Tosic

Fler bilder från London

Eftersom jag bara bloggade från min Iphone så blev det inte så många bilder i mina inlägg från London. Dessutom bara bilder tagna med telefonen. Jag tycker att Iphone är världens bästa och roligaste teknikpryl men tyvärr är kameran är dess svagaste egenskap… Det blir ofta oskarpt och dålig färgåtergivning men det är smidigt att ta bilder med den när man ska mobilblogga så då är det bara att acceptera att bilderna inte är topp. Här kommer i alla fall några bilder från den vanliga kameran.

Vi är inne i London och äter Scones i Covent Garden.

På eftermiddagen blev det den obligatoriska måltiden med Fish ‘n Chips på en pub vid Selfridges. Alexander flirtade in sig hos servitriserna och Dean iakttog de övriga gästerna och konstaterade att de i bordet bredvid oss hade en affär och inte ville bli sedda ihop. Det kan faktiskt hända att han hade rätt… De betedde sig märkligt. Vi tycker att det är kul att titta på folk och gissa oss till deras livshistoria. Det är lite som att gå på teater men man får hitta på handlingen själv.

Inte konstigt att servitriserna flockades vid vårt bord. Vem kan motstå de här ögonen?

Faster Lili hade kvar den här stolen från när kusinerna var små och Alexander lärde sig rätt snabbt att ta sig fram med den. Det är KUL när man själv kan ta sig dit man vill!

Alla vill fota lilla gos. Både jag och Kimby hade kameran i högsta hugg.

De två yngsta kusinerna i klanen Tosic, Emelie och Alexander.

Mycket bus blev det och som ni märker så hade han full fokus från alla i familjen. Den här lilla prinsen är hela släktens gullegris! Han har lyxen att vara så mycket yngre än alla andra så att även kusinerna kan skämma bort honom med uppmärksamhet och gos.

Lite vild och övertrött men glad ändå.

Nu när jag läser inlägget så ser jag att jag tog väldigt lite bilder under Londonveckan. Vi var även i Kingston där jag har bott och pluggat, i Epsom och vi träffade två gamla vänner till Dean som hade en liten son som är två månader äldre än Alexander. Det är olikt mig att ta så lite bilder men det här är tyvärr mer eller mindre vad som finns i kameran.

Man måste vara påhittig

Eftersom jag inte hittade mitt julpynt i förrådet så såg det ganska torftigt ut hemma när jag åkte. Tack och lov så löste jag problemet med ljusstake! Jag fick ju fyra fina glasljustakar av Severino och Mona när jag fyllde år och när man ställer dem upp och ner med röda ljus i blir det riktigt juligt och ändå stilrent snyggt. Det blev till och med finare än om jag hade hittat den riktiga ljusstaken!

Nu är vi i Piteå

Efter 36 hektiska timmar hemma så är vi äntligen i Piteå. Resan gick bra om man ignorerar idioten till taxichaufför som inte ens hjälpte mig med väskan varken i början eller i s lutet av färden trots att jag var helt nedlastad, började köra innan jag hunnit spänna fast bilstolen och dessutom ville stanna och köpa snus. Glöm det! Alexander sov större delen av flygturen vilket var skönt för oss båda. På Arlanda var han dock pigg som vanligt och charmade människorna runt omkring. Det blev ett obligatoriskt besök på MAX i terminal 4 innan avgång. Jag hade Alexander i babyskyddet och jag såg att han låg och försökte ta sig ur men jag tänkte att han inte skulle klara det. För säkerhets skull ställde jag ner stolen med honom i på golvet och en minut senare ser jag honom åla ur den… Det är tur att man ligger steget före!

I Piteå började vi med fika hos Mommen och sedan åkte vi hem till Munksund där morfar och Mjau Mjau väntade. Alexander har varit på ett strålande humör hela kvällen, ätit en hel portion gröt utan bananinblandning och krupit omkring som en liten cirkusartist på golvet. Alexander vääärldens underbaraste lilla barn!

Idag känns som högvinsten jämfört med igår när jag städade skåp och klädkammare medan Alexander gnällde och kinkade. Stressad mamma=missnöjt barn. Nu är dock mina skåp i perfekt skick och Dean borde hinna med att göra det lilla som återstår. Jag sov fyra timmar i natt men så fick det bli, det är ju viktigt att lägenheten gör ett bra intryck på visningen och folk snokar ju överallt! Jag försökte julpynta lite också men min utflykt till källaren resulterade bara i en sönderriven julkartong som dessutom inte var den kartongen jag behövde. Dean kommer inte att jubla över förödelsen men det var inte så lätt med Alexander på magen och kartongen halvvägs in i ett mörkt och överfullt förråd. Hoppas att all min städning kompenserar…

Sista kvällen i London

Så var det redan sista kvällen… Varför går det alltid så fort? Dean har just åkt till Heathrow för vidare resa till Tanzania. Vi har haft några mysiga men hektiska dagar här med ovanligt lite shopping. Lite julklappar, lite kläder och leksaker till Alexander, julpynt och skönhetsartiklar är allt. Med en lååång dag i London, en heldag i shoppingparadiset Kingston och två besök i Epsom hade resultatet kunnat vara bättre. det är helt enkelt inte så lätt att prova och koncentrera sig när man har en bebis med sig. Dessutom går halva tiden åt till att leta efter Dean som konstant försvinner.

Alexander har haft det jättebra och blivit buren i Baby Björn av pappa hela dagarna, han älskar att få vara nära och Dean njuter av att få ha honom. Han har också fått leka med sina kusiner och har fått massor med uppmärksamhet. Nu tittar vi på engelsa Idol (X-Factor) och Alexander får leka hos Ellen.

Lägenhet till salu

http://www.hemnet.se/beskrivning/560559?r=3

Nu är vår lägenhet till salu! Kolla in den på länken ovan. St Eriksgatan 25 på Kungsholmen. Håll tummarna för att visningen på söndag går bra och att det blir en hööög budgivning!

London

När man är i London finns det några måsten. Scones, fish and chips och shoeshopping. Med Alexander blir det mycket fika och lite shopping. Jag har liksom inte ro att prova även om Dean bär honom. Vi tillbringade 12 timmar i city i torsdags och åt/fikade 4 ggr och shoppade bara lite julsaker och lite Stella McCartney for GAP kläder åt Lex. Inte ett enda par skor åt mig blev det! Det är första gången jag inte tokshoppar när jag är här… Ja ja, vi hade mysigt ändå. Dean bar Lex hela dagen i vår Baby Björn och det gick hur bra som helst. Här är sötnosarna i tunnelbanan på Lex premiärtur. Som vanligt charmade han alla i sin omgivning och både han och Dean njuter i fulla drag av uppmärksamheten.

6 månaderskontrollen på BVC

Igår var vi på BVC för Alexanders 6-månaderskontroll. Eller ”besiktning” som min kusin Mia kallar det. Tyvärr måste jag nog ge henne rätt, det känns som en besikting. Någon ska tala om för mig om mitt barn är normalt. Om han är bra nog eller inte.

Allt gick jättebra, han klarade sig ”utan anmärkning” och klarade att titta efter fallande leksaker och använda båda händerna till att greppa saker och flytta dem emellan händer. Doktorn sa att han var tidig i sin utveckling och att hans fysik var väldigt bra. Ändå kunde jag inte låta bli att tycka att det var lite obehagligt. Som att de redan vill dela in barn i ”normala” barn och ”mindre begåvade barn”. Jag har börjat tycka att BVC är lite jobbigt. Vad gör de egentligen? De väger och mäter och ger osakliga råd eller säger åt en att man ska lita på sina instinkter när man uttryckligen ber om råd. De kan inget och ändå vill de bedöma barn och föräldrar och dela in i fack… Min BVC tant snörper på munnen så snart man frågar något och idiotförklarar en om man inte vet allt. Inte med ord men med blickar och tonfall. Det är väl för sjutton hennes jobb att veta fakta och hjälpa undrande förldrar. För int så länge sedan frågade hon mig hur jag mådde och jag sa bra och hon sa att hon tyckte att både jag och Alexander såg pigga och friska ut och fick mig att känna att jag borde vara tacksam för att hon ger mig sitt godkännande som förälder.Vist är det deras jobb att upptäcka förlossningsdepressioner och barn som far illa men någon måtta får det väl vara. Det ska ju inte kännas som ett förhör hus KGB i kombination med en amerikansk ”pageant” för barn att gå till BVC. Jag börjar luta åt Mias åsikt att det vore bättre att ta barn till riktiga läkare men BVC är ju obligatoriskt i Sverige så det är inte mycket att göra.

Vikten var 7960 g och han var 69 cm lång så han har ökat lite i vikt men inte växt. Eftersom han har växt ur kläder sedan sist så tror jag dock att de mäter rätt dåligt. Han är fotfarande lång och smal jämfört med andra barn i hans ålder.

På väg till London

Här sitter Dean och Alexander på planet till London. Det har blivit lite mer komplicerat att resa med lille gos nu, han sover mindre och vill ta i allt han ser. Dean håller honom och vi har all vår mat och dryck på min bricka. Tack och lov accepterade han att äta en halv köpeburk aprikos och päron så han är mätt. Resan går rätt bra och vi roar honom så gott det går så att han inte stör alla andra passagerare. Lite ljud gör han men inget skrik i alla fall. Att leka med pappa skjortknappar och suga på dagens DN är favoritsysselsättningarna.

Fullt i kalendern

Idag hade jag 4 (!!!) saker inbokade i kalendern. Det är mer än jag haft sedan jag fick Alexander och det kändes ovanligt att ha en hel dag planerad. Jag fick stiga upp tidigt för att fotografen och mäklaren kom för att ta bilder av lägenheten klockan 10.00 och jag var tvungen att fixa iordning rätt mycket eftersom jag inte fick något gjort igår kväll när Alexander vägrade sova före hal tolv. 11.30 var vi på BVC för 6-månaderskontrollen och sedan kastade jag i mig en Foccacia på Thelins innan jag hade möte med arkitekten från EBC på tomten klockan 13.00.

Det var ett spännande möte på tomten med min favoritarkitekt. Han kliade sig i huvudet men vi tittade på tomten från alla vinklar och diskuterade olika alternativ och möjliga hinder i planbestämmelserna. Jag upplever honom som den bästa arkitekten vi stött på hittills, en som inte bara säger ja till allt vi nämner utan också pekar på vilka problem vi kan komma att stöta på och som tar initiativ till att kontakta stadsbyggnadsnämnden och undersöka möjligheter till undantag från byggnadshöjd, reda ut var närmaste gräns mot väg är eftersom det är oklart osv. Jag ser sååå mycket fram emot vad han kommer att rita åt oss. Det kommer nog inte bli ett billigt hus tyvärr…

Jag var tillbaka i stan 14.40 och efter lite parkeringsbekymmer parkerade jag vagnen i vagnföråder 14.55, precis i tid för mitt barnvaktsuppdrag som skulle börja klockan 15.00. Linda i min mammagrupp skulle till tandläkare och lilla Hannes fick leka med Alexander en stund. Det började lite olyckligt med att Hannes slog huvudet i golvet just när mamma skulle gå men det gick snabbt över när han fick titta ut genom fönstret på bilarna utanför och han och Alexander lekte med de fina röda julböckerna. Alexander skulle prompt ha just den Hannes lekte med trots att det fanns två så jag fick ge tillbaka boken till Hannes hela tiden och lägga Alexander vid den andra för att båda skulle vara glada men det var en bra metod som såg till att ingen var ledsen. Livet som tvillingmamma kan inte vara lätt… Linda var tillbaka rätt snabbt och vi fikade lite medan Alexander åt (kors i taket) och Hannes sov.

intresserade av varandra

De lekte fint ihop och var intresserade av varandra.

snor bok

Alexander ville absolut ha Julboken och gjorde allt för att sno den.

var sin bok

Jag gav Alexande en anna bok som han lekte med en stund men han tyckte att Hannes bok var roligare och försökte sno den igen. Undrar om det är inbyggt från födseln att vi alltid vill ha det vi inte kan få?

Jag har nu tömt ut allt ur klädkammaren som jag hade stuvat in där så plötsligt är det inte så kliniskt här hemma längre. Vi måste jobba på att få ut det totalt ur lägenheten till visningen. Det blir Deans jobb när han är hemma två dagar före visning helt enkelt. Själv måste jag måla dörrar mellan London och Piteå. Alexander somnade sent igen och nu måste jag packa för imorgon åker vi. Jag behöver tid att andas… Och så behöver jag sömn.

Julkortsfoto är inte lätt…

Vi har försökt fota Alexander för julkort flera gånger utan framgång och i lördags innan Dean åkte var det dags igen. Här komer ett smakprov på exakt hur dåligt det gick. Vår lilla Pluppilur ville absolut inte titta i kameran, än mindre ville han le. Jag lyckades ta några bilder med Deans kamera där han blev jättefin men självklart hade jag fel ljusinställningar så de blev alldeles för ljusa och urfrätta… Typiskt. De är är tagna med pocketkameran men visar att han tycker att leksakerna och speciellt hans nya julbok är mycket roligare än vad vi är. Om vi tar bort dem så gråter han så det blir inga bra bilder då heller…

tomte1

Alexander älskar sin nya julbok från Go’boken. Mycket intressant är den! Och inte tänker han titta i kameran inte…

tomte2

Han är ju så söööt i sin tomtedräkt… Tänk om han bara ville titta in i kameran utan att se förvånad ut och gapa en enda gång… Bara titta upp och le som han gör med lätthet alla gånger då han inte har tomtedräkten på sig. Åh vad mysigt det vore!

Första husskissen

Vi har fått den första husskissen nu. Snabbast var Trivselhus som var den leverantör som vi hade lägst förväntningar på angående designen eftersom de inte är ett rent arkitektritande företag utan även säljer färdiga hus men vi blev MYCKET positivt överraskade. Deras arkitekt har ritat ett hus som passar tomten jättebra och dessutom verkligen fångat in våra önskemål och skapat en planlösning som är väldigt nära vad vi tänkt oss. Hon lyssnade på vad vi sa och fick med det mesta av det vi nämnde.

Synd bara att deras säljare kör en Lexus SUV. Det är något jag fortfarande stör mig på sedan vårt första möte. Lite för flådigt för en hussäljare vilket tyder på för bra marginaler… Men vi får väl se… Det var ett väldigt fint hus som inte kräver så mycket justering för att det ska bli precis som vi tänkt. Den stora frågan är om man kan få ett innertak som följer yttertaket eller om man måste at ett platt innertak…

Zzzzz

måste
sova
nu

Arbetshelg

På tisdag är det dags för fotografering av lägenheten och så mamma och pappa är här och hjälper oss att komma iordning. Pappa bygger fast köksskåpen som ska stå bredvid utgången till balkongen, Dean bar ner stora mängder kartonger, skåp och andra saker i källaren igår innan han åkte till Rwanda på kvällen. Själv städar jag och målar på våra snickerier. Jag har också målat över skador i färgen på elementen och slipat golvet i hallen och oljat på det.

byggkille

Alexander mitt i bygget med en halväten majskrok.

bygger med morfar

Alexander assisterar morfar.

Jag fick tyvärr problem idag när jag skulle måla dörrarna för vi hade glömt att köpa snickerifärg så jag gick ner till Järnia på Fleminggatan och köpte en burk. Jag ville ha Beckers eller Nordsjö men det hade de inte så det fick bli Jotun Lady som de hade. Det var världens sämsta färg! Tack och lov började jag med insidan av dörren till lädkammaren för färgen klumpade sig, rann och torkade sedan utan att flyta ut och bli jämn. Det ser ut som skit! Jag finner inga andra ord. Det är fruktansvärt… Så köp för guds skull aldrig Jotun Lady! Imorgon får jag köpa ny färg och fortsätta måla. Det borde i alla fall gå rätt fort för jag har fogat alla sprickor och skador med målarfog så det är bara ett lager färg som saknas.Nu kanske vissa tror att det är jag som inte kan måla men jag har målat mycket i mitt liv. Tre lägenhetsrenoveringar senare och jag är en erfaren snickerifärgsanvändare men det här bedrövliga resultatet har jag aldrig varit i närheten av. Att kalla färgen Lady är ett hån mot världens kvinnor!

Jotun Lady

Jotun Lady – Färgen ”from hell”

Vi har hunnit väldigt mycket och vi kommer att vara klara med det mesta imorgon innan de åker hem. Det är som sagt fotografering på tisdag men vi måste mer eller mindre vara klara för visning då för på onsdag åker vi till London och hälsar på faster Lili och sedan är jag hemma en dag innan jag åker till Piteå. Tack och lov är Dean hemma två dagar före visning och kan lägga sista handen vid lägenheten som att köpa färska blommor och putsa allt kromat i kök och badrum.

Alexander är så otroligt snäll. Han är så nöjd när det finns många som bryr sig om honom och har varit på ett strålande humör hela helgen. Han är en smart kille, han har lärt sig att man kan ropa på uppmärksamhet så kommer mormor springande på momangen!

läser med mormor

Ikväll har Alexander ätit mango för första gången och det tyckte han också var gott som alla annan frukt. Han är en vegetarian med inriktning frukt. Rotmoset fick jag truga i honom och han åt ändå bara en halv portion men mangon som han fick till efterrätt slukade han och när den var slut skrek han av ilska över att han inte fick mer.

köket

Så här fint är det i köket nu. Vi har beställt en likadan bänkskiva som vi har på den stora bänken som vi ska lägga på men den kommer inte förrän tre dagar före visningen. Vi får fota köket på ett sätt som gör att den här bänken inte syns i annonsen. Men det blev superbra och när skivan ligger på så kommer köket att vara perfekt!

Vi satt framför TVn och drack glögg och åt lusebullar när Alexander vaknade och började knorra. Jag försökte söva om honom men det gick inte och då tog jag upp honom som vi alltid gör när han vaknar på kvällen och inte somnar om. Han brukar få leka en stund och sen somnar han gott. Nu bestämde mormor att han var trött ändå och vi skulle gå och lägga oss vilket resulterade i en bebis som gallskrek och en mamma som försökte dränka ut ljudet genom att dra kuddarna över huvudet och skyda sig mot sparkande och klösande. Nej, han var inte trött, han var pigg och det var därför han kinkade när han låg i sängen. Jobbigt när andra tror att de vet bäst… Jag känner Alexander och vet hur han funkar. Nu ligger han här och leker med sin kanin och är jättenöjd. Snart kommer han att somna efter att ha lekt lite och allt är frid och fröjd. Tänk om jag bara gjort som jag själv visste att jag borde göra från början. Aldrig mera lyssna på någon annan som tror sig veta saker om mitt barn.

Fullspäckad fredag!

Idag har jag haft en väldigt bra och mysig dag! Vi började med husvsining av ett stomrest hus av Sävsjö Trähus i Nacka klockan 08.00, sedan åt jaglunch med Ingela och tog en eftermiddagsfika med Cicci och söta Alexandra och på vägen hem blev det julpappersshopping på min favvo Mattonbutiken (där jag också köpte papper till doptackkorten)!

Det var väldigt kul att se ett stomrest hus där man ser alla väggar och kan bilda sig en riktig uppfattning om kvaliteten. Just det här huset hade märkligt små och få fönster men det är ju ett kundval… Vi tittade också på ett färdigt hus i New England stil som stod i närheten som var helt galet snyggt… Då blev jag lite sugen på ett sådan… Men på eftermiddagen kom jag på bättre tankar igen och insåg (återigen) att ett modernt hus kommer att passa bäst på tomten. Dessutom blir ett sådant snyggare inuti och skapar möjligheter för en bättre planlösning och anpassning av husets former. Ett New England måste vara så symmetriskt och det funkar inte på vår tomt. Men i ett annat liv så ska jag bygga ett NE hus…

Efter husbesöket åt jag lunch med Ingela på Cafe Mocco på Nybrogatan. Hon har ju börjat jobba på Östermalm så det här var premiärlunchen för oss. Det var ett bra ställe för barn även om man måste lämna vagnen vid entren. De hade stora fåtöljer där Lex kunde stå och senare också sova. Nackdelen är väl att det är lite för trendigt för att barnskrik ska vara populärt så man får verkligen jobba på att hålla sitt barn tyst och lugnt. Alexander uppförde sig bra och trivdes fantastiskt bra hos Ingela. Han kunde inte sluta pussa på henne så när hon gick tillbaka till jobbet hade han ätit upp hälften av hennes smink och tagit med några tofsar av hennes hår… Stackars Ingela, men hon verkade tycka att det var helt ok.

När Ingelas lunch var slut satt jag och Lex kvar och 20 min senare kom Cicci och Alexandra för att fika med oss. Lilla grodis hade då somnat i min famn. Vi fikade en timme och gick sedan en liten promenad. Alexander fick en fin nalle från PoP som han kunde leka med och höll sig lugn ännu en stund. På vår promenad gick vi in och köpte årets Blossaglögg med clementinsmak. Den ska bli spännande att smaka!

Cicci bor precis vid Mattonbutiken så jag passade på att gå in där och köpa papper till tackkorten för dopet. Jag har inte haft vägarna förbi på länge och det är hög tid att ta tag i tackkorten. Det hade ju dock kommit in massor med fina julpapper som jag inte kunde motstå… Jag älskar den där butiken. Den är som en drog…

Väl hemma var Alexander pigg för han hade sovit rätt länge i vagnen när jag promenerade. Han låg på golvet och ålade fram till sin låda för han har förstått nu att det finns roliga saker i den.

glad vid lådan

Så här glad blir han när han kommit fram till lådan.

gräver i lådan

Nu är han stor nog för att själv kunna välja saker i lådan. Han når bara det som ligger närmast men får han inte det han vill ha så hörs det.

glad med fötter

Han var inte nöjd på golvet så länge så han fick ligga i mitt knä och busa. Han älskar när jag gömmer mig och frågar ”Var är mamma”. Han är så härligt glad så jag gör det hela tiden men det verkar aldrig bli för mycket. Det är hans favoritlek (och min)!

foten i munnen

Plötslig stoppar han för första gången foten i munnen av egen vilja och han gör det om och om igen så att jag hinner fotografera.

foten djupt i munnen

Han kan inte få nog av fötterna och tuggar verkligen på dem. Lustigt att det kan komma så plötsligt. Han har ju lekt med fötterna i månader men utan att ha något intresse av att smaka på dem ens om jag hjälpt honom få dem till munnen. Men så plötsligt så blir det intressant… Han är lustig den lille sötisen.

Ikväll kom mormor och morfar och ska hjälpa oss att fixa färdigt i lägeheten inför fotografering och visning så nu har vi en helg med hårdkörning framför oss. Alexander hade hunnit somna när de kom så de fick inte träffa honom ikväll. Han fick välling till middag och har sovit sedan halv nio på det så även om han bara åt halva flaskan så verkar han vara tillräckligt mätt. Han ville inte alls dricka det först men jag rev ett päron och blandade ner i vällingen och då gick det mycket bättre. Snart beöver han inte mig för mat längre. Jag kommer att sakna det…

Julbak med mammagruppen

Vi har länge velat träffas hela mammagruppen med respektive och igår var det äntligen dags. Vi tillbringade dagen hemma hos oss med att julbaka och på kvällen kom papporna för att avnjuta resultatet. Vi var fem av oss sex tjejer som brukar träffas med tillhörande pappor så det får bli en gång till snart så att även Linda och hennes man kan vara med. Det är otroligt svårt att få ihop alla med respektive med de jobb de har… Dagen blev i alla fall väldigt lyckad och här kommer lite bilder!

bak med alla

Med fem mammor, fem halvåringar och en tvååring så var det fullt ös i köket.

Lina bakar lussekatter

Lina som är mest bullmamma av oss alla tog kommandot i köket och hade koll på oss så att resultatet blev bra. Alla hade var sitt projekt men Lina övervakade allt lite i alla fall och drog ett stort lass på lussebullarna. När vi var klara för dagen hade vi gjort två satser lussebullar (Cecilias projekt), två satser pepparkakor (Anna-Karins projekt), minttryffel (Annas projekt), chokladkola (Anna fick mera tid över), knäck (mitt projekt) och hemgjord glögg (Linas projekt). Alla hjälptes dock åt och gjorde lite av varje åt varandra och turades om att passa barn. Det funkade toppen!

Julbak

Lina och Cilla bakar medan Anna passar Livia och Leo.

barn på filt

Johanna tittar ner på Lex och Ludde. Hon är så duktig på att sitta och krypa så hon kan ta kommandot över alla killarna trots att hon är så liten och nätt!

Livia och Leo

Livia tar en paus i leken med Leo och poserar framför kameran med leksaken i högsta hugg.

Lex och Ludde2

Lex och Ludde betraktar golvet och varandra.

Ludde

Ludde som är skolexemplet på både sömn och mat ger oss sitt charmiga leende.

Lex och Leop med napp

Alexander och Leo fick var sin napp för att hålla sams. Lex har klöst Leo två gånger och Leo har hämnats med att skalla Lex så man vet aldrig med de här två killarna…

Lex och Leo utan napp

Men mest är de söta och glada med varandra. De har ju varit tvillingar för en dag och har ett speciellt band till varandra.

Anna och Livia

Vi har två barnstolar och en babysitter men det var ändå trångt om platser så ibland fick vi sitta på golvet och roa något av barnen. Här sitter Anna med Livia och i stolen har Leo kul med Lex leksaker.

AK och barnen

Anna-Karin hade två barn att hålla reda på och vi är alla imponerade över hur bra det gick. Sara var så duktig och hjälpte till att baka pepparkakor och lussebullar! Att men kan orka baka och hålla igång en hel dag med bara en eftermiddagslur när man är två och ett halvt år… En pigg och framåt tjej är hon lilla Sara!

godis på balkongen

Här är beviset på chokladkola, minttryffel och knäck. Vi kylde allt på balkongen som ni har kommit till användning för första gången. Ludde använde den också för att sova middag så han har officiellt invigt den!

pappamys

Vid sextiden kom alla våra män och smakade på resultatet. Det var så kul att träffa alla för småtjejernas pappor hade jag aldrig sett. Tidigare har jag tänkt att Livia och Johanna är lika sina mammor men de är faktiskt väldigt lika sina pappor också. Speciellt Livia tyckte jag var pappa upp i dagen!

pappamys2

Soffmys alla barnen utom Livia (Leo ligger i vagnskorgen ni ser).

Dean sa när gästerna gått att ”De var ju jättetrevliga allihopa!”. Jag vet inte vad han väntat sig? Att min mammagrupp som jag träffar flera gånger i veckan skulle vara på något annat sätt än jättetrevliga? Vi hoppas i alla fall båda två på att det inte är länge till nästa gång vi kan ses!

Lösenordsskyddad: Test

Gårdagens bilder

Nu när jag är på banan igen och kan visa bilderna jag tog på Alexander igår!

Vi började morgonen med ett besök på Sävsjö Trähus klockan 08.00 där vi satt med arkitekten och skissade på ett hus. Vi är nu nere på 4 leverantörer som vi träffar och skissar hus med och den som kommer med den bästa designen till det rimligaste priset. Vi har två favoriter men vilka det är avslöjar jag inte än. Mycket kan hända på vägen och vi har ju framförallt inte sett några offerter än.

Tröttast av oss alla på morgonen var Alexander. Han sov sig igenom blöjbyte och var hemskt missnöjd med att bli väckt kvart över sju. Han hade varit vaken länge kvällen före och hade räknat med sovmorgon…

tvättmaskin

På eftermiddagen skulle jag in till jobbet och träffa min chef och även lyssna på en dragning om hur det går för företaget och dess olika divisioner. Eftersom mötet på morgonen var så tidigt så duschade jag och gjorde mig klar när vi kom hem därifrån. Alexander fick ligga på golvet i badrummet som vanligt när jag duschar men han har blivit så rörlig så man får hålla koll på honom ordentligt nu. Sophinken är mycket intressant och den måste jag ställa upp vid handfaten nu annars hänger han på den och välter den.Här ligger han och spanar på tvättmaskinen och undrar vad det är som rör sig.

Mötet på jobbet gick jättebra och Alexander var snäll och tyst både under mötet med min chef och under två timmar i studion. Jag fick bära honom en liten stund men mest var han tyst och nljd. Ett riktigt mönsterbarn!

läsa bok

Han har blivit så duktig i sin motorik. Oftast kastar han bara sin bok i golvet men ibland sitter han och bläddrar och läser. Killen har ju inte så mycket tålamod men han kan när han vill!

läsa bok1

Han var på så gott humör så jag var tvungen att visa den här bilden. Om jag gömmer huvudet under brickan på stolen och frågar ”Var är mamma?” så böjer han sig fram och tittar efter mig. När jag sedan tittar upp och säger med ljus röst ”Här är mamma!” så blir han så glad så att han skrattar högt. Så där kluckande och hjärtligt. Mammahjärtat smälter ju såklart så det gör jag varje dag nu!

Han har börjat äta bättre också. Någon välling som vi gav honom ville han inte ha men igår åt han en hel portion gröt utblandad med rivet päron till kvällsmat och idag (nr huset var fullt med bebisar) åt han 1 dl rotmos och en halv banan. Det är nog första gången vi ersatt ett helt mål och han inte velat amma efteråt. Duktig pojke!

nappflaska

Välling var inte gott, här är hans första skeptiska slurk och sedan sköt han bestämt ifrån sig flaskan!

sover i hörn

Jag var tvungen att ta en bild på honom när han somnat. Han brukar ofta sparka sig upp mot ett hörn av sängen men vi har aldrig sett honom ligga så här förut. Tvärs över, tryckt mot kortsidan! Det var så sött! Han vill nog att det ska vara ombonat och ligga tätt intill någonting. Senare ålade han runt i lite olika positioner, men alltid på mage och alltid tryckt mot en vägg eller kramande sin mjukiskanin ”K´nin”.

Idag har vi julbakat med mammagruppen och sedan haft pappafika här hemma men det skriver jag om imorgon för nu är klockan alldeles för mycket och jag är sååå trött efter att ha suttit uppe två nätter och försökt få bilduppladdningen på bloggen att funka. Nästa gång ska jag svälja stoltheten och be om hjälp lite tidigare…

Dean är bäst!

Efter att ha suttit flera kvällar och nätter och inte fått ordning på minnesallokeringen för webbhotellet så var lösningen så enkel som att fråga sin man. Han löste det på fem minuter, så nu kan jag ladda upp bilder! Jag hade visserligen gjort all research så att jag visste vad som var problemet och hur det skulle lösas, jag hittade bara inte filerna. Han som jobbat med sånt här hittade dock filen mer eller mindre direkt genom lite dolda inställningar på webbhotellet och sedan var det bara att lägga till en rad och sedan logga ut och in på bloggen så var vi på banan.

Hurra vad han är bra!

Prästen sa när vi gifte oss att vi skulle använda de tre orden, Tack, Hjälp och Förlåt i vårt äktenskapliga liv. Det tog mig några dagar att säga Hjälp (jag är nog fortfarande en 2-åring som ”kan själv”) men TACK säger jag nu med stor glädje och lättnad.

Tekniska problem

Jag har nu tillbringat kvällen med att försöka ladda upp bilder och blogga men jag har gjort ett riktigt dåligt val vad gäller webbhotell. Surftown är riktigt värdelöst! De har så höga säkerhetsinställningar så att det inte går att använda wordpress på ett bra sätt. Detta i kombination med att jag använder Mac där alla systemfiler man behöver använda för att lösa de problem jag har är dolda gör att jag kört fast. Mac är kanske bra för de som inte behöver anpassa en enda inställning men vill man göra nåt annat än surfa och pilla i fotoprogram så är det heeeelt värdelöst. Som Dean säger – Mac är för folk som inte kan något om datorer. Helt sant, så länge man inte vill göra några ändringar eller har problem med kompatabiliteten mellan program så kan man ju köra det. Som jag ser det så finns det dock bara en anledning att köpa Mac och det är designen. Jag skulle aldrig välja det igen och ångrar mig bittert… Varför tog jag inte Sony VAIOn? Då hade jag inte suttit här och velat slänga ut skiten ner genom fönstret nu…

Usch vad jag är frustrerad nu!!!

Nu är jag här!

Änltigen har jag lyckats flytta min blogg från blogg.se till en egen wordpressinstallation så att jag kan anpassa den som jag vill och dessutom mobilblogga från Iphone. Nu öppnar sig en helt ny värld av möjligheter för mitt bloggande. Nästa steg blir att anpassa utseendet på bloggen med bilder på mig och familjen.

Från och med nu så bloggar jag inte längre på frutosic.blogg.se utan endast här.

Välkomna!