygg för att jag inte var där när han skulle sova men så snart han fick känna att jag var där så blev han lugn igen. Han har alltid mått bäst när vi båda två är hemma men det var länge sedan jag fick ett sådant kvitto på att han behöver mig så mycket. Det var väldigt mysigt och alla gånger värt att offra nattsömnen för!

Lilla hjärtat säger förresten just ordet hjärta nu. Han började för några veckor sedan när jag sa något i still med ”Vad gör du hjärtat” och han svarade ”Hjärta!”. Nu säger han ofta hjärta och det är så lustigt att han kan säga just det av alla ord, det är ju inte helt lätt att uttala. Men antagligen har han hört mig såga det hundra gånger om dagen så att det har fastnat. Han ÄR mammas hjärta!

Lösenordsskyddad: Första dagen på dagis

Ett och ett halvt år

Igår blev Alexander ett och ett halvt år. Han är en sådan stor kille nu och vi är så kära i honom. Han har fortfarande samma personlighet som han haft sedan han föddes men fler och fler karaktärsdrag utmejslas för varje dag.

Vår lille kille är envis och intensiv med en otroligt stark vilja men samtidigt väldigt närhetstörstande och kramig. Han går emellan ytterligheterna att nästan riva lägenheten i sina vilda lekar till att sitta ihopkrupen i vårt knä med en av sina favoritböcker. Ena sekunden slår han oss i ansiktet och nästa pussar han oss eller står gnyende och ber om att bli buren och kramas. Han är fortfarande pappig men ropar efter mig när jag inte är där. Han sover i sin egen säng nu men vaknar alltid vid sex-sju och vill komma över till oss och myssova den sista stunden innan han dricker sin frukostvälling och sen studsar upp och börjar dagen. Oftast är första tecknet på att han myst färdigt att han säger med hög frågande röst: ”Pappa?” Han vill höra om Dean är vaken nog för att svara. Han är världens mysigaste lilla älsklingsunge och vi undrar varje dag hur vi kunde ha så tur att vi fick just honom.

Leksaker just nu

Alexander leker med bilar hela tiden och när han var i London och hälsade på sina kusiner fick han ärva en hel påse små bilar som han kör hela tiden, överallt. På öppna förskola leker han antingen med tågbanan eller med parkeringsgaraget så vi bestämde oss för att köpa honom ett eget parkeringsgarage. Han älskar det! Han leker med det flera timmar om dagen och vill gärna att man ska sitta och köra bilarna upp och ner med honom.

Han tycker inte om alla lösa delar på garaget utan sliter lös dem så vi har fått använda superlim på flaggan och macken för att det ska sitta kvar.

Det var verkligen att bra köp, han är så lycklig över sitt parkeringsgarage och de enda andra leksaker som används just nu är Fossan, hans Bobbycar, Gungzebran och gåvagnen (som han kör in i allt man kan krocka med). Knin är still going strong som hans trygghet i livet och det enda som kan lugna honom när han ska sova. Han är rätt förtjust i mjukis-Ruh också men i övrigt är han inte särskilt intresserad av mjukdjur.

Han tycker också om när han får full uppmärksamhet och får sitta i mitt knä och sjunga. Eller dansa på golvet till upptempo-musik. Dean säger att han inte gillar babysången på öppnis men det är nog för att det finns så mycket annat spännande att göra där, här hemma sjunger han gärna med mig. Han tycker också om att läsa böcker och lägga pussel, men inte så långa stnder. Han kommer ofta med en bok och vill att vi ska läsa en liten stund. Det bästa just nu är att peka på saker och höra oss berätta vad det är.

Lösenordsskyddad: Tillträde

Lösenordsskyddad: Sjukstuga och kartonger

Lösenordsskyddad: Alexander kräks på huset

Alexander har bakat muffins

Idag har Alexander varit med Lina hela eftermiddagen. Dean skulle egentligen ha gått på två jobbintervjuer men då han fick ett nytt jobb i måndags så blev det istället en eftermiddag med praktiska saker angående det jobbet.

Alexander hade det superbra hos Lina och på eftermiddagen dök det här söta MMS:et upp. Stora killen lägger ut muffinsformar… Dean var lite orolig när han lämnade av Alexander eftersom han varit ganska grinig på förmiddagen men Pluppin hade varit ur snäll som helst. Han börjar antagligen bli less på att bara vara med Dean precis som han var less på att bara vara med mig i slutet av våren. Lite omväxling i både sällskap och miljö är uppenbarligen bra. Han känner ju Lina väl och tycker om henne så det är alltid skönt när han är där.

Tomtedräkt

Det börjar närma sig jul och Alexander ska börja på dagis. Inte för att jag har någon erfarenhet men jag antar att de firar lucia och att han någon dag kommer att behöva en tomtedräkt. Jag köpte den här på Kappahl i lördags, de hade inte tagit fram dräkterna än men när jag frågade när de skulle få in dem så hade hon dem redan på lagret och skulle hänga fram dem den här veckan. Det var tur att jag frågade och fick köpa en tidigt för det gäller att vara snabb eftersom storlekarna tar slut i ett nafs.

Lilla tomtenissen behöver bara en luva nu…

Shopping

Igår när vi var på stan så gick vi in på Polarn och Pyret för att Alexander skulle få leka med tågbanan som de har där. Han ska ju också få göra något roligt och han älskar verkligen att köra tåget där. Det där med att ha en lekhörna för barnen är väldigt smart för när man ändå är där inne så tittar man ju på sortimentet. Jag hade inga planer på att köpa något men kom ut med den här pyjamasen…

Den var ju så söt!

Alexander har precis lärt sig hoa som en uggla och vi pratade häromdagen om att han börjar bli för stor för helpyjamas. Jag kunde inte låta bli… Klart att han skulle ha den här ljuvliga jamasen!

Bilder från helgen

Lite bilder från helgen med nya kameran.

Alexander äter blodpudding med lingonsylt. När vi började ge honom blodpudding kunde Dean knappt servera det för att han tyckte att det var så äcligt medan jag var mer likgiltig. Jag var väl inte direkt sugen på att äta det men det är ju nyttig och enkel mat så jag gav det mer än gärna till Alexander. Nu när han äter det hyfsat regelbundet kan Dean till och med tänka sig att äta det och jag mår rent av illa av lukten. Men Alexander gillar det och är glad som ni ser och det är ju viktigast!

Lycka är att få pilla på en dator. Det händer inte så ofta…

Lycka är också att busa med pappa i soffan!

Alexander försöker klättra upp på bordet men hjälp av sin lilla stol så att han ska komma åt smöret och sätta i sig hela paketet. Han älskar smör och slickar gärna av det från smörgåsen för att sedan antingen kasta brödet på golvet eller sträcka fram det och be om påfyllning av smöret.

Det är så skönt att äntligen ha en ny kamera. Nu blir det lite mer vardagsbilder än det varit den senaste tiden. Det ska förresten bli spännande att se om min pocketkamera (som försvann spårlöst för några månader sedan) kommer fram i flytten?

Jag har fyllt år

I tisdags fyllde jag 25 år (igen). Det var en väldigt mysig dag som började med våffelfrukost i sängen med presentöppning och avslutades med en god middag och ett gott vin med Dean när Alexander somnat. Jag fick jättefina presenter, Dean hade shoppat åt mig i London och hade köpt en jättefin t-shirt från Juicy Couture, ett fint nattlinne och egna manchettknappar (jag lånar alltid hans) Dessutom hade han och mamma & pappa gått ihop ock köpt en jättefin kamera som jag hade önskat mig. Nu har jag äntligen en fin systemkamera med stor skärm och möjlighet att filma i HD.

Den efterlängtade skönheten.

Mini-plask!

Alexander och Leo har börjat på Mini-plask. De är ju stora killar nu och har ”vuxit ur”babysimmet. Jag gick tidigt från jobbet och hann följa med idag, för första gången sedan jag själv gick på babysim. Alexander har tydligen varit lite orolig och klängig i vattnet de senaste gångerna men idag var det som bortblåst. Han sprattlade och skrattade och njöt av vattnet. Det var så mysigt att se. Mini-plask är faktiskt ännu bättre än babysim, det är mer lek och stoj och mindre prestation. På banysimmet är det så målinriktat att de ska dyka, nu är det mer avslappnat och individuellt anpassat.

Här kommer lite bilder tagna med telefonen, därav den dåliga skärpan och ljuset. Jag hade inte planerat att följa med idag så jag hade inte med mig min fina födelsedagspresent som jag fick av Dean och mamma&pappa, en Canon EOS 550D. Min efterlängtade kamera! Här ska fotas och filmas framöver!

Grodan!

Alexander älskar att leka med vattnet som den lilla godisgroda han är. Han brukar få stå på pallen i badrummet eller på sin lilla Alexander-stol i köket och leka med kranen. I fredags när jag kom hem såg det ut så här.

Han kan stå i timmar och hälla vatten mellan två muggar eller röra omkring med en sked i vasken. Resultatet är alltid att det är vatten på hela diskbänken, hela golvet och framförallt över hela Alexander. Men kul är det!